No description available.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt i hur genusperspektivet kan skildras i skolans läroböcker. Detta genom att analysera hur genus framställs i två olika läromedel som används i svenskundervisningen i dagens skola. De två böckerna är Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) och Nyckeln till skatten (2012). Genom att analysera genusperspektivet i dessa böcker kan vi få en förståelse för hur genus framställs, hur det har utvecklats över tid och möjligen hur barn tolkar genus i litteraturen. Metoden som används är i huvudsak en komparativ studie utifrån ett hermeneutistiskt synsätt då detta handlar om en förståelseprocess av texten. Resultatet av studien visar på att Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) skildrar en stereotypisk bild av det manliga respektive kvinnliga medan Nyckeln till skatten (2012) visar på att det skett en utveckling över tid av genusframställningarna, där pojkar och män respektive flickor och kvinnor inte kan placeras inom ramarna för manligt respektive kvinnligt lika lätt längre utan framställs som mer genusöverskridande i dagens kontext.

Maskulinitet kan förstås som något en gör, och uttrycker genom tal och handlingar. Musik ochlåttexter är en arena där maskulinitetskonstruktioner kan synliggöras. Håkan Hellström är en avSveriges största manliga artister och hans låttexter har studerats tidigare kring bland annat hur dekonstruerar maskulinitet. Dessa har visat att Hellström utmanar dominerande maskulinitetsideal,genom att vara en pojkaktig och normbrytande figur. Dock har de tidigare studierna berört andrateoretiska utgångspunkter än vad denna studie utgår ifrån, och därmed öppnar min studie upp för fler tolkningsmöjligheter av ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetkonstrueras i Hellströms låttexter, samt hur låttexterna anknyter till omgivande kontexter och hurdessa samspelar med konstruktionen av maskulinitet. Jag har ämnat erbjuda fler perspektiv tillhur maskulinitetskonstruktionerna i Hellström låttexter kan förstås. Materialet till studien bestod av låttexter från Hellströms åtta fullängdsalbum utgivna 2000-2016 samlade i boken “Sjung ditt liv: alla låtar och en massa bilder” (Hellström, 2016). För att analysera låttexterna har jag använtmig av närläsning, inspirerat av musikforskaren Lars Lilliestams studie “Svensk rock: musik,lyrik, historik” (1998). Närläsningen resulterade i fem teman som låttexterna delades in i: Göteborg, berusningsmedel, romantik, självbiografiska berättelser och relationen till arbetarklassen. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna performativitet, homosocialitet och genusslentrian undersöks tematikens innehåll genom dess användning av ord, beskrivningar av subjekt, platser och känslor för att blottlägga hur dessa fungerar att forma och konstruera maskulinitet. Genom min analys kan jag visa att Hellström konstruerar flera maskuliniteter, som uttrycks på olika sätt. Det här blottlägger maskulinitet som instabil, föränderlig och kontextberoende. Maskulinitetskonstruktionerna förändras beroende på vem eller vilka låttexterna riktar sig mot, eller görs tillsammans med. Ytterligare en aspekt somuppmärksammats är att låttexternas intertextuella referenser antyder på en homosocial kultur genom referenser till kanoniserade verk skrivna av män, manliga musiker och manligarbetarklass.

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur ett extremt uttryck för hegemonisk maskulinitet påverkar olika rollfigurer och deras beslutsfattande i filmen Saw II. Filmen har analyserats utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med fokus på maskulinitetsstudier.Studier kring manlighet och skräckfilm har tidigare gjorts separat från varandra i stor utsträckning och därför har jag valt att koppla samman dem i denna uppsats. Jag har redogjort för skillnader mellan hegemonisk och toxisk maskulinitet, samt dragit paralleller mellan verklighetens samhälleliga normer och filmens rollfigurer.Det jag funnit i mitt arbete är att manliga rollfigurer som agerar utifrån en toxisk manlighetsnorm drastiskt försämrar chanserna för både sig själva och andra att överleva prövningarna i filmen Saw II. Toxisk maskulinitet innebär ett våldsamt beteende gentemot andra och svårighet att samarbeta, någonting som är nyckeln till överlevnad för rollfigurerna. Detta beteende leder till flera rollfigurers död och är, utöver de uppenbart dåliga grundförutsättningarna för spelen, en av de största orsakerna till lidande i filmserien.

Klimatet är en av de frågor som har fått mycket medial uppmärksamhet under de senaste åren. En fredag i augusti år 2018 satte sig Greta Thunberg utanför riksdagshuset i Stockholm för att strejka, med sig hade hon sitt plakat ”Skolstrejk för klimatet”. Hon blev snabbt medialt uppmärksammad och inom en snar framtid - hade med hjälp av henne rörelsen ”Fridays for Future” bildats. Tidigare forskning visar bland annat på hur Gretas tid i offentligheten har formats av media samt om hur hennes kamp för klimatet skapat olika riktningar i samhället. Utifrån dessa faktorer är studiens syfte främst att försöka bidra till en fördjupad förståelse till hur Greta konstrueras genom rösten i dokumentärfilmen Greta. För att besvara studiens frågeställningar används ett metodologiskt angreppssätt med avstamp i den hermeneutiska tolkningsteorin som i synnerhet berör Bill Nichols teorier om röster i dokumentärfilmer. Resultatet i denna studie visar bland annat på att röstens konstruktion i dokumentären är en del av ett större komplext system som innefattar bland annat flera röster och dokumentära berättarstrategier. / The climate issue has been in medias spotlight, especially through recent years. On a Friday in August 2018, Greta Thunberg sat down outside the Swedish parliament in Stockholm to strike, with her placard "School strike for the climate". She quickly gained media attention and soon - with her help, the movement "Fridays for Future" was formed. Previous research shows that Greta's time in the public eye has been shaped by the media and how her fight for the climate have been creating different directions in society. Based on these factors, the purpose of this study is primarily to try to contribute to a deeper understanding of how Greta is constructed through the voice in the documentary film I am Greta. To answer the study's questions, a methodological approach is used with its origins in the hermeneutic theory of interpretation, which concerns Bill Nichols' theories about voices in documentary films. The result of this study shows that the construction of the voice in the documentary is part of a larger complex system that includes other several voices and other documentary narrative strategies.

No description available.

Uppsatsen analyserar Sara Lövestams och Per Gustavssons bilderbok Under mattan (2018). Bilderboken är skriven utifrån det idiomatiska uttrycket "att sopa något under mattan" och den illustrerar vad som faktiskt händer, bokstavligt talat, om vi sopar in allt möjligt under mattan. Syftet med analysen är att undersöka om och hur de vuxnas brister framställs samt hur relationen mellan barn och vuxna skildras. Uppsatsens metod utgår från bland annat Ulla Rhedins bilderbokskoncept. Ytterligare metoder som använts är närläsning och ikonotext samt analys av karaktärer. Analysen visar att föräldrarna i bilderboken brister i sin vuxenroll samtidigt som barnet tar mer ansvar och växer in i rollen som det kompetenta barnet. Relationen mellan barnet och de vuxna är spänd samt speglar den makt vuxna har över barn i samhället idag. De vuxnas brister blir synliga både i bild och text, där bilden vid flera tillfällen förstärker textens budskap. Under mattan har potential att användas i undervisningen med både äldre och yngre elever och berättelsen har flera nivåer som går att anpassa utefter elevgruppens ålder och mognad.

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att utforska om det finns en didaktisk potential i texten beträffandehållbar utveckling i Emil i Lönneberga och Barnen i Bullerbyn. Studien undersöker hurnaturen framställs genom en kvalitativ, ekokritisk litteraturanalys samt vilken relationmänniskorna har till djuren i böckerna. Genom en kvalitativ textanalys söker vi detväsentliga i texten. Vi använder oss av närläsning som en systematisk metod för att få enuppfattning om den skönlitterära texten. Resultatet av analysen visar på att litteratureninnehåller en stor del av de troper som ekokritiken innefattar och som är centrala för dennalitteraturteori. Troperna är pollution (föroreningar), wilderness (den vilda naturen),apocalypse (jordens undergång), dwelling (jordbruk och bosättningar), animals (djur) ochthe Earth (jorden).Naturen beskrivs i alla verk ur ett holistiskt perspektiv och är beskriven på ett ytterstkonkret vis. Alla sinnen hos människans lyfts fram för att skapa ett känsloläge hosmottagaren. Texten visar på ett tydligt antropocentriskt perspektiv i de vuxnas relation tilldjuren som även kan skönjas hos barnen. Däremot har barnen i större utsträckning ettekocentriskt synsätt.Vår analys visar att skönlitteraturen kan användas som ett verktyg och medel som har endidaktisk potential att främja miljömedvetenhet och etiska tankar inom den ekologiskahållbara utvecklingen.