I mitt arbete som musiklärare i både skola och kulturskola har jag träffat barn som har autism. Dessa möten gjorde mig intresserad av undervisning och autism. Den här uppsatsen beskriver därför mitt möte med ett barn med autism som jag undervisar i viola. Syftet med detta arbete är att belysa undervisning i viola med elever som har autism. Forskningsfrågorna är: Vilka utmaningar möts jag av i undervisningen med ett barn med autism och hur påverkas mina metodiska val av det som sker samt vilka reflektioner gör jag som lärare över det som sker? Uppsatsen utgörs av en fallstudie baserad på loggboksanteckningar. I resultatet presenteras följande teman: Motstånd, fantasti och initiativ. Min förhoppning är att uppsatsen kan inspirera andra musiklärare till goda musikaliska möten elever med autism.

Musik är något vi människor möter genom hela livet. Redan i fosterstadiet får vi de första erfarenheterna med skiftande rytmer och ljud. Den generella bilden av förskolan är att musik har en naturlig och viktig del i verksamheten, men tidigare forskning på området pekar på att förskollärares brist på kunskap och intresse kan medföra att musikundervisning inte genomförs. Denna studies syfte var att kartlägga och analysera förskollärares uppfattningar och erfarenheter av musikundervisning i förskolan. Studien är en totalundersökning av en hel kommun där alla förskollärare anställda vid kommunala förskolor blivit erbjudna deltagande genom kvalitativa enkäter. Resultaten indikerar att förskollärare säger sig ha en god vilja till att bedriva musikundervisning men att brist på ämneskunskap, planeringstid och material är faktorer som förskollärare uppfattar kan påverka att musikundervisningen uteblir. Resultatet visade också att det fanns en grupp förskollärare som medvetet inte planerade specifikt för musikundervisning. Detta berodde enligt förskollärarna själva både på bristande kunskap och intresse för musik som ämne. Slutsatser som dragits av studiens resultat i förhållande till tidigare forskning berör förskolornas rektorers ansvar och inflytande över verksamheterna, där rektorerna bör verka för att en likvärdig musikundervisning bedrivs. Rektorer bör också verka för att förskollärare i kommunen ges samma förutsättningar till kompetensutveckling, inte bara de förskollärare som har ett personligt intresse för musik. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur fyra musiklärare i grundskolan arbetar med digitala verktyg i musikundervisning. Syftet är även att undersöka vilka digitala verktyg som används i musikundervisningen samt hur mycket tid musiklärare avsätter för arbetet med digitala verktyg. Undersökning genomfördes med hjälp av semistruktuerade intervjuer som metod. Som teoretiskt ramverk användes didaktikens frågor och musikdidaktik. Resultatet påvisar att samtliga lärare som intervjuades arbetar med digitala verktyg i någon form i sin undervisning. Det som skiljer sig är hur undervisningen sker, vilka digitala verktyg som används och på vilket sätt, samt hur mycket tid lärarna avsätter för arbetet med digitala verktyg i musikundervisning.

In 2011, when the new curriculum was presented, digital tools were included as a central content and mainly in terms of music creation (Skolverket, 2011). The purpose of this study is to find out how music teachers use digital learning tools and how the digital learning tools affect them in their teaching. I have done a qualitative survey and the informants were all members of the Facebook group "Musiklärarna". There were 60 music teachers in the F-9 and upper secondary school from all over Sweden who participated in the study. The result shows that many of the respondents use digital technology. However, not all the music teachers follows the syllabus for music (Lgr11) where it appears that the students will develop their ability to use digital tools for sound and music creation (grade 4-6) and digital tools for music creation, recording and processing (grade 7-9) ( Skolverket, 2011). My conclusion is that more education is needed in digital technology for music teachers, mainly in music creation with digital tools. As a continuation of this study, it is interesting and relevant to do a research how music teachers around the country work with music creation.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur musiklärare beskriver att de uppfattar begreppet likvärdig utbildning samt hur de uttrycker att de tillämpar detta i musikundervisningen för årskurs 7–9. För att undersöka detta används ramfaktorteori, då teorin behandlar hur faktorer som ligger utom lärares kontroll påverkar bland annat undervisning. Studien utgörs av kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra behöriga musiklärare. Studiens resultat påvisar skillnader och likheter på lärarnas syn på likvärdig utbildning utifrån läroplanen (Lgr 11) samt hur de säger att desig förstå och koppla likvärdig utbildning till sin egen undervisning. Resultatet visar att lärarna har en strävan mot att utforma och utföra undervisningen på så sätt att alla elever får den typ av undervisning de behöver för att kunna utvecklas inom musikämnet. De menar emellertid att det inte är helt uppnåeligt då de måste förhålla sig till diverse faktorer som de inte själva kontrollerar, i form av schemaläggning, klassammansättning och tillgång till resurser, såsom möjlighet till elevstödjare eller språkstöd i klassrummet. Detta kan hindra deras ambitioner om att bedriva en likvärdig undervisning.

Undersökningen fokuserar på musikundervisning inom Montessori- och Waldorf pedagogiska ramar. Undersökningen syftar till att skapa förståelse för hur musikens roll i utbildning uppfattas inom dessa ramar och hur dessa uppfattningar förverkligas i musikundervisningen ur ett hermeneutiskt perspektiv grundat i Gadamer, Heidegger och Gallagher. För att nå kunskap har det genomförts två kvalitativa intervjuer; en med en specialist i Montessoripedagogik och en med en specialist i Waldorfpedagogik. Båda intervjupersonerna, Signert (Montessori) och Seiger (Waldorf), har arbetat länge inom olika kontexter och roller som exempelvis lärare, lärarutbildare och föreläsare. Undersökningsresultatet visar att musiken förstås som ett viktigt ämne som borde värderas lika högt som andra inom utbildning. Den hermeneutiska analysen av intervjuerna belyser hur särskilda pedagogiska tankar förverkligas i undervisning genom exempelvis val av innehåll, användning av utrustning som till exempel musikinstrument och skapande av relationer. Denna kunskap om delar och särskilda aspekter av dessa pedagogiska inriktningar, som exempelvis de verktyg som används eller specifika arbetssätt, kan bidra till bättre förståelse för musikens roll inom pedagogikens helhet.

Föreliggande studie berör musikundervisning utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att ta del avlärares tankar kring flickors och pojkars musicerande samt hur lärare ser på instrument- ochgenreval i musikundervisningen. Studien har socialkonstruktivism och genusteori som teoretiskautgångspunkter. Studien har genomförts med kvalitativ metod där semistrukturerad intervjuanvänts för insamling av empiri. Tre högstadielärare som undervisar i musik har deltagit i studien.Resultatet visar att samtliga lärare har pop- och rockinstrument som bas i sin musikundervisning.I resultatet ger deltagarna uttryck för att genus inte har någon större påverkan påmusikundervisningen. Deltagarna beskriver sin undervisning som lärarstyrd vilket påverkarundervisningen positivt ur ett genusperspektiv. Genom diskussion utifrån tidigare forskningkopplat till resultaten går det att urskilja en konflikt angående hur lärarstyrd undervisning kanpåverka lust och motivation i negativ riktning. Samtliga deltagarna är överens om att de instrumentsom används i undervisningen inte har någon genuskod. Sång är det instrument som visar tendenstill att vara feminint genuskodat utifrån lärarnas uttryck. Resultatet visar att lärare påverkas avtidigare musikerfarenheter och använder dessa erfarenheter i sin undervisning vilket leder till enreproduktion av musikkonstruktioner.

Denna studie har skapats med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Lantz 2013) och syftet var att skaffa kunskap om hur musiklärare arbetar med inkludering i sin undervisning samt vilka hinder och möjligheter lärarna upplever i sin vardag. Jag har analyserat all data från intervjuerna med hjälp av tematisk analys (Fejes och Thornberg 2016) och därefter presenterat resultatet med hjälp av 5 övergripande teman. Studiens resultat presenteras ur ett kritiskt perspektiv (Nilholm 2008) och informanterna lyfte i studien vikten av relationer för att alla elever ska kunna delta i musikundervisningen efter sina förutsättningar. För att lyckas med inkluderingsarbetet krävs mycket fokus på materialet som presenteras och lärarnas professionalitet. Studien visade också att samarbetet med andra professioner på skolorna kring inkludering i de flesta fall inte skedde kontinuerligt och framåtsyftande utan mest vid akuta behov där samarbetet ändå fungerade bra. I studien framgår också att en del hinder för inklkudering förelåg i form av för stora undervisningsgrupper, brist på utrustning och för lite tid, men att informanterna försökte hitta lösningar och anpassningar. Jag hoppas att framtida forskning ytterligare studerar detta ämne och min förhoppning är att det leder till en större förståelse för begrepp som inkludering och hur man ska arbeta med detta.

Denna studie ämnar till att undersöka tre musiklärares uppfattning och beskrivningar av digitala verktyg och digital teknik i grundskolans musikundervisning senare år, 7-9. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer analyseras deltagarnas beskrivningar utifrån styrdokumentens riktlinjer i första forskningsfrågan samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen redskap och mediering i den andra forskningsfrågan. Valet av studiens intresse i styrdokumenten samt de sociokulturella begreppen syftar till att utveckla en förståelse för hur lärarna förstår och nyttjar verktygen och tekniken i sin undervisning och för de mål som förväntas uppnås genom arbetet. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys där respondenternas beskrivningar sätts i relation till varandra samt till forskningsfrågorna och tidigare forskning som utformar studien. De konstruerade teman som presenteras är det digitala verktyget i styrdokumenten, arbetet med digitala verktyget i musikundervisning och mål med arbetet. Lärarna beskrev en enhetlig uppfattning om hur det digitala verktyget ses och ska användas som ett verktyg och instrument för både ett musicerande och ett musikskapande och hänvisar till att motsvara en tidsenlig musikverksamhet i samhället. I resultatet och diskussionen beskrivs begreppen som synonymer som bland annat diskuteras utifrån styrdokumentens utformning av kunskapskrav och läroplanens mål med en differentierad undervisning. I en benämning av datorstödd undervisning beskrev lärarna hur tekniken möjliggör en större tillgänglighet till läromedel, informationskällor, kommunikativa funktioner och bedömningsmatriser som delas med eleverna och utvecklar ett större ansvarstagande för sina studier. Lärarna beskrev också en stor vikt vid att utveckla en digital kompetens i samtlig digital teknik som krävs för att vara en aktiv samhällsmedborgare i det moderna samhället vi idag lever i.

Abstrakt Enligt Lpfö 18 (Skolverket, 2018) ges barn möjlighet att utforska estetiska former såsom drama, rörelse och musik. Under våra verksamhetsförlagda utbildningar (VFU) perioder noterade vi barns glädje vid exponering för ljud och musik, där musiken blir en form av självuttryck och integrerat lekande och lärande. Trots detta märkte vi en oroande minskning av musikundervisningen under våra VFU-år, vilket väckte vårt intresse för att undersöka orsakerna bakom detta. Studiens syfte är att utforska förskollärares tankar om musikundervisning i förskolan och de faktorer som påverkar deras arbete. Genom intervjuer med åtta förskollärare och användning av John Deweys teori om musikaliska dimensioner som analysverktyg fördjupar studien förståelsen för förskollärares upplevelser och perspektiv. Studiens resultat framhäver pedagogernas fokus på språkutveckling i förskolan. Musiken ses som en central del och används effektivt för att skapa en engagerande och stimulerande lärandemiljö. En stark språklig grund betonas som avgörande för barnens kommunikationsförmåga, och musiken används som ett verktyg för att fånga deras uppmärksamhet samt underlätta olika aktiviteter och rutiner. Förskollärarna visar entusiasm för att öka sina kunskaper inom musik och integrera det på nya sätt i förskolemiljön. De ser detta som en rolig och givande möjlighet att utveckla sina färdigheter och främja barns lärande på ett mer omfattande sätt.