Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas. Finner vi ett samband kan vi fastställa att det funnits fog för myten. Syfte: Vår studie syftar till att undersöka huruvida Cover Stories har kunnat användas som indikator i en contrarian eller momentum strategi under tidsperioden 1987 till 2006. Genomförande: Vår studie har genomförts med den amerikanska studien som utgångspunkt. Affärsvärldens och Veckans Affärers framsidor har undersökts för tidsperioden 1987 till 2006. Under denna tidsperiod fann vi 298 företag som kunde kategoriseras beroende på om Cover Storyn var positiv eller negativ till företaget i fråga. Kategoriseringen som gjorts i ursprungsstudien ansåg vi vara för generell varför en metodutveckling gjordes. Därefter beräknades avkastningen kring publiceringsdagen för olika tidsintervall. Eventuell överavkastning beräknades genom att 1) justera för marknadens avkastning samt 2) justera för respektive bransch avkastning. Detta för att utreda huruvida trender kunde fastställas och om det var möjligt att använda Cover Stories som en indikator. De erhållna resultaten är testade för statistiskt signifikans. Slutsats: Generellt har positiva Cover Stories utgjort en momentum indikator medan negativa Cover Stories utgjort contrarian indikator. Kategorispecifika resultat visar dock på värden som till största del saknar statistisk signifikans. Vidare är spridningen i hur företag avkastar stor. Sammantaget finner vi därför inget stöd för myten och rekommenderar inte en contrarian strategi med Cover Stories som indikator, vilket är i linje med ursprungsstudien. / Background: Myths and rules of thumb are widely spread within finance. One among many others is that Cover Stories of financial magazines are effective contrarian indicators. In spring of 2007 the first study was presented were it had been investigated if Cover Stories could have been used as indicators for companies in the U.S. We will examine whether Cover Stories in the Swedish financial magazines ‘Affärsvärlden’ and ‘Veckans Affärer’ constitute indicators for the Swedish market from 1987 to 2006. The outcome of our study can either prevent investors from making incorrect decisions based on a myth for which we have found no proof or strengthen the myth if we the magazines indeed could have been used as an indicator. Purpose: The purpose of this study is to examine whether Cover Stories could have been used as indicators for either a contrarian or momentum strategy in the period of 1987 to 2006. Realization: The basis of our study has been the study made on the U.S.-market. The Cover Stories of ‘Affärsvärldens’ and ‘Veckans Affärer’ have been categorized for the period of 1987 to 2006, depending on the nature of the Cover Story, i.e. if it is depicting the company in a positive or negative manner. We considered the categorisation which hade been applied in the original study to be too general. Therefore we further developed the methodology regarding the categorisation. Subsequently the change of the stock price, for each company being the object of a cover story, before and after publication was compared. The return was then adjusted for the market return and the return of respective industry, again for each company. This enabled us to determine whether Cover Stories had been useful as an indicator. The results have been tested statistically. Findings: Positive Cover Stories constituted a momentum indicator while negative Cover Stories represented contrarian indicators. The majority of the results in the specific categories lack statistic significance, furthermore are the discrepancy in the returns of the companies considerable. To sum up, our results do not support the myth and we would not recommend a contrarian strategy based solely on Cover Stories as an indicator.

The study follows the tradition of Cultural Studies, with a special interest in visual culture, and examines how history is being represented in different media, how these representations are interpreted by the audience, and how the outcome functions in the individual knowledge-building about this particular era. Here the notion of what is often called a collective, or cultural, memory, is important; both as a vehicle for a dominant discourse on memory and as a counterpart to individual memory, which might be more or less in agreement or opposition with the dominant. A central theme is the examination of how elements of the mythical enters a historical narrative, how they affect this, and how this is being interpreted by the audience. The media texts examined are mostly films (fiction and docudramas as well as documentaries) and computer games, although there are also some examples from role-playing games and alternative popular music. The audience part of the study consists of 11 in-depth interviews and a number of additional informants. I propose that the media material indicates a convergence between myth in the traditional, religiously connected sense, and in the secularized sense of Roland Barthes. The former is made visible by the persistent use of elements of a clearly metaphysical nature, while the latter is made clear through the almost omnipresent authoritarian character of the media presentations. The material in its entirety clearly shows the importance of transmediality, transmedia storytelling and knowledge communities (cf Henry Jenkins) within the context. The audience examined expresses a highly critical attitude towards what is considered to be a “mainstream” media representation of World War II and Nazi Germany that – according to them – transforms the gruesome historical reality into cheap thrills and entertainment. Thus, it becomes fundamentally problematic to look upon the media representations of the theme as an expression of collective memory.

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjäs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer från 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger främst på det aktuella anslaget från 2008 års produktion på Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehåller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjäsens handling ger en naturlig ingång till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer. I analysen studeras Hamlet från 2008 i en djupare dimension, där en analysmodell av Roland Barthes tillämpas på ett detaljerat plan. Därefter följer en jämförande analys med tidigare affischer, vilket avslutningsvis följs av en sammanfattande diskussion kring tidigare affischer och hur dess framtida representation kan tänkas ta form.

Intentionen med denna uppsats var att, genom att göra en semiologisk analys av myten om samerna och deras symbiotiska förhållande till renarna, få klarhet i vilka konsekvenser denna stereotyp har, och har haft, för det samiska folket.    Undersökningen visar inte bara negativa konsekvenser, så som nedvärdering och förskjutning, utan att bilden även har en positiv sida. Idag när myten mer eller mindre avslöjat sig själv, givetvis mycket tack vare mytkonsumenternas ökade intresse och förståelse för ursprungsbefolkningar, blir stereotypen avmytifierad – d.v.s. den blir åter en symbol för samerna och det samiska. Samerna kan nu själva, i förmedlandet av den egna historien, använda sig av bilden och medverka till att den förändras.

The aim of this Master thesis was to examine news journalism covering expressions of mourning related to violent or unexpected deaths. What rituals for mourning are brought out in media and do media present guidance to how mourners should behave?   The questions examined were: What characterised news events that leaded to texts on expressions of mourning? How was grief framed? Which narrative patterns were there in the texts? How was the deceased represented? How were the mourners represented?   165 texts, from Swedish daily newspapers, covering 93 different news events were analysed. The methods were mainly discourse analysis with focus on identities and relations, but also semiotic analysis with focus on staging and symbols and narrative analysis with focus on patterns for storytelling.   The result showed that a news story about ordinary people expressing their feelings of grief has elements of melodrama. The news story is based on the myth of the victim, and formed as a typical story where equilibrium is disturbed when the inconceivable happens and the mourners can by their actions restore equilibrium. The paradigms behind are the opposites life – death and good – evil.    The deceased is represented as a victim in a mythic sense. The most important qualities of a victim are youth, innocence and goodness. The victim is framed as a person we could sympathise and identify with. The mourners in the texts praise the victim and sanctify the place where the victim died with candles, roses and notes. The mourners are essential to the story; they create identification and an identity that include us as readers in a community and a discourse of mourning and mourners. The ordinary people who appear as mourners in the texts are relatives and close friends of the victim, but also mourning tourists, media chosen friends and anonymous women who are represented, in a stereotypical way, as the professional female mourner who weep over the deceased. In some texts celebrities appear as mourners of ordinary people, and they personalize how the distinction between public and private is erased in popular journalism. They also might give a kind of legitimacy to the way media frame the story about ordinary people mourning the innocent victim.   Some texts had a partly diverging story. If the victim, in some aspect, could not be framed as innocent the paradigm good – evil became problematic. When victims or mourners had foreign origin the contrast us – them was added.  In some texts the ethical code for Swedish journalists was disregarded, mainly by publishing information on ethnicity or by interviewing children and people in shock

Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado. Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor. Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende. Medeltidsmänniskanhade ingen klar bild av fjärran regioner. Spanien var krigshärjat,isolerat och eftersatt. Statsmakten ville till varje pris stärka landets ekonomi.De mest explosiva ur befolkningen sökte rikedom i den Nya Världen.Efter plundringstågen under erövringsfasen blev de ett samhällsproblem.Detta kunde avhjälpas med en expedition mot El Dorado.Företag i vildmarken hade uppemot hundraprocentig dödlighet. Jakten på El Dorado sammanföll med den geografiska upptäckten avSydamerika. Vid 1530-talets början var kontinentens inland en vit fläckpå kartan. Jakten på El Dorado klingade av i takt med att allt mer avnorra Sydamerikas vildmark blev utforskad av européer.

Det här arbetet fokuserar på den profana och religiösa människans omedvetna arketypiska arv som vi fått genom myterna, och vidare på hur detta påverkar oss i särskilda situationer. Som exempel har jag fördjupat mig i terroristattacken mot World Trade Center den 11 september 2001. I min första del beskriver jag myterna och olika mytkriterier, hur de är uppbyggda och vad de innehåller. Gemensamt för de olika myterna visar sig vara kampen mellan kaos och ordning och/eller det onda och goda, där harmoni måste råda på det jordiska planet såväl som på det gudomliga. I denna del tar jag också upp tidens betydelse och hur både den profana och religiösa tiden är av cyklisk natur där nyåret och återupprepning av högtider är av stor vikt för den psykologiska bearbetningen och personliga existensen. I min andra del beskriver jag staden New York och dess betydelse för innevånarna själva och omvärlden, som en stad med grandios arkitektur som själv talar om sig som en stad som symboliserar absolut frihet, välgång och tillväxt. Jag beskriver också tvillingtornen i World Trade Center som en axis mundi, ett mänskligt strävande åt det gudomliga, i världens navel, den absoluta mittpunkten. Samt hur förstörelsen av denna symbol kom att påverka människor och beslut så starkt. Här jämför jag även George W Bush och Usama bin Laden, där president Bush blev den goda representanten och Usama bin Laden tillskrevs det onda. ”Kriget mot terrorismen” blev den formella beteckningen på det kommande efterspelet, alltså kriget som bekämpar de onda krafterna i världen. Jag tar i arbetet även upp hur Ground Zero, platsen där tornen en gång stod, snabbt förvandlades till ett minnesmärke dit människor årligen vallfärdar för att återskapa den mytiska tiden. Den planerade återuppbyggnaden är idag igång och det nya tornet skall heta ”frihetstornet” och bli det högsta tornet i världen. I diskussions- och analysdelen flätar jag samman myterna med attacken och jämför främst de forntida myterna ”Inannamyten” samt ”Myten om Isis och Osiris”. Och jag kommer här åter in på vilken stor betydelse de gamla myterna har för människor än idag och hur dessa påverkar vårt synsätt och vårt handlande på ett omedvetet plan. Jag ifrågasätter vidare kriget mot Afghanistan och Irak som föddes ur attacken, och om även detta får sin motivation från de mytologiska berättelserna, där den harmoniska tillvaron i myten endast kan bildas genom den gudomliga kampen mellan gott och ont. Till arbetet medföljer även en bilagedel över några olika myter från förr fram till idag.

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över: Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?

<p>Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas. Finner vi ett samband kan vi fastställa att det funnits fog för myten.</p><p>Syfte: Vår studie syftar till att undersöka huruvida Cover Stories har kunnat användas som indikator i en contrarian eller momentum strategi under tidsperioden 1987 till 2006.</p><p>Genomförande: Vår studie har genomförts med den amerikanska studien som utgångspunkt. Affärsvärldens och Veckans Affärers framsidor har undersökts för tidsperioden 1987 till 2006. Under denna tidsperiod fann vi 298 företag som kunde kategoriseras beroende på om Cover Storyn var positiv eller negativ till företaget i fråga. Kategoriseringen som gjorts i ursprungsstudien ansåg vi vara för generell varför en metodutveckling gjordes. Därefter beräknades avkastningen kring publiceringsdagen för olika tidsintervall. Eventuell överavkastning beräknades genom att 1) justera för marknadens avkastning samt 2) justera för respektive bransch avkastning. Detta för att utreda huruvida trender kunde fastställas och om det var möjligt att använda Cover Stories som en indikator. De erhållna resultaten är testade för statistiskt signifikans.</p><p>Slutsats: Generellt har positiva Cover Stories utgjort en momentum indikator medan negativa Cover Stories utgjort contrarian indikator. Kategorispecifika resultat visar dock på värden som till största del saknar statistisk signifikans. Vidare är spridningen i hur företag avkastar stor. Sammantaget finner vi därför inget stöd för myten och rekommenderar inte en contrarian strategi med Cover Stories som indikator, vilket är i linje med ursprungsstudien.</p> / <p>Background: Myths and rules of thumb are widely spread within finance. One among many others is that Cover Stories of financial magazines are effective contrarian indicators. In spring of 2007 the first study was presented were it had been investigated if Cover Stories could have been used as indicators for companies in the U.S. We will examine whether Cover Stories in the Swedish financial magazines ‘Affärsvärlden’ and ‘Veckans Affärer’ constitute indicators for the Swedish market from 1987 to 2006. The outcome of our study can either prevent investors from making incorrect decisions based on a myth for which we have found no proof or strengthen the myth if we the magazines indeed could have been used as an indicator.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to examine whether Cover Stories could have been used as indicators for either a contrarian or momentum strategy in the period of 1987 to 2006.</p><p>Realization: The basis of our study has been the study made on the U.S.-market. The Cover Stories of ‘Affärsvärldens’ and ‘Veckans Affärer’ have been categorized for the period of 1987 to 2006, depending on the nature of the Cover Story, i.e. if it is depicting the company in a positive or negative manner. We considered the categorisation which hade been applied in the original study to be too general. Therefore we further developed the methodology regarding the categorisation. Subsequently the change of the stock price, for each company being the object of a cover story, before and after publication was compared. The return was then adjusted for the market return and the return of respective industry, again for each company. This enabled us to determine whether Cover Stories had been useful as an indicator. The results have been tested statistically.</p><p>Findings: Positive Cover Stories constituted a momentum indicator while negative Cover Stories represented contrarian indicators. The majority of the results in the specific categories lack statistic significance, furthermore are the discrepancy in the returns of the companies considerable. To sum up, our results do not support the myth and we would not recommend a contrarian strategy based solely on Cover Stories as an indicator.</p>

<p>The aim of this Master thesis was to examine news journalism covering expressions of mourning related to violent or unexpected deaths. What rituals for mourning are brought out in media and do media present guidance to how mourners should behave?</p><p> </p><p>The questions examined were: What characterised news events that leaded to texts on expressions of mourning? How was grief framed? Which narrative patterns were there in the texts? How was the deceased represented? How were the mourners represented?</p><p> </p><p>165 texts, from Swedish daily newspapers, covering 93 different news events were analysed. The methods were mainly discourse analysis with focus on identities and relations, but also semiotic analysis with focus on staging and symbols and narrative analysis with focus on patterns for storytelling.</p><p> </p><p>The result showed that a news story about ordinary people expressing their feelings of grief has elements of melodrama. The news story is based on the myth of the victim, and formed as a typical story where equilibrium is disturbed when the inconceivable happens and the mourners can by their actions restore equilibrium. The paradigms behind are the opposites</p><p>life – death and good – evil. </p><p> </p><p>The deceased is represented as a victim in a mythic sense. The most important qualities of a victim are youth, innocence and goodness. The victim is framed as a person we could sympathise and identify with. The mourners in the texts praise the victim and sanctify the place where the victim died with candles, roses and notes. The mourners are essential to the story; they create identification and an identity that include us as readers in a community and a discourse of mourning and mourners. The ordinary people who appear as mourners in the texts are relatives and close friends of the victim, but also mourning tourists, media chosen friends and anonymous women who are represented, in a stereotypical way, as the professional female mourner who weep over the deceased. In some texts celebrities appear as mourners of ordinary people, and they personalize how the distinction between public and private is erased in popular journalism. They also might give a kind of legitimacy to the way media frame the story about ordinary people mourning the innocent victim.</p><p> </p><p>Some texts had a partly diverging story. If the victim, in some aspect, could not be framed as innocent the paradigm good – evil became problematic. When victims or mourners had foreign origin the contrast us – them was added.  In some texts the ethical code for Swedish journalists was disregarded, mainly by publishing information on ethnicity or by interviewing children and people in shock</p>