This thesis focuses on a group of towels from the textile design program Linnelinjen (''the Linen-line'') from 1955. Linnelinjen was a collaboration between the department store Nordiska Kompaniet and the textile manufacturer Almedahl-Dalsjöfors. The first collection, renowned as a modern version of the traditional stock of linen, was created by textile designers Astrid Sampe and Marianne Nilson. The thesis is divided into three main parts. Firstly, through archive studies, the towel collection of Linnelinjen 1955 is mapped and described. This basic research throws new light on Linnelinjen, by emphasizing less known products in the collection. Secondly, the towel design is analysed to reveal in what aspects it can be considered modern. Through this analysis, the modern traits of the towel design are found to be connected to the towels' transformation from anonymous household articles to unique design products. Finally, the symbolic function of the towels in the modern home and household is analysed. The line of argument in this last part is based on the concept of myth, as used in the design theory of Adrian Forty. It illustrates how the modern Linnelinjen towels, thanks to their specific field of application, may reconcile the vision of the home as a haven of rest with the conflicting reality of household work.

No description available.

The aim of this study was to examine how heroes are constructed in two article series, “My local hero” and “Swedish Heroes”. The study intended to investigate similarities and differences between a local perspective and a national perspective, similarities and differences between the modern story of the hero and the myth of the hero and journalistic use of stereotypes. We used a rhetorical analysis to study 19 articles from Mitt i Stockholm and 7 articles from Aftonbladet. The result of our analysis showed that there are differences between the journalistic ways of describing the heroes qualities. In summary these are bravery, uniqueness, devotion, self-sacrifice and hard work. We found a pattern that showed that journalism use stereotypes in order to simplify and establish various roles in stories. The hero, as well as the battle and the vulnerable are ascribed stereotypical qualities that we consider establish these roles. We found similarities and differences regarding the journalistic way of describing the hero compared to the myth of the hero. Several dramaturgical differences was shown in the analysis. The hero did not always come from something humble but was placed straight into a battle and these stories contained a battle or a journey but not necessarily both. Our analysis also showed that the articles from Aftonbladet tended to offer stories with a focus towards details that where sensational, spectacular or shocking. Articles from Mitt i Stockholm occasionally had similar characteristics but more restrained and they often tended towards a concrete describing of the hero.

Johan Tinglöf var en urmakare och smed som levde i 1700-talets Ekshärad. Han har lämnat efter sig många myter och berättelser där det sägs att han ska ha varit i förband med djävulen som gav honom trollkunnighet. Efter tvist med kyrkan skall Tinglöf lagt en förbannelse över Ekshärads tornur, som han tidigare konstruerat, då han inte fick sin betalning i tid. Denna uppsats är en undersökning i Tinglöf-mytens ursprung, utveckling och samhälleliga funktion för bygden, Ekshärad. Syftet är att förstå förhållandet mellan myt och bygd, samt myt och man. Därutöver kartlägga Tinglöf-mytens olika utvecklingsstadier från då den skapades till vår samtida version.       Källmaterial varier från dels arkivmaterial, dels skönlitterärara eller liknande verk som omnämner Johan Tinglöf. Däribland död- och begravningsböcker, sockenstämmoprotokoll samt ISOF uppteckningar för undersökning av 1700–1800-talen. Artiklar samt böcker för undersökning av Tinglöf-mytens utveckling under 1900–2000-talen.      En kvalitativ metod valdes ut som lämpligast tillvägagångssätt för att besvara följande tre undersökningsfrågeställningar; - Hur uppstod myten kring Johan Tinglöf? - Hur har Tinglöf-myten utvecklats över tid? - Vilken funktion har Tinglöf-myten haft i relation till Ekshärad som bygd? Detta genom att analysera Tinglöf-mytens olika beståndsdelar och därav tydliggöra olika nyckelingredienser som förekommer i nästan varje version av den. Därefter granskades det utvalda källmaterialet för att finna omnämningar av Johan Tinglöf samt hans myt.      Roland Barthes modell för mytbildning samt Ulrika Wolf-Knuts dramaturgiska modeller fördjävulssägner är den grund det teoretiska beaktandet tar avstamp från. Utöver Barthes och Wolf-Knuts återfinns forskningen kring historiedidaktiken i uppsatsen, detta då dess forskningsområde berör historisk tillämpning och användning, vilket återbärettande av myter sannerligen faller inom kategorin för.       Från detta har samtliga frågeställningar besvarats med en tydlig bild av hur Tinglöf-myten uppstod utifrån Barthes mytbildningsmodell. Hur Tinglöf-myten utvecklades över tid, med tre tydliga sagoskildrare som på respektive vis lägger grundstomme för mytens utvecklingsstadier. Samt vilken samhällelig funktion Tinglöf-myten haft i Ekshärad över tid, från dess skapelse, till vår samtid.

Oil is central to our lives and is the source of many of the conveniences that we take for granted. It can bring wealth and prosperity to individuals and to nations, but is also a source of political conflict and the consequences of its impact on the environment are only now beginning to be fully recognised. The oil companies have been leaders in the development of marketing and branding and this thesis traces the history of the oil industry and analyses the different forms of print advertisements that its major companies have produced over a period of some hundred years, from the industry’s infancy until 2012. It takes a cultural semiotic perspective to investigate and reveal the ways in which the companies have adapted their advertising messages to the prevailing socio-political conditions to reflect current attitudes and to guide both public opinion and national policy. The analyses demonstrate how the companies have responded to different crises and to increasing globalisation and how they have engineered a shift from product to presence and from oil to energy to communicate a more environment-friendly image. A close reading of the advertisements produced by the companies shows how they have cast themselves in the mythical role of the indefatigable hero whose mission is the common good. Moreover, it uncovers the different heroic personalities that they have acquired and adopted over time to differentiate their products and services. / Olja är en central faktor i våra liv och en källa till många av de bekvämligheter som vi tar för givna. Den kan bringa nationer och individer rikedom och välstånd men den kan också ge upphov till politiska konflikter – och dess miljökonsekvenser börjar först nu bli helt klarlagda. Oljebolagen har varit ledande inom marknadsföring och branding. Denna avhandling följer oljeindustrins historia och analyserar de tryckta annonser som de stora oljebolagen har producerat under en period av drygt hundra år, från oljeindustrins barndom till och med 2012. Utifrån ett kultursemiotiskt perspektiv undersöks och klarläggs hur bolagen har anpassat sina reklambudskap till rådande sociopolitiska förhållanden och på så sätt sökt både spegla gängse attityder och styra opinionsbildning och politik. Analyserna visar hur bolagen, som svar på olika kriser och en ökande globalisering, har förändrat sina budskap. Dels har ett fokus på produkten ersatts av ett fokus på närvaro, dels har olja ersatts av energi, allt för att kommunicera en mer miljövänlig image. En närläsning av bolagens annonser visar hur de konstant har framställt sig själva som den oförtröttlige hjälten vars mål är det allmänna bästa samt vilka olika hjälteskepnader de har iklätt sig över tid. / <p>Images removed due to copyright.</p><p>For a complete copy contact ep@ep.liu.se or pamela.vang@liu.se</p>

<p>Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado.</p><p>Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor.</p><p>Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende. Medeltidsmänniskanhade ingen klar bild av fjärran regioner. Spanien var krigshärjat,isolerat och eftersatt. Statsmakten ville till varje pris stärka landets ekonomi.De mest explosiva ur befolkningen sökte rikedom i den Nya Världen.Efter plundringstågen under erövringsfasen blev de ett samhällsproblem.Detta kunde avhjälpas med en expedition mot El Dorado.Företag i vildmarken hade uppemot hundraprocentig dödlighet.</p><p>Jakten på El Dorado sammanföll med den geografiska upptäckten avSydamerika. Vid 1530-talets början var kontinentens inland en vit fläckpå kartan. Jakten på El Dorado klingade av i takt med att allt mer avnorra Sydamerikas vildmark blev utforskad av européer.</p><p> </p>

<p>The study follows the tradition of Cultural Studies, with a special interest in visual culture, and examines how history is being represented in different media, how these representations are interpreted by the audience, and how the outcome functions in the individual knowledge-building about this particular era. Here the notion of what is often called a collective, or cultural, memory, is important; both as a vehicle for a dominant discourse on memory and as a counterpart to individual memory, which might be more or less in agreement or opposition with the dominant. A central theme is the examination of how elements of the mythical enters a historical narrative, how they affect this, and how this is being interpreted by the audience. The media texts examined are mostly films (fiction and docudramas as well as documentaries) and computer games, although there are also some examples from role-playing games and alternative popular music. The audience part of the study consists of 11 in-depth interviews and a number of additional informants.</p><p>I propose that the media material indicates a convergence between myth in the traditional, religiously connected sense, and in the secularized sense of Roland Barthes. The former is made visible by the persistent use of elements of a clearly metaphysical nature, while the latter is made clear through the almost omnipresent authoritarian character of the media presentations. The material in its entirety clearly shows the importance of transmediality, transmedia storytelling and knowledge communities (cf Henry Jenkins) within the context. The audience examined expresses a highly critical attitude towards what is considered to be a “mainstream” media representation of World War II and Nazi Germany that – according to them – transforms the gruesome historical reality into cheap thrills and entertainment. Thus, it becomes fundamentally problematic to look upon the media representations of the theme as an expression of collective memory.</p>

<p>I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjäs<em> Hamlet </em>i affischsammanhang. Ett antal <em>Hamlet</em>affischer från 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger främst på det aktuella anslaget från 2008 års produktion på Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehåller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjäsens handling ger en naturlig ingång till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer. I analysen studeras <em>Hamlet</em> från 2008 i en djupare dimension, där en analysmodell av Roland Barthes tillämpas på ett detaljerat plan. Därefter följer en jämförande analys med tidigare affischer, vilket avslutningsvis följs av en sammanfattande diskussion kring tidigare affischer och hur dess framtida representation kan tänkas ta form.</p><p> </p>

<p>Det här arbetet fokuserar på den profana och religiösa människans omedvetna arketypiska arv som vi fått genom myterna, och vidare på hur detta påverkar oss i särskilda situationer. Som exempel har jag fördjupat mig i terroristattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.</p><p>I min första del beskriver jag myterna och olika mytkriterier, hur de är uppbyggda och vad de innehåller. Gemensamt för de olika myterna visar sig vara kampen mellan kaos och ordning och/eller det onda och goda, där harmoni måste råda på det jordiska planet såväl som på det gudomliga. I denna del tar jag också upp tidens betydelse och hur både den profana och religiösa tiden är av cyklisk natur där nyåret och återupprepning av högtider är av stor vikt för den psykologiska bearbetningen och personliga existensen.</p><p>I min andra del beskriver jag staden New York och dess betydelse för innevånarna själva och omvärlden, som en stad med grandios arkitektur som själv talar om sig som en stad som symboliserar absolut frihet, välgång och tillväxt. Jag beskriver också tvillingtornen i World Trade Center som en axis mundi, ett mänskligt strävande åt det gudomliga, i världens navel, den absoluta mittpunkten. Samt hur förstörelsen av denna symbol kom att påverka människor och beslut så starkt. Här jämför jag även George W Bush och Usama bin Laden, där president Bush blev den goda representanten och Usama bin Laden tillskrevs det onda. ”Kriget mot terrorismen” blev den formella beteckningen på det kommande efterspelet, alltså kriget som bekämpar de onda krafterna i världen.</p><p>Jag tar i arbetet även upp hur Ground Zero, platsen där tornen en gång stod, snabbt förvandlades till ett minnesmärke dit människor årligen vallfärdar för att återskapa den mytiska tiden. Den planerade återuppbyggnaden är idag igång och det nya tornet skall heta ”frihetstornet” och bli det högsta tornet i världen.</p><p>I diskussions- och analysdelen flätar jag samman myterna med attacken och jämför främst de forntida myterna ”Inannamyten” samt ”Myten om Isis och Osiris”. Och jag kommer här åter in på vilken stor betydelse de gamla myterna har för människor än idag och hur dessa påverkar vårt synsätt och vårt handlande på ett omedvetet plan. Jag ifrågasätter vidare kriget mot Afghanistan och Irak som föddes ur attacken, och om även detta får sin motivation från de mytologiska berättelserna, där den harmoniska tillvaron i myten endast kan bildas genom den gudomliga kampen mellan gott och ont. Till arbetet medföljer även en bilagedel över några olika myter från förr fram till idag.</p>

<p>I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:</p><p>Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?</p>