I detta självständiga arbete undersöks en lärandeprocess i musikalisk komposition under tidspress. Sex kompositioner skrivs utifrån tre olika tidsbegränsningar: fyra dagar, två dagar och tre timmar. Till varje deadline skrivs två kompositioner. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv med stöd i forskning och litteratur kring musikalisk komposition och att jobba under tidspress. Loggbok och videoobservation används som dokumentationsmetoder och för att analysera materialet används metoden tematisk analys. Resultatet besvarar de två frågeställningarna: Hur upplever jag att arbeta med tidspress? Vilka metoder använder jag för att klara tidsfristen? Resultatet delas in till fyra teman utefter valda tidsbegränsningen: Komposition på fyra dagar, komposition på två dagar och komposition på tre timmar. Dessa fyra teman innehar underrubrikerna: kompositionens metoder och hur tidspress upplevs i kompositionen. I diskussionen sätts dessa resultat i relation till vald litteratur, forskning och fenomenologiskt perspektiv i ett diskussionskapitel. / In this self-study, I explore my own learning process in musical composition during time pressure. Six compositions are written with three different deadlines: four days, two days and three hours. There are two compositions for each deadline. The study is based on a phenomenological perspective with supporting literature and scientific research on musical composition and the correlation between work and time pressure. This study uses log records and video observations as methods of documentation while thematic analysis is used to analyze the collected data. The result answers two questions: How I experience working with limited time? and What methods are used to finish in time? The result is split into four categories each after its own deadline: four day composition, two day composition and three hour composition. These four categories have two subcategories: The compositions method and the experience in composing with time pressure. In the discussion, these results are set in relation to the selected literature, research and the phenomenological perspective.

Känslan av musikalisk frihet bidrar till att musikern kan lyssna inåt och bli en del av musiken. Därmed kan musikern uttrycka sig och framföra sina tolkningar på ett konstnärligt sätt i sitt musicerande. I detta arbete undersöker jag hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet. Olika psykiska och fysiska hinder kan påverka spelandet. För påfrestande och orealistiska mål, stress och frustration kan påverka spelet negativt. I detta arbete koncentrerar jag mig på att undersöka memorering och utantillspel som verktyg för att hitta musikalisk frihet. Forskningens syfte är att utreda hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet samt vilka metoder det finns att öva ett stycke utantill från grunden. Strategier för memorering presenteras och tillämpas på första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur (K. 219). En lyckad strukturerad memoreringsprocess kan bidra till musikalisk frihet medan en bristfällig memorering kan ha en motsatt effekt. Genom att memorera och göra musiken meningsfull kan man genom utantillspel nå musikalisk frihet. / <p>Inspelning av första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur på Kungliga Musikhögskolan.</p><p></p><p>Antonia Somersalo, violin</p><p>Erik Lanninger, piano</p>

Detta utvecklingsarbete handlar om rörelse och musiklärande. Är ungdomar och rörelse en lyckad kombination i musikundervisningen? Att använda rörelse som hjälp i musikundervisningen kan bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som efterfrågas i läroplanoch kursmål i Lgr11. Studiens förutsättningar har varit inom ramen för tio veckors verksamhetsförlagd utbildning och har genomförts hösten 2018 tillsammans med två klasser i årskurs 9 i en grundskola. Arbetets syfte var att undersöka om rörelse är en lämplig metod i musikundervisningen under grundskolans senare år samt att utvärdera effekterna av denna metod. Hur påverkar den elevers kunskaper i att analysera musik, elevernas lyhördhet och musikskapande? Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: 1. Hur kan rörelse hjälpa eleverna i grundskolan att utveckla:a. Musikalisk analys?b. Musikaliskt skapande?2. Hur upplever grundskoleeleverna rörelse i musikundervisningen? Undersökningen visade att elevernas kunskaper i såväl analys som skapande förbättrades genom lektionsserien. Framför allt anser de flesta elever i studien att de har fått ökad säkerhet i samspel, analys och skapande. Observationerna tyder även på att eleverna uppskattade rörelse som undervisningsmetod.Att använda rörelse som metod handlar om synliggörandet av både musikaliska aspekter ochelevernas personliga aspekter, vilket ger observationen som utvärderingsmetod en betydande roll.

Denna studie undersöker hur dynamisk musik i spel kan visualiseras för att eventuellt döva eller hörselskadade personer ska kunna förstå vad som sker i ljudbilden. En undersökning genomfördes där fem deltagare fick se en ljudlös video bestående av spelsekvenser och musikvisualisering. Samtliga deltagare fick därefter svara på frågor i en semistrukturerad intervju. Respondenterna fick beskriva och identifiera byten av musikspår, adaptering i musiken och andra frågor kring musikvisualisering i spel. Efter insamlad data sammanställdes deltagarnas svar och studien visade sig vara mestadels framgångsrikt ideltagarnas upptäckande av dynamisk musik. I fåtal tillfällen kunde musikvisualiseringen upplevas diffus i framförandet av information. Experimentets utförande kan ha påverkat resultatet negativt. Samt att studien använde sig utav för få deltagare för att kunna få en slutsats med stark validitet.

No description available.

In relation to children’s musical understanding it becomes meaningful to create material and environments fit for exploring, composing and playing with notes. The aim of the study is to examine and analyse a legocomposing project, set in a pre-school environment through an intra- active perspective. The intra-active perspective, musicking, music related agency and the building blocks of music become this studies theoretical resources. The project was conducted during the course of four weeks, with thirteen five-year-olds.The content that appears in intra-activity between agents revolves around the building blocks of music and the relationship between note value and pulse. Learning through music becomes primary, when the children explore, problematize and create meaning through their musical process. The children become different in themselves through intra-activity with Lego, they become legocomposers, music researchers and soundpainters. In this way Lego can be understood as a performative agent. The empirical material, which was generated by video observations, can be divided into two themes. One where the children in intra-activity compose with Lego and one where the process starts in music and then translates into Lego. The result show that the pre-school teacher acts front-player more often when the process starts in music.

I den här uppsatsen undersöker jag musiklärarbegreppet utifrån musiklärares syn på musik, musik som skolämne och utifrån sin roll som yrkesverksamma. Detta genomförs genom att analysera tre stycken musiklärares studentuppsatser för att se vilka uppfattningar om musiklärarskapet som framkommer där. I den uppfattade yrkesroll som de ger uttryck för så intresserar jag mig för frågeställningar om identitet och tidigare musikalisk bakgrund inom musiklärarskapet. Syftet med min uppsats är att undersöka hur musiklärarbegreppet kommer till uttryck hos dessa tre uppsatsskribenter och deras informanter, vilka aspekter och perspektiv som framträder där, och hur de relaterar till varandra. Som metod har jag använt diskursanalys för att komma åt de underliggande meningar och uppfattningar som framträtt när jag analyserat texterna, och dessa har jag sedan synliggjort och diskuterat. Resultatet visar att begreppet musiklärare rymmer många olika inriktningar och betydelser för olika lärare, vilka samsas under samma yrkestitel. Dels finns de musiklärare som har en uttalad musikerbakgrund som kombineras med musikläraridentiteten, och dels finns musiklärare som ser musikämnet mer som ett skolämne bland andra, och inte alls kopplar ihop sin roll med ett musikerskap. Dessutom verkar typ av musiklärarutbildning och deltagande i musikaliska sammanhang utanför skolmiljön vara faktorer som påverkar uppfattningen om musiklärarbegreppet.

No description available.

This thesis explores musical form and examines the possible relationship between structures of mythology and musical form, especially with modern musical parameters in mind, all based on the ancient structures of myth. One method for working with musical form is also presented, which attempts to show how musical material can be transformed in the confines of this form template. The approach taken to study musical form and to understand and manipulate it in composition work in this thesis attempts to find patterns for musical form outside of established musical concepts. This thesis explores the structure of ancient mythology collected by the American writer Joseph Campbell and draws conclusions between that and musical form, which attempts to showcase the relations between traditional musical forms and ancient structures of myth, and also presents methods of working with these premises in contemporary music.

Uppsatsens syfte var att undersöka om gymnasielärare upplever skillnader mellan elever som antagits till det estetiska programmet, gren musik via betyg och via färdighetsprov. Det har bedrivits tidigare forskning inom områden som jag behandlat i min rapport men inte med samma inriktning. För att kunna svara på syftet och frågeställningarna har jag gjort en kvalitativ undersökning genom analys av fokusgruppsintervju. Resultatet har baserats på analysen av empirin och har sedan diskuterats kategorivis utifrån frågeställningarna. I min rapport har jag kommit fram till att lärare ser få skillnader mellan elever som antagits via betyg och elever som antagits via färdighetsprov. Ur musikalisk synvinkel kan detta bero på att färdighetsprovet endast mäter den musikaliska färdighet elever har vid provtillfället och att det snarare är ambitionsnivån under gymnasietiden som styr elevers musikaliska utveckling.