Made available in DSpace on 2014-06-12T15:53:19Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo1909_1.pdf: 1094258 bytes, checksum: 0313bee566cae55fbe650f2274bb2925 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2009 / A apresentação dos N-Grafos foi feita por De Oliveira no ano 2001. Este é um sistema de provas que possui regras lógicas representadas graficamente por meio de digrafos. Estes grafos de provas se baseiam na dedução natural e no cálculo de sequentes de Gentzen, combinando idéias de quatro abordagens geométricas consolidadas na literatura de teoria da prova: tabelas de desenvolvimento (Kneale, 1957), redes-de-prova (Girard, 1987), logical flow graphs (Buss, 1991), e principalmente provas-como-grafos (Statman, 1974). Nesta dissertação é dado prosseguimento ao estudo dos N-grafos que foram propostos para a lógica proposicional clássica, o qual não possui uma versão para a lógica proposicional intuicionista. Realizamos uma revisão dos cálculos para a lógica intuicionista, destacando entre elas o trabalho apresentado por Gentzen na década de 1930, assim como as versões para múltiplas conclusões posteriores a este, como por exemplo o sistema LJ' (Maehara, 1954), os sistemas propostos por Kleene (Kleene, 1964) e o sistema FIL (De Paiva e Pereira, 2005). Assim a intenção desta dissertação é fazer um estudo sobre as dificuldades e possíveis soluções para a construção de um sistema de provas no estilo N-Grafos para a lógica intuicionista. Apresentando assim uma proposta de solução dos N-Grafos para a lógica intuicionista proposicional

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas. Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer. Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS. Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming. Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits.

En vardag fylld av ansvar och krav från både föräldrarollen och arbetsrollen kan upplevas som stressfyllt för individen. I många fall är det mammor som tar det största ansvaret för hem och barn samtidigt som de arbetar heltid. Statistik visar att kvinnor drabbas hårdast av stress i dagens samhälle, vilket kan förstås utifrån kvinnans breda ansvarsområden gällande barn och arbete. Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor kombinerar heltidsarbete med föräldrarollen. Vidare syftar studien till att förstå hur stressupplevelser hos kvinnor relaterar till kombinationen av arbete och föräldraskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju heltidsarbetande mammor i tre olika branscher. Samtliga intervjupersoner är utbildade på universitetsnivå samt har ett eller flera barn i åldrarna noll till tio år. Resultatet av studien visar att intervjupersonerna upplever vissa svårigheter kring att kombinera föräldrarollen med arbetsrollen. En av de största anledningarna till detta är brist på tid, samt ojämn fördelning av praktiska uppgifter kopplat till barnen. Enligt studien tar kvinnorna större ansvar för barn och hushållsuppgifter än vad deras män gör. Mödrarna upplever att det är svårt att hinna med sitt arbete och samtidigt hinna med sina barn och uppgifter i hemmet, vilket ofta resulterar i känslor av stress och otillräcklighet. Ju högre arbetsposition modern har, desto svårare är det att kombinera rollerna. Socialt stöd i form av kollegor, vänner och familj, samt känslan av tillhörighet i många olika sammanhang är av stor vikt för mödrarnas välmående och minskar upplevelsen av stress. Vidare visar resultatet att de kvinnor som har flexibla arbetstider samt hög grad av autonomi i sin arbetsroll upplever mindre arbetsrelaterad stress. Studiens slutsats är att mödrarna generellt upplever sig vara mindre stressade på sina arbeten nu än tiden innan de var föräldrar. Detta är på grund av de inte längre prioriterar arbetet lika högt som de gjorde innan. Däremot känner sig intervjupersonerna mer stressade utanför arbetet när de är föräldrar, vilket beror på att de drar det tyngsta lasset i hemmet och tar störst ansvar för barn.

Denna studie presenterar ett preliminärt ramverk för analys av lärande i bråk inom ramen för transformationer mellan olika former av representationer. Ramverket används i en empirisk studie där åtta 10-åriga elever genomför uppgifter i bråk, som utvecklats för att utmana dem att reflektera över olika sätt att representera aspekter av begreppet bråk. Ramverket bygger på socialsemiotikens multimodala perspektiv. Analysen belyser hur ramverket hjälper till att strukturera förståelse för samspelet mellan representationer i inlärningen av bråk. Specifikt såg vi hur konkret fysiskt material och gester kompletterar symboliskt representation och talat språk i elevernas lösningar. / This study presents a tentative framework for the study of learning fractions in the context of transformations between different forms of representations. The framework is used in an empirical sample of how eight 10-year-old students express understanding of mathematics tasks, which were developed to challenge them to reflect on different ways to represent aspects of the concept of fractions. The framework is based on a social semiotic perspective of multimodality. The analysis discloses how the framework helps in structuring understanding of the interplay between representations in the learning of fractions. Specifically we saw how concrete physical material and gestures complemented the symbolic and spoken language in the students’ solution strategies of different tasks.

Både i och utanför förskolan möts barn av normer kring vad som anses normalt för pojkar respektive flickor. Detta sker bland annat genom böcker, kläder och leksaker. Denna studies syfte är att undersöka hur barn i förskolan (1-5 år) skapar och utmanar genus i spontana egeninitierade literacyaktiviteter. De frågeställningar vi valt att använda är: Genom vilka attribut skapar barn genus i olika literacyaktiviteter? Hur skapar barn genus genom det verbala och kroppsliga språket i dessa aktiviteter? Studien har feministisk poststrukturalism som teoretiskt perspektiv och vi har använt Butlers tankar om kön och genus som socialt konstruerade i analysen. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt deltagande observation som metod. Observationerna är dokumenterade med hjälp av filmkamera och fältanteckningar. Studiens resultat visar hur utseende, färger, kläder och leksaker används som attribut i barns skapande av genus men också hur kroppsrörelser, gester och ord används. Resultaten visar också att barnen till stor del, genom attribut och språkliga handlingar, upprätthåller gränserna mellan manligt och kvinnligt men också utmanar dem.

I denna studien utforskas bemötandet och potentiella användningsområden av en gestaltning med förvrängt/multipla perspektiv som använder sig av texturer inspirerade av traditionella metoder såsom oljefärg. Först granskades perspektivets historiska interpretationer, med särskild fokus på den franska konstnären Paul Cézanne. Remediering, vilket är konceptet att allt nytt är baserat på någonting gammalt, tillämpas när artefakten blir en Cézanneinspirerad stillebenmålning som omvandlades till en 3D-miljö med medföljande oljetexturer. I sin tur befinner sig denna miljö i ett rum baserat på Claes Oldenburgs konstverk Bedroom Ensemble. Dessa två artefakter jämfördes mot varandra i en kvantitativ enkät med kvalitativa inslag, där deltagarna föredrog 3D-miljön för att demonstrera det multipla perspektivet. Många förslag till potentiella användningsområden för denna remediering fördes fram, med exempel såsom konstutställningar, skräckspel, och andra spel som utnyttjar det intresseväckande perspektivet för att förstärka immersion. Möjliga framtida arbeten inkluderar ett spel med samma estetiska uttryck, och undersöka dess bemötande. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrån fyra av Howard Gardners intelligenser, såsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vårt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som är relevant för vår undersökning. Vår materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frågor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer.I arbetets resultatdel har vi sammanställt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrån dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring våra resultat och analyser.Eleverna som deltagit i vår studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte. De varierade lektionsmomenten upplevde de som positiva. Att variera lektionerna för att skapa lust att lära är kanske ett sätt att nå fler elever. Pedagogen både fångar elevernas intresse och ökar motivationen samtidigt som fler elever lär, då det är lättare att i en varierad undervisning lägga in fler infallsvinklar.

AbstractDenna uppsats har till syfte att undersöka vilka föreställningar studie- och yrkesvägledare har om folkhögskolan och se på hur dessa föreställningar påverkar vägledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att det finns tydliga föreställningar om att folkhögskolan passar bättre för vissa individer än för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa på en folkhögskola är de individer som av olika skäl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill använda folkhögskolan som en väg in till högskolan. Undersökningens resultat har prövats utifrån teoretiska perspektiv om människors olika pedagogiska och neurofysiologiska skillnader. En slutsats har då varit att föreställningarna om folkhögskolan i väsentlig mån bygger på dessa skillnader. Individer vars tankestil är mer holistisk och har förmågor som inte främst bygger på de logisk-matematiska och lingvistiska anses passa bättre på folkhögskolan. De individer som har en mer systematisk tankestil med sina styrkor i just ovan förmågor ses passa bättre i den traditionella skolan där undervisningsmetoder och struktur är organiserade för att passa just dessa tankestilar.

Tidigare forskning har pekat på att motiverande klassrumsmiljöer kan påverkas genom till exempel lärarens förmåga att upprätthålla god disciplin och ordning i klassen, höga ämneskunskaper, social kompetens, positiv inställning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge återkoppling på elevprestationer. Men frågan är hur elever upplever vilka faktorer som påverkar deras motivation i matematikämnet. Syftet med denna studie är att synliggöra processer och förutsättningar som är kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ metod, det vill säga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lärare i lärandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nästan alla elever som ingick i studien har prestationsmål och därmed är yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen. Eleverna förknippar lärarens relationsskapande förmåga och undervisningssätt med hennes insatser till att motivera dem.

What capacities are needed for effective response to compound events? And to what extent do these capacities exist within a selection of Swedish municipalities? Compound events are understood as when multiple crises occur simultaneously or in close succession within a geographic area. Scientists in the natural sciences emphasize that the occurrence of compound events will become more common in the future and request knowledge on how they should be managed. The identified capabilities considered particularly relevant to compound events are; awareness, collaboration, flexibility, planning, exercises, resources, and anchoring. The empirical study found that the capability most prevalent among the studied municipalities was awareness, 15 of 17 municipalities. 13 municipalities demonstrated anchoring, about half of the municipalities demonstrated collaboration, flexibility, planning and exercises, and resources was found in only one of the municipalities. Based on the policy cycle it can be observed that a majority of the municipalities are in the initial stage of the cycle, which is identifying the problem. The steps towards implementing and allocate resources to strengthen the necessary capabilities vary between the municipalities but have not been taken to any significant extent. Therefore, it can be concluded that the municipalities lack relevant capabilities to manage compound events, which becomes problematic due to the extensive disruptions and consequences they cause in the society. The contribution of this study is a theoretical framework containing relevant capabilities for managing compound events, as well as an empirical description of how these capabilities appear within the studied municipalities. The study concludes with suggestions for future research focusing specifically on a deeper understanding of the capabilities within the framework of the policy cycle.