<p>The purpose of this thesis was to study the functions that music have in relation to the formation of identity, and research how this fits into the music subject in the school environment in Sweden. My questions were; (1) what role does music has in the formation of identity? (2) how does gender stereotyped musical identities take form? (3) what is the problems or risks with music education in relation to formation of identity? (4) how does the curriculum for the Swedish school relate to the functions that music have in relation to the formation of identity? I have done an analysis on three writers who focuses on theories about music in relation to the development of identity, to give perspective to the individual’s music reality. The first one is the Swedish musicology professor Börje Stålhammar, the second one is the Norwegian music therapist and professor Even Ruud, and the third one is the Brittish music senior master Nicola Dibben. I have compare their thoughts and found a great unanimity in many aspects. I have also related their thoughts to the curriculum for the Swedish school, and found support on many points, but not all.</p><p>The Swedish curriculum calls the school a social and cultural place that both have a possibility and responsibility to strengthen the identity among the pupils. According to my writers the music has escapist, emotional and existential roles. It works as community construction and creation of a group belonging. Ruud and Dibben suggest that music also can function as a musical self biography, by recollecting and integrate life events. Dibben suggests that musical preferences are personal, and an important way to define ourselves and others. According to Dibben, gender identity is constructed through the musical activities we participate in, through the musical preferences we have and through the beliefs about what constitutes gender-appropriate musical behaviour. According to the curriculum, the school has a responsibility to work against traditional sexual stereotypes, and Ruud and Dibben suggest that music is an area in which gender roles can be explored and assumptions challenged. Stålhammar suggests that the musical identities can be contrasted to the music education in school, and create a sense of “cultural dissonance”, where the subject is viewed as unreal and unfamiliar in comparison to own experiences. Ruud is talking about the aspects of the experience of a “false self”. If children and youths are using music as a means of defining themselves and forming group identities, this means that inevitably some will form negative musical identities whilst others will form more positive musical identities. The curriculum for the music subject does not say anything about the negative identities that are the reality of the music teacher.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom grundskolans tidigare år använder sig av musik i undervisningen. Jag vill även undersöka på vilka olika sätt de använder sig av musiken och till vilka syften. Undersökningen bygger på nio kvalitativa intervjuer med både klasslärare och musiklärare. Jag har funnit att resultatet från den empiriska undersökningen till stor del stämmer överens med den litteratur som finns inom ämnet. Resultatet visar att musiken används på olika sätt av lärarna. Den används både integrerat med andra ämnen och för att bidra till sammanhållning och trygghet i en grupp. Enligt undersökningen leder musiken till glädje, lugn och koncentration hos eleverna. Dock menar några lärare att det även finns nackdelar med musik iundervisningen eftersom det inte passar alla elever. Lärare upplever vissa svårigheter i användandet av musik då de har alltför stora elevgrupper och en ljudnivå som är skadlig för hörseln. Dock visar undersökningen att samtliga lärare upplever att de positiva möjligheterna med arbetet överväger svårigheterna

The purpose of this thesis is to illustrate the conception of creativity. Observation and interview illustrate teachers´ views of the concept, as well as the use there of. Classes in ensemble and aestethics have been observed. The reason for choosing these two classes is to give the investigator the oppurtunity to observe several students at the same time and it also makes possible for the investigator to observe several instrumentalists´ use of their instruments. Interviews have been conducted with teachers in the observed classes. They have defined and shared their views on the conception of creativity and have also explained how it is practically used. The result shows that the teachers´ definition of the conception differs depending on the context in which it is used. The teachers mediateted mainly two forms of creativity. One is the notion that creativity is the interpretation of music, that creativity lies in the expression. The other focuses on the training of creating music, improvising, and composing. The answers in the interviews show that the teachers don´t make a distinction between the two. Furthermore, the way the teachers perceive the development of creativity differs. Some say that creativity emerges only when the student has developed certain skills, whereas others claim that creativity is present in different forms throughout the learning process. One perspective explains that everything one does when it comes to music develops ones creativity, whilst an other claims that one can focus only on training one´s creativity. Teachers who prefered the former perspective claimed that performing music, irrespective of musical level, involves interpretation. The observations show that when it comes to creativity teachers give students more freedom the further they´ve reached in their musical development. This has little to with students musical products but depends on how far they´ve reached musically

Individual lessons in singing and different instruments are a big part of music education. The teacher and the pupil are meeting each other face-to-face in this kind of lessons. The interaction between these two individuals, in singing lessons, is the main subject of this thesis. The identity and acting of the singing teacher has a central part and advises are given for successful teaching. The study is based on literature on the subject and interviews with teachers and pupils.

Syftet med den här undersökningen är att belysa faktorer som påverkar läraren när den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av särskilt intresse är vilken påverkan lärarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och färdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lärare på olika skolor i olika städer intervjuats. Resultatet visar att lärarna till stor del låter eleverna vara med och planera innehållet i kursen och att innehållet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst påverkan på att kursen utformas åt detta håll är den syn som läraren har på eleven och på ämnet samt elevernas färdigheter och intressen. Resultatet överrensstämmer därmed med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att ur ett lärarperspektiv belysa musiklärares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lärares syn på musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet. Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att människor konstruerar sin identitet i relation till sin omvärld. För att analysera och diskutera vårt resultat har vi utgått från först och främst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas på tre nivåer, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhället som återspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade härskarteknikerna. Eftersom Lpo 94 förordar att lärare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklärare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de får från skolledningen för att arbeta med genusfrågor. Vidare har vi diskuterat musiklärarnas roll som förebild för eleverna. Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfällen i skolår 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de två berörda musiklärarna vid en skola med musikprofil. Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstå hur dessa tre områden hänger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga människors genusidentitet påverkas i musikundervisningen. Av musiklärarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lärarna uppfattar musiken som viktig. Dock drar vi slutsatsen att de intervjuade musiklärarna inte är speciellt genusmedvetna. Därmed utgör de inte något undantag i jämförelse med resultat av tidigare pedagogisk forskning. Vi drar också slutsatsen att utan stöd av skolledning eller kommunpolitiker är det svårt att arbeta medvetet med genusfrågor i sin undervisning.

I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen. Resultatet från inspelningen visar att metoden kan vara ett funktionellt hjälpmedel för musiker i syfte att reflektera över den egna och medmusikanternas insatser vid exempelvis repetitioner. Användningsområdet inkluderar skolans musikundervisning med fokus på ensemblespel.

Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)

Studien syftar till att få en insyn i hur två grundskolor i västra Sverige väljer att hantera ämnet musik. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer med en musiklärare och en rektor på vardera skola genomförts. Studien utgår från teorier som handlar om de kulturella förändringarna i skolan och hur skolan styrs politiskt. I resultatet visas lärarnas och rektorernas syn på hur musikämnet kan legitimeras; hur de tycker att ämnets status är på skolan och hur de organisatoriska och ekonomiska villkoren ser ut för ämnet. Musikämnet legitimeras bland annat utifrån dess betydande roll för hela skolans sammanhållning och att ämnet kan ha en terapeutisk funktion och stärka elevernas självkänsla. Dessutom påpekas att musikämnet kompletterar andra skolämnen, vilket kan komma att tydliggöras ännu mer i och med den nya kurs-planens krav på ämnesintegrering. Undersökningen visar även att musikundervis-ningen och dess status har förändrats under åren. Bland annat har teknikens utveck-ling gjort att musikämnets förutsättningar förändrats, vilket medför att ny utrustning krävs. Detta innebär att omprioriteringar måste ske med tanke på skolornas budget. / The study aims to gain an insight into how two nine-year compulsory schools in western Sweden choose to handle the music education. To examine this, four qualitative interviews with a music teacher and a principal at each school were completed. The study is based on theories that deal with the cultural changes in the school and how the school is governed politically. The result shows the teachers' and principals' views on how music education can be legitimized; their views on the status of the subject in the school, and how they handle the organizational and economic conditions for the subject. The subject is partly legitimized by its significant role in the coherency of the school and that it may have a therapeutic function to strengthens students' self-esteem. It also points out that the music subject complements other school subjects, which may be even more clarified by the new curriculum require-ments for subject integration. The study shows that music education and its status have changed over the years. Among other things, the development of technology means that the conditions for the music education have changed, which means that new equipment is required. This also means that changes of priorities must be done according to the schools' budget.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka och försöka förstå ledarskap i klassrummet utifrån sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling där man från att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istället börjat se ledarskapet utifrån den kontext där den befinner sig. Resultatet har blivit att man förespråkat ett situationsanpassat ledarskap.Utifrån frågeställningen Hur kan man förstå balansen mellan lärarens kontroll och elevernas självkontroll i två olika ämnen utifrån sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjälp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklärare på gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.Utifrån analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap är i linje med olika ledarskapsteorier utifrån vilken situation han befinner sig i. Det går också att utläsa att informanten främst växlar mellan mycket hög grad av lärarstyre och mycket hög grad av elevkontroll, men att han inte lika ofta befinner sig i skalan däremellan. Uppsatsförfattarna argumenterar för att det kan bero antingen på en flexibel ledarstil hos informanten, eller att hans personliga ledarstil krockar med vad han anser vara ett korrekt ledarskap utifrån hans uppdrag.