Title: “We are everywhere” – an analysis of the discourse surrounding AIK football club on social media   The purpose of this study is to discern what the discourse surrounding Swedish football club Allmänna Idrottsklubben (AIK) and its fans look like on the social media platforms Facebook, Twitter, and Instagram. This is done by examining every post by AIK on these platforms and the fan response to each post. The opportunities for clubs such as AIK to communicate directly with its fans has increased greatly with the invention of social media, and this breakthrough in communication has also had the added effect of allowing fans to much easier voice their own opinions. Thus, we are presented with an area of communication that represents an interesting object of study.   The method used is based partly on Ernesto Laclau and Chantal Mouffes theory on discourse analysis and partly on Roland Barthes theory on myths. Both theories offers some tools for analysis and when combined provides the opportunity for in-depth study. The results show that the discourse is largely centred around nodal points such as “Love”, and “the Club Emblem”. Through these AIK communicate the importance of itself to its fans and gives them a reason to “be a part of something greater”. Some of the myths found such as the “Family myth” or the “Hero myth” adds to this notion. However, the supporters don’t always agree with AIK which is why another major theme in the discourse was their “Criticism”. The supporters could also be found arguing among themselves about what being an AIK-fan meant which exposed the “True-fan myth”. Through all of this the study found sign of an underlying importance of active participation within the fandom, which enhanced the experience of being a supporter.   Key words: AIK, discourse analysis, fandom, supporter, myth, nodal point, communication, football

”If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising” – Jean Baudrillard Syftet med denna studie är att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger på semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berättarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berättarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som är starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser därmed att blottlägga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv.

This study aims to analyse the representation of Scottish and English national identity in the tv-series Outlander (2014-). By recreating a historically influenced narrative of relations between Scotland and England, in the aftermath of the Union of 1707 and the upcoming Jacobite rebellion of 1745, the series also mediate a disputed collective British identity. Therefore, it is imperative to analyse how pop-culture functionalises memories of nations’ historical past to influence contemporary identities. First, I establish an inventory of semiotic mythic tokens of national identity. I then conduct a contextual analysis of national discursive identity on these. A further theoretical sociohistorical framework of contemporary ideology, mediated through pop-culture, materialises Outlanders impact on viewers’ own creation of identity. Through representations of myth Outlander mediates the stereotypical, romanticised image of Scottish highlanders as “superstitious barbarians” - a dualistic concept of national identity, depending on its context. To the viewer it’s an idealised image of someone rebellious, living outside the industrialised and modernised society. To the English/British soldiers it’s an image of the underdeveloped, uncivilised savage, the soldiers themselves being portrayed in Outlander as the cultivated superior in pursuit of cultural salvation for their inferior. The national discourse of both nations is symbiotic and dependent, each in need of the other’s binary identity to recreate its own. However, establishing a collective British national identity in Outlander also means a cultural sacrifice of the inferior to the superior – the cultural heritage of British identity should build on English national discourse alone. An important conclusion this study draws is the similarity between the dependency national discourses have to their binary “other” and contemporary society depending on the past in the creation of its identity. This recreational process is no longer, in a time of mass media, solely inherited by individual collective communities.

<p>C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt. Inom denna uppsats har jag utforskat kvinnans individuationsprocess, genom att diskutera myterna om Sofia och Inanna, samt sagan om Tusenskinn, med hjälp av jungianska metoder och en modell av kvinnans individuationsprocess föreslagen av Pia Skogemann. Jag har utforskat huvuddragen i den kvinnliga individuationsprocessen, hur de exemplifieras i dessa berättelser, vilka arketyper som är viktiga(st) i denna process och tittat på likheter och skillnader mellan kvinnlig och manlig individuationsprocess. Huvuddragen i kvinnans individuationsprocess innehåller en igångsättande fas, då Personan ifrågasätts av Jaget, och det omedvetna börjar bryta fram. Därefter följer faser då jaget möter både det manliga i olika skepnader, både av positiv och negativ karaktär, d.v.s. olika Animusuttryck, och det kvinnliga, som kan motsvara arketyperna Personan, Jaget, den Stora Modern, Skuggan och även Självet. Den innefattar också ett tydligt nedstigande, där Jaget måste våga överlämna sig, eller dra sig tillbaka till mer primitiva stadier. Slutligen sker ett återvändande, där alla delar förenas, för att uppnå helhet och då Självet träder fram. Dessa faser återfinns i alla tre berättelser. Myten om Inanna har den mest fullständiga beskrivningen av individuationsprocessen. I kvinnans individuationsprocess verkar Animus ha en central betydelse, medan Skuggan verkar spela en mindre roll, jämfört med i den manliga individuationsprocessen. Det är också troligt att kvinnans Skugga har andra karaktäristiska är mannens, t.ex. skam, skuld, svartsjuka. Den verkar också hanteras annorlunda av kvinnan än av mannen, där det för kvinnan handlar om kärlek, integration och acceptans, istället för att ta strid och besegra den.</p>

<p>Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den föreställningsvärld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt är den värld som ligger bortom denna. Detta är inte heller främmande inom inhemsk japansk religiös tradition. Utifrån denna kontext kan vi bättre förstå varför man också i Japan har funnit undervisningen om frälsningen i livet efter detta lätt att ta till sig som målet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stärkts betydligt på bekostnad av Sonen, då hon på många vis har övertagit rollen, fått en gudomlig status och blivit en himmelsk härskarinna. <em>Deusu</em> är inte heller den allsmäktige gudom och fadersgestalt som vi känner genom kristendomen då han är tvungen att vända sig till en ängel för att få råd om hur människosläktet ska räddas.</p><p>Medeltida katolska traditioner har bevarats i <em>Tenchi Hajimari no Koto, </em>den enda doktrinära text författad av de underjordiska kristna själva.<em> </em>Det heliga dramat har dock i <em>Tenchi Hajimari </em>fått vissa japanska särdrag. Inför korsfästelsen pryglas till exempel Jesus med bambukäppar så hårt att de splittras. De skriftlärda som Jesus talar med i templet är inte längre skriftlärda judar utan buddhistiska lärare. <em>Tenchi Hajimari no Koto </em>kan framförallt vägleda oss att förstå samband mellan de underjordiska kristna och myter med koppling till kristendomen. Dessa har bevarats inom den lokala japanska folkliga traditionen fram till våra dagar. Den populära japanska buddhistiska modersfiguren <em>Kannon</em> har på många vis sammansmält med bilden av en Mariagestalt som förmedlas genom europeiska traditioner. Förvandlingen av Maria till Maria-Kannon har också inneburit att Mariagestalten har övertagit vissa buddhistiska egenskaper. Språkförbistringen beskrivs som en annan faktor som kan ha bidragit till den tidiga kristendomens förvandling i Japan. Buddhistiska termer, lånord och kristna symboler har sannolikt fått annan innebörd än den som missionärerna själv representerade. Gudsbegrepp och kopplingen till förfädernas roll inom religionen är påverkade av den lokala kulturen.</p> / <p>This essay examines different perspectives of the myth traditions and the world of faith among the Kakure Kirishitan, and the underground Christians of Japan. Of special interest is the coming world. However, the concept of afterworld is also familiar to the domestic Buddhist tradition. Being aware of this we can better understand why the teaching of salvation (and a life after death) is the most important target of faith also for believers within the domestic tradition. The only document from the time of persecution, compiled by the Kakure themselves, is the <em>Tenchi Hajimari no Koto,</em> ‘The Beginning of Heaven and Earth’, a text with topics covering the creation of heaven and earth, the angels, the fall of the ancestors of humankind, Mary, the life of Christ, and the end of the world. Even if the text is not a part of the living tradition of the Kakure Kirishitan today, <em>Tenchi Hajimari no Koto</em> can guide us, and help us to understand the relation between the Kakure Kirishitan of Japan and European Christian tradition. Myths referred to in <em>Tenchi Hajimari</em>, and other local myths related to European apocryphal tradition have survived until present days as tales in areas historically populated by underground Christians.</p><p>Gradually the faith of the underground Christians tended to move away from a god who was a strict father and judge. Instead they turned to a forgiving motherly “goddess” of indefinite tenderness, Mary. <em>Deusu</em>, the Father, is not the almighty and omniscient God we know from Christian traditions, instead he has to consult an angel about the need to save the humankind. The popular merciful Buddhist mother figure, <em>Kannon</em>, has in many ways fused together with the image of the Virgin Mary, rooted in European tradition. The transformation of Virgin Mary to a Maria-Kannon has infused the image with some Buddhist traits. Language confusion is described as another important factor of the acculturation of the Early Christianity of Japan. Buddhist terminology, loanwords, and the interpretation and use of Christian symbols, has most likely given the teaching a somehow different meaning, than the one represented by the early missionaries themselves. The domestic concept of gods, which connects the role of the ancestors to religion have also embraced Christianity. The faith world of Kakure Kirishitan is influenced by folk beliefs, Shintō, and the surrounding Buddhist tradition.</p> / Uppsatsen har skrivits inom ramen för masterprogrammet "Forntida religioner" som ges i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna.

Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den föreställningsvärld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt är den värld som ligger bortom denna. Detta är inte heller främmande inom inhemsk japansk religiös tradition. Utifrån denna kontext kan vi bättre förstå varför man också i Japan har funnit undervisningen om frälsningen i livet efter detta lätt att ta till sig som målet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stärkts betydligt på bekostnad av Sonen, då hon på många vis har övertagit rollen, fått en gudomlig status och blivit en himmelsk härskarinna. Deusu är inte heller den allsmäktige gudom och fadersgestalt som vi känner genom kristendomen då han är tvungen att vända sig till en ängel för att få råd om hur människosläktet ska räddas. Medeltida katolska traditioner har bevarats i Tenchi Hajimari no Koto, den enda doktrinära text författad av de underjordiska kristna själva. Det heliga dramat har dock i Tenchi Hajimari fått vissa japanska särdrag. Inför korsfästelsen pryglas till exempel Jesus med bambukäppar så hårt att de splittras. De skriftlärda som Jesus talar med i templet är inte längre skriftlärda judar utan buddhistiska lärare. Tenchi Hajimari no Koto kan framförallt vägleda oss att förstå samband mellan de underjordiska kristna och myter med koppling till kristendomen. Dessa har bevarats inom den lokala japanska folkliga traditionen fram till våra dagar. Den populära japanska buddhistiska modersfiguren Kannon har på många vis sammansmält med bilden av en Mariagestalt som förmedlas genom europeiska traditioner. Förvandlingen av Maria till Maria-Kannon har också inneburit att Mariagestalten har övertagit vissa buddhistiska egenskaper. Språkförbistringen beskrivs som en annan faktor som kan ha bidragit till den tidiga kristendomens förvandling i Japan. Buddhistiska termer, lånord och kristna symboler har sannolikt fått annan innebörd än den som missionärerna själv representerade. Gudsbegrepp och kopplingen till förfädernas roll inom religionen är påverkade av den lokala kulturen. / This essay examines different perspectives of the myth traditions and the world of faith among the Kakure Kirishitan, and the underground Christians of Japan. Of special interest is the coming world. However, the concept of afterworld is also familiar to the domestic Buddhist tradition. Being aware of this we can better understand why the teaching of salvation (and a life after death) is the most important target of faith also for believers within the domestic tradition. The only document from the time of persecution, compiled by the Kakure themselves, is the Tenchi Hajimari no Koto, ‘The Beginning of Heaven and Earth’, a text with topics covering the creation of heaven and earth, the angels, the fall of the ancestors of humankind, Mary, the life of Christ, and the end of the world. Even if the text is not a part of the living tradition of the Kakure Kirishitan today, Tenchi Hajimari no Koto can guide us, and help us to understand the relation between the Kakure Kirishitan of Japan and European Christian tradition. Myths referred to in Tenchi Hajimari, and other local myths related to European apocryphal tradition have survived until present days as tales in areas historically populated by underground Christians. Gradually the faith of the underground Christians tended to move away from a god who was a strict father and judge. Instead they turned to a forgiving motherly “goddess” of indefinite tenderness, Mary. Deusu, the Father, is not the almighty and omniscient God we know from Christian traditions, instead he has to consult an angel about the need to save the humankind. The popular merciful Buddhist mother figure, Kannon, has in many ways fused together with the image of the Virgin Mary, rooted in European tradition. The transformation of Virgin Mary to a Maria-Kannon has infused the image with some Buddhist traits. Language confusion is described as another important factor of the acculturation of the Early Christianity of Japan. Buddhist terminology, loanwords, and the interpretation and use of Christian symbols, has most likely given the teaching a somehow different meaning, than the one represented by the early missionaries themselves. The domestic concept of gods, which connects the role of the ancestors to religion have also embraced Christianity. The faith world of Kakure Kirishitan is influenced by folk beliefs, Shintō, and the surrounding Buddhist tradition. / Uppsatsen har skrivits inom ramen för masterprogrammet "Forntida religioner" som ges i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt. Inom denna uppsats har jag utforskat kvinnans individuationsprocess, genom att diskutera myterna om Sofia och Inanna, samt sagan om Tusenskinn, med hjälp av jungianska metoder och en modell av kvinnans individuationsprocess föreslagen av Pia Skogemann. Jag har utforskat huvuddragen i den kvinnliga individuationsprocessen, hur de exemplifieras i dessa berättelser, vilka arketyper som är viktiga(st) i denna process och tittat på likheter och skillnader mellan kvinnlig och manlig individuationsprocess. Huvuddragen i kvinnans individuationsprocess innehåller en igångsättande fas, då Personan ifrågasätts av Jaget, och det omedvetna börjar bryta fram. Därefter följer faser då jaget möter både det manliga i olika skepnader, både av positiv och negativ karaktär, d.v.s. olika Animusuttryck, och det kvinnliga, som kan motsvara arketyperna Personan, Jaget, den Stora Modern, Skuggan och även Självet. Den innefattar också ett tydligt nedstigande, där Jaget måste våga överlämna sig, eller dra sig tillbaka till mer primitiva stadier. Slutligen sker ett återvändande, där alla delar förenas, för att uppnå helhet och då Självet träder fram. Dessa faser återfinns i alla tre berättelser. Myten om Inanna har den mest fullständiga beskrivningen av individuationsprocessen. I kvinnans individuationsprocess verkar Animus ha en central betydelse, medan Skuggan verkar spela en mindre roll, jämfört med i den manliga individuationsprocessen. Det är också troligt att kvinnans Skugga har andra karaktäristiska är mannens, t.ex. skam, skuld, svartsjuka. Den verkar också hanteras annorlunda av kvinnan än av mannen, där det för kvinnan handlar om kärlek, integration och acceptans, istället för att ta strid och besegra den.

This dissertation investigates the negotiation of history within the history textbook revision conducted by the Norden Associations between 1919 and 1972. The thesis combines an examination of the discussions surrounding the revision with an understanding of the organization of the revision process to study the negotiations between representatives of different historical cultures and the conditions within these historical cultures.  At the end of World War I, the teaching of history was challenged by internationalists and school­teachers as a chauvinistic and warmongering subject. The war was a catalyst for the emergence of history textbook revisions in general, and in the Nordic countries the war also became a catalyst for efforts to promote Nordic understanding and cooperation. These two outcomes of the war experience merged in the Norden Associations’ history textbook revision. The revision was promoted as both an effort to reach an agreement on a common Nordic history and an effort to present to the international community a peaceful corner of the world.  The theoretical framework of this dissertation draws on the concept of the nation as an imagined community and sees national historical cultures as being reflective of the community at that time and place. The discussions of historical events in the thesis are treated as motifs of a national myth, and they are scrutinized as part of the cognitive, political, and aesthetic dimensions of historical culture. The organizational features of the revision are studied through a network analysis of the organizational field.  Prior to World War II, involvement in the revision was reserved almost exclusively for historians. From the end of the 1950s, however, the initiative shifted towards teachers and teacher trainers. This dissertation shows that the revision was organized with an emphasis on national boundaries even though the revision itself was an effort to transcend these boundaries.  The results of this thesis show that the history within the revision was such an integral part of national identity that it was almost impossible to reach any understanding of a common Nordic history. Most motifs, such as the nation’s founding, liberation, golden age, and decline, within the individual national myths had very little common ground and they often contradicted each other. The debates in regards to historical events were also highly political. The historians involved in the revision process could not see past their own national context and were not able to approach the subject from a purely methodological or scientific stance. Pedagogical issues in the textbooks were almost completely ignored.  In conclusion, the history textbook revision conducted by the Norden Associations should probably be seen as a defense of nationalistic hegemony in the understanding of history and cultural identity instead of as a challenge to that hegemony. In addition, the decline in impact of the textbook revision in the 1960s can be explained as a result of this nationalistic identity giving way to the prosperity of a new hegemony that was more liberal, Eurocentric, and global. / Historia utan gräns: Den internationella historieboksrevisionen 1919-2009

Titel: Banshee - En mytologisk varelse i dagens mediesamhälle Författare: Kimberly Seitola Handledare: Stefan Larsson Ämne: Religionsvetenskap    Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den irländska mytologiska varelsen banshee gestaltas i dagens mediesamhälle.   Teori: Den här uppsatsen använder sig av receptionsteorin, vilken riktar sig mot producenten, åskådaren och läsaren.   Frågeställningar: Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur har gestaltningarna av den mytologiska varelsen banshee förändrats i media i jämförelse med irländsk folktro? Hur uppfattar åskådarna mediernas gestaltning av den mytologiska varelsen banshee?   Metod: Metoderna som uppsatsen använder sig av är innehållsanalys samt jämförande metod. Metoderna valdes för att de bland annat kompletterar varandra.   Material: Uppsatsens empiri består av allt vetenskapligt publicerat material rörande den mytologiska varelsen banshee, kortfilmen Banshee från 2014, den amerikanska tv-serien Teen Wolf samt internetforum och dess olika kommentarsfält.   Resultat: Uppsatsen identifierar att mediernas gestaltning av banshee liknar den irländska folktrons. Forskningen även skillnader mellan folktron och mediernas framställning. Undersökningar av publikens perspektiv visar att den mytologiska varelsen banshee väcker en form av nyfikenhet bland dagens medieanvändare. / Title: Banshee – A mythological creature in today's media society Author: Kimberly Seitola Supervisor: Stefan Larsson Subject: Religious studies   Purpose: The purpose of the paper is to investigate how the Irish mythological creature banshee is shaped in today's media society.   Theory: This essay uses the reception theory, which targets the producer, the spectator and the reader.   Objectives and focus: The essay is based on the following questions: How have the representation of the mythological creature banshee changed in the media in comparison with Irish folklore? How do the perpetrators perceive the media's design of the mythological creature banshee?   Method: The methods that the essay uses is content analysis and comparative method. The methods were chosen because they complement each other.   Material: The essay's empirical essay consists of all scientifically published material relating to the mythological creature banshee, the short film Banshee from 2014, the American television series Teen Wolf, Internet forums and their various commentary fields.   Result: The essay identifies that the form of banshee in the media is similar to the Irish folklore. The research also shows differences between the Irish folklore and media production. Analyzes of the audience's perspective shows that the mythological creature banshee provokes a kind of curiosity among today's media users.

For whom the educational system should be available, what it should contain and what it should lead to, are all questions but with different answers. In this dissertation, these answers are understood as products of relations including a power dimension. As these relations constantly changes, the discursive struggle of defining the educational system is constant. Said struggle also contains different constructions of the student subject; what she/he ought to be and should become. It is the struggle of defining the student subject that is the focus of this dissertation. As a starting point for the analysis, a political discourse theory is used, developed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe (2001). The main aims of the dissertation are to analyze 1) How the student subject is defined and positioned in the analyzed policy texts 2) What kind of relations that are constituted among student subjects and in between student subject, working life and social life 3) How does the conditions of the discursive struggle make impact of the space for political subjectivity. The empirical material is Swedish Political documents written between the time periods 1990-2009. The analysis of the discursive political struggle shows three dominant subject positions structured in partly different discourses: The successful and free student, produced in the discourse of liberation (1990-1998), the individualized and solidary student, produced within the discourse of nostalgia (1997-2005) and the dutiful and adaptable student, which dominates the political struggle in 2006-2009, produced in the discourse of harmony. Although the subject positions are constituted within three different discourses, structured by partly different logics, they share an idea; the idea of an ongoing globalization. These articulations are not questioned and cannot be ignored in the discursive struggle. They are understood as disarticulations of an English/American neo-liberal discourse. To win a hegemonic position, the discourse of liberation, nostalgia and harmony, has to adopt signs from this neo-liberal discourse. They are also forced to rearticulate the intent of specific signs so they fit into each discourse’ inner logics. The disarticulations of the neo-liberal discourse which goes across the discursive borders are in this dissertation understood as a social fantasy.