Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring digitala verktyg för lärande med anledning av formuleringarna i förslaget till ny läroplan. Frågeställningarna var: Vilka uppfattningar har förskollärarna om digitala verktyg för lärande? Vilka möjligheter och utmaningar i undervisningen anser förskollärarna att det utökade uppdraget kan innebära? Metoden som användes för undersökningen var semi-strukturerade intervjuer av verksamma förskollärare med särskild kunskap om och intresse för digitala verktyg i förskolan. Det sociokulturella perspektivet användes som teoretiskt perspektiv i analysen. Resultatet visade att digitala verktyg används som lärandeverktyg i olika syften; för dokumentation och reflektion, i direkta undervisningsmoment, för att designa digitala miljöer där digitala verktyg är tillgängliga för barns lek och eget utforskande och som en kompensatorisk aspekt i verksamheten. Resultatet visade också att förskollärarnas resonemang kring vad formuleringarna i kommande läroplan kunde innebära, var positiva. De såg utmaningar men också många möjligheter i uppdraget.

Previous international studies have shown that mathematics teaching in Sweden is in need of improvement. The results show that Swedish students possess great mathematical difficulties in algebra. The purpose of this study was to investigate how analogous mathematics books can promote students' algebra knowledge through social interaction and multimodal learning, in relation to the new curriculum, Lgr22 for grade 3. In order to be able to answer the purpose of this study, an analysis of three different teaching materials for grade 3 has been done. The results of this study show that teaching materials that pretend to include all algebra areas in relation to the curriculum, Lgr22 do not treat all areas to the same extent. The teaching materials inclusion of different elements of algebra varies a lot, which can lead to weaker knowledge for the students in certain parts of algebra. The three teaching materials that were studied turned out to touch on algebra, but some inclusion of social interaktion and multimodal aspects in certain parts varies in the different algebra areas.

Den här systematiska litteraturstudiens syfte är att beskriva hur multimodalitet påverkar elevers lärande i matematik. Studien utgår ifrån tre olika frågeställningar som alla sammankopplar till syftet. Informationen är hämtad från tio artiklar och studier som alla har sökts fram systematiskt via olika databaser med noggrant utvalda sökord, inkluderings- samt exkluderingskritereier. Ur en del av litteraturen kan antingen ett kognitivistiskt eller ett sociokulturellt perspektiv urskiljas. En del litteratur utgår ifrån mindre ramverk medan viss litteratur helt saknar teoretiska utgångspunkter. Samtliga artiklar belyser innebörden av multimodalitet och olika positiva aspekter av multimodalt lärande. Artiklarna diskuterar multimodalitet utifrån olika perspektiv såsom digitala verktyg, utomhusundervisning, elever i svårigheter och särskilt begåvade elever. Resultatet av studien visar att multimodalitet är ett mycket brett begrepp som innefattar många olika representationer såsom ljud, gester, bilder och videor. Multimodalitet gynnar såväl elever i svårigheter som särskilt begåvade elever. Slutligen framkommer en samstämmig och tydlig bild över vad multimodalitet innebär och hur det påverkar elevers lärande i matematik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares förhållningssätt, attityder och användningav läromedel i det multimodala klassrummet. Vi vill med vår undersökningar ta reda på vilkasätt tre olika läromedel används för att främja elevers kunskapsutveckling och förståelse i desamhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Vi fokuserar på läroböcker, skönlitteratur ochdigitala läromedel.De teorier som tjänar som ett ramverk för vår undersökning är de multimodala perspektivensamt det sociokulturella perspektivet. Multimodal pedagogik är signifikant för det samtidaklassrummet och innebär en varierande undervisning som tar hjälp av olika läromedel ocharbetsmetoder.Vi har sammanställt tidigare forskning som behandlar kunskapsutveckling och arbetsmetoderi relation till tre olika läromedel; läroboken, skönlitteratur och digitala läromedel. Studientäcker också in lärares förhållningssätt till läromedel. Detta är av relevans då denmultimodala pedagogiken reflekteras i hur lärare väljer att förhålla sig till och använda sig avolika typer av läromedel för att främja elevers kunskapsinhämtning.Insamlingen av vårt empiriska material har skett med hjälp av kvalitativa metoder, i form avsemistrukturerade intervjuer. De fem intervjuade lärarna undervisar i de samhällsorienterandeämnena i årskurs 4-6. De arbetar alla på olika skolor i södra Skåne.Studiens resultat visar att lärarna generellt eftersträvar ett varierat arbetssätt och därmedanpassar läromedlet därefter. Detta indikerar att lärarna använder sig av multimodalaläromedel för att främja elevers kunskapsutveckling i linje med den förklaringsmodell sombåde det sociokulturella perspektivet och de multimodala perspektiven erbjuder. / The purpose of this essay is to research teachers' attitudes and useof teaching materials in the multimodal classroom. With our research we want to find out which ways with three different teaching materials are used to promote students' knowledge development and understanding in the community-oriented subjects in grades 4-6. We focus on textbooks, fiction and digital learning materials.The theories that serve as a framework for our study are the multimodal perspectivesas well as the socio-cultural perspective. Multimodal pedagogy is significant for the contemporaryclassroom and involves a varied teaching which takes the help of different teaching materials andpractices.We have compiled previous research that deals with knowledge development and working methodsin relation to three different teaching materials; textbook, fiction and digital teaching materials. The study also covers teachers' approaches to these teaching materials. This is relevant with the multimodal pedagogy which is reflected in how teachers choose to relate to and usedifferent types of teaching materials to promote student knowledge acquisition.The collection of our empirical material has been done using qualitative methods, in the form of semi-structured interviews. The five interviewed teachers teach in the community-oriented subjects in grades 4-6. They all work at different schools in southern Skåne.The studies results show that teachers generally strive for a varied way of working and thusadapt the teaching material accordingly. This indicates that teachers are using multimodalslearning tools to promote student knowledge development in line with the explanatory model that both the socio-cultural perspective and the multimodal perspectives offer.

Denna studie syftar till att uppmärksamma användandet av estetiska uttrycksformer i förhållande till svenskundervisning i årskurs F-3. Studien behandlar även huruvida lärare upplever att deras lärarutbildning rustat dem för att använda estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning. De teoretiska perspektiv som studien tar utgångspunkt i är multimodalt lärande samt ämnesintegrering. Studien innebär en kvalitativ intervjustudie där sex respondenter redogör för sitt användande av estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning, sina uppfattningar om hur styrdokumentens skrivningar relaterar till multimodalt lärande samt sina upplevelser när det gäller att som lärare känna sig rustad eller ej för användning av estetiska uttrycksformer i svenskundervisning. Resultatet visar att de estetiska uttrycksformerna används på olika sätt och i olika stor omfattning av respondenterna. De estetiska uttrycksformerna, bild, drama och musik används i större omfattning än dans och form av de deltagande lärarna. Studien visar att estetiska uttrycksformer kan fungera som stöttning i elevens utveckling när det gäller litteracitet. Resultatet understryker betydelsen av att de estetiska uttrycksformerna implementeras som en genomgående stöttning för förståelse i undervisningen, till skillnad från separat tillägg till uppgifter inom svenskämnet. Studien uppvisar likheter i respondenternas utsagor gällande att de lärare som är utbildade 2011 och framåt inte upplever sig som rustade i större omfattning för användning av estetiska uttrycksformer i svenskämnet genom sin lärarutbildning.

Den här litteraturstudien behandlar musikens effekter på språkinlärning med tillhörande musikaliska aktiviteter samt hinder och utmaningar med införandet av musik som bör tas i beaktning. Läroplanen för grundskolan poängterar vikten av att använda multimodala medier för att tillgodose elevers olika förutsättningar och behov och det ligger till grund för studiens syfte i att öka medvetenheten om användningen av musik som ett multimodalt verktyg.   Forskning visar att en mer engagerande och inkluderande lärmiljö är möjlig att uppnå med hjälp av musikaliska aktiviteter bortom det traditionella.  Positiva effekter av integreringen av musik framhävs i studien så som ökat ordförråd och förbättrad kommunikationsförmåga. Även hinder och utmaningar så som lärarkompetens, tid och brist på resurser framkommer. Resultaten av den här litteraturstudien visar även på ett behov av vidare forskning inom ämnet för att verifiera musikens effekter i olika lärandesituationer och bland olika åldersgrupper. Litteraturstudien grundar sig på elva vetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts enligt studiens teman.

Syftet med den här studien är att undersöka vad ämneslärare säger att de gör för anpassningar för att stötta andraspråkselever i sin undervisning och deras tankar kring fortbildning inom ämnet. Vi vill också ta reda på genom vilka sätt den anpassningen och stöttningen sker. Metoden bestod av tolv semistrukturerade intervjuer med ämneslärare på två olika skolor. Resultatet visar att majoriteten av lärarna anpassar och stöttar i undervisningen för andraspråkselever. Detta skedde främst på språklig väg och genom multimodala inslag i undervisningen. Däremot kunde vi se att den anpassning som skedde inte var baserad på kunskaper om ämnet utan mer var på en försöksnivå. Detta berodde ofta på att de saknade kunskap om hur anpassning och stöttning för andraspråkselever bör gå till.

Syftet med vårt examensarbete är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens innebär utifrån förskollärares användning av digitala verktyg samt hur de beskriver sin digitala kompetens. Den teoretiska utgångspunkten i studien är design för lärande med centrala begrepp som meningserbjudande, multimodalt lärande samt iscensättning av lärande. Frågeställningarna som har besvarats i studien är: Hur använder förskollärare digitala verktyg i sin undervisning och vilka digitala kompetenser har de? För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av en enkät med fasta svarsalternativ samt kompletterande öppna frågor som har delats på olika forum för förskollärare på internet. Enkäten har besvarats av 100 förskollärare från stora delar av Sverige.Resultatet av enkäten visar att de flesta förskollärare använder digitala verktyg minst en gång i veckan i sin undervisning och mer än hälften av förskollärarna önskar att använda digitala verktyg oftare. Digitala verktyg används främst som ett pedagogiskt verktyg och till att utforma lärmiljöer samt dokumentation av verksamheten. Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser att det har god eller mycket god digital kompetens och anser att de har tillräcklig kompetens för att klara sitt uppdrag. Ungefär hälften av förskollärarna vill utbilda sig mer inom digitala verktyg. Endast en liten del av förskollärarna har en negativ inställning till digitala verktygs roll i förskolan. Resultatet visar att utvecklingen av digitalisering i förskolan går framåt men resultatet visar att förskollärare efterfrågar mer utbildning och ett kollegialt lärande inom digitala verktyg.

Metoden Playful writing är utarbetad i Storbritannien utifrån deras läroplan. Metoden bygger på att elever via högläsning och guidad lek med byggande i grupp med 3D material får närma sig narrativt skrivande. Metoden bygger på multimodalt och kooperativt lärande. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i Sverige uppfattar metoden Playful writings möjligheter och hinder med avseende på inkludering under narrativ skrivundervisning. För att kunna ta del av hur pedagoger uppfattar metoden behöver vi undersöka hur de uppfattar metodens olika delmoment. Vi har därför under hösten 2018 erbjudit två workshoptillfällen till pedagoger för att de ska prova på och bilda sig en uppfattning om metoden. Workshoptillfällena har utgått från vår tolkning av metoden utifrån den engelska handledningen. Efter workshopstillfällena har de deltagande pedagogerna fått en förfrågan om att delta i vår webbenkätstudie. Studiens 46 deltagare är överlag positiva till metoden. De anser att metoden ger elever möjlighet att öka måluppfyllelsen i narrativ skrift. Deltagarna anser också att metoden Playful writing har möjligheter att bidra till alla elevers delaktighet i undervisningen. I enkätsvaren framkommer fler möjligheter än hinder för metoden. Från första juli 2019 gäller läsa, skriva, räkna garantin i alla Sveriges skolor (Regeringskansliet, 2018). Personal med specialpedagogisk kompetens förväntas då tidigt bedöma elevers kunskapsutveckling. Personalen med specialpedagogisk kompetens skall också tillsammans med de pedagoger som arbetar i klasserna erbjuda inkluderande undervisningsmetoder. De metoderna erbjuder ett rikt utbud av variation i undervisningen som bidrar till en väl fungerande skrivundervisning. Utifrån resultatet i vår studie menar vi att Playful writing kan vara en inkluderande undervisningsmetod i narrativ skrift. / The method is developed in the UK and based on the UK curriculum. The method is based on pupils being able to approaching narrative writing by reading together and by guided play with building in groups using 3D material. The method is based on multimodal and cooperative learning. The aim with our study is to investigate how educators in Sweden perceive the method Playful writing opportunities and obstacles with regard to inclusion during narrative writing. To be able to find out how the educators perceive the method we need to find out how they perceive the different steps of the method. In the autumn of 2018, we have carried thorugh two workshop opportunities for educators to try and form an idea of ​​the method. The workshops are based on our understanding of the handbook Playful writing. After the workshops the participating educators have been asked to participate in our web survey. The 46 participants of the study are generally positive towards the method. They believe that the method gives pupils the opportunity to increase goal achievement in narrative writing. The participants also believe that the method Playful writing has the opportunity to contribute to all pupils' participation in learning. The answers in the questionnaire suggest that the method has more possibilities than obstacles. From July 1, 2019, reading, writing, counting the guarantee applies to all Swedish schools (Government Offices, 2018). Personnel with special educational skills are expected to assess pupils' knowledge development at an early stage. The staff with special pedagogical competence shall also, together with the educators working in the classes, offer inclusive teaching methods. These methods offer a rich diversity in teaching that contributes to a well-functioning writing instruction. Based on the results in our study, we suggest that Playful writing can be such a method.

Metoden Playful writing är utarbetad i Storbritannien utifrån deras läroplan. Metoden bygger på att elever via högläsning och guidad lek med byggande i grupp med 3D material får närma sig narrativt skrivande. Metoden bygger på multimodalt och kooperativt lärande. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i Sverige uppfattar metoden Playful writings möjligheter och hinder med avseende på inkludering under narrativ skrivundervisning. För att kunna ta del av hur pedagoger uppfattar metoden behöver vi undersöka hur de uppfattar metodens olika delmoment. Vi har därför under hösten 2018 erbjudit två workshoptillfällen till pedagoger för att de ska prova på och bilda sig en uppfattning om metoden. Workshoptillfällena har utgått från vår tolkning av metoden utifrån den engelska handledningen. Efter workshopstillfällena har de deltagande pedagogerna fått en förfrågan om att delta i vår webbenkätstudie. Studiens 46 deltagare är överlag positiva till metoden. De anser att metoden ger elever möjlighet att öka måluppfyllelsen i narrativ skrift. Deltagarna anser också att metoden Playful writing har möjligheter att bidra till alla elevers delaktighet i undervisningen. I enkätsvaren framkommer fler möjligheter än hinder för metoden. Från första juli 2019 gäller läsa, skriva, räkna garantin i alla Sveriges skolor (Regeringskansliet, 2018). Personal med specialpedagogisk kompetens förväntas då tidigt bedöma elevers kunskapsutveckling. Personalen med specialpedagogisk kompetens skall också tillsammans med de pedagoger som arbetar i klasserna erbjuda inkluderande undervisningsmetoder. De metoderna erbjuder ett rikt utbud av variation i undervisningen som bidrar till en väl fungerande skrivundervisning. Utifrån resultatet i vår studie menar vi att Playful writing kan vara en inkluderande undervisningsmetod i narrativ skrift. / The method is developed in the UK and based on the UK curriculum. The method is based on pupils being able to approaching narrative writing by reading together and by guided play with building in groups using 3D material. The method is based on multimodal and cooperative learning. The aim with our study is to investigate how educators in Sweden perceive the method Playful writing opportunities and obstacles with regard to inclusion during narrative writing. To be able to find out how the educators perceive the method we need to find out how they perceive the different steps of the method. In the autumn of 2018, we have carried thorugh two workshop opportunities for educators to try and form an idea of the method. The workshops are based on our understanding of the handbook Playful writing. After the workshops the participating educators have been asked to participate in our web survey. The 46 participants of the study are generally positive towards the method. They believe that the method gives pupils the opportunity to increase goal achievement in narrative writing. The participants also believe that the method Playful writing has the opportunity to contribute to all pupils' participation in learning. The answers in the questionnaire suggest that the method has more possibilities than obstacles. From July 1, 2019, reading, writing, counting the guarantee applies to all Swedish schools (Government Offices, 2018). Personnel with special educational skills are expected to assess pupils' knowledge development at an early stage. The staff with special pedagogical competence shall also, together with the educators working in the classes, offer inclusive teaching methods. These methods offer a rich diversity in teaching that contributes to a well-functioning writing instruction. Based on the results in our study, we suggest that Playful writing can be such a method.