Bakgrund: Tidigare forskning beskriver anhörigas olika behov vid dödsfall. Det beskrivs olika åtgärder vilket underlättar anhörigas sorgearbete, även handlingar som förvärrarsituationen. Mötet med sjuksköterskor avgör hur sorgearbetet utvecklas hos anhöriga, huruvida det leder till komplicerad sorg eller om det underlättar deras sorg. Anhöriga geruttryck för vilka behov de behöver ha tillgodosedda av sjuksköterskor. De åtgärder sjuksköterskor utför har stor inverkan på anhörigas fortsatta sorgearbete. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta anhöriga i samband med dödsfall på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med analys av 11 artiklar enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman Utmaningar och Skapa relationer, samt fem subteman som beskriver sjuksköterskornas erfarenheter vid dödsfall.Resultatet beskrev situationer som kunde uppstå, vilka reaktioner anhöriga upplevde samtsjuksköterskans agerande. Slutsats: Sjuksköterskorna hade olika erfarenheter i mötet med anhöriga eftersom varje situation var unik. Anhörigas reaktioner kunde vara intensiva och var en stor påfrestning för sjuksköterskorna. För att bli förberedd på hur anhöriga ska stöttas och för att tillgodose deras behov vid dödsfall var erfarenhet och stöttning från kollegor av stor vikt. Anhöriga upplevde bäst stöd när sjuksköterskan visade egenskaper som empati, vänlighet och närvaro.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet innebär att en person vårdas i det egna hemmet vid livets slutskede eller under en längre period på grund av sjukdom. Målet är att nå bästa möjliga livskvalitet i samband med en livshotande sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd vid palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå med induktiv ansats där människors upplevelser och erfarenheter var fokus. Resultat: Under analysprocessen identifierades fyra kategorier: Individanpassat stöd bidrar till ökat välbefinnande; Emotionellt stöd främjar delaktighet och hälsa; Praktiskt stöd skapar möjlighet för återhämtning; Lärande stöd ger förutsättningar att vårda och vara närvarande. I resultatet framgick olika typer av stöd samt närståendes upplevelser av stödets betydelse. Närståendes upplevelse av ett gott stöd byggde på tydlig kommunikation, goda relationer, återhämtning och vägledning. Slutsats: I resultatet framkom en önskan att sjuksköterskan skulle få ökad förståelse för närståendes upplevelser. Tillsammans med resultatet och interventioner som PELT och psykopedagogiska interventioner kan sjuksköterskan få en ökad förståelse för betydelsen av närståendestöd. Sjuksköterskan kan också med stöd av dessa ge rätt typ av stöd till närstående för att bidra till ökat välbefinnande, främja delaktighet, skapa möjligheter för återhämtning och bidra till att närstående kan bedriva en god vård i hemmet. Sjuksköterskan kan få ökad kunskap om vikten att anpassa sitt förhållningssätt och bemöta närstående på lämpligt sätt utifrån person och situation.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom (HS) är en ärftlig, obotlig sjukdom som leder till ett successivt ökande vårdbehov. Vårdpersonal kan ha svårt att tillgodose den sjukes komplexa behov och närstående kan vara ett stöd till personer med HS. Kroniska sjukdomar påverkar inte bara den sjuke, utan kan även påverka närståendes liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att ha en familjemedlem med Huntingtons sjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Ett förändrat oförutsägbart beteende skapar otrygghet; Sjukdomen överskuggar närståendes livsutrymme; Oro för den sjukes framtid och sin egen; Stöd och strategier är viktigt för att orka med. Den sjukes förändrade beteende påverkade relationer och trygghet och närstående upplevde ökat ansvar vilket begränsade deras liv. Oro upplevdes för den sjuke, men även för sin egen risk att drabbas av HS. Situationen hanterades på olika sätt och det framkom olika behov av både praktiskt och känslomässigt stöd som inte alltid tillgodosågs. Slutsats: Utifrån närståendes omfattande utmaningar som framkom i studien har ett överhängande behov av stöd identifierats. Genom ett familjecentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskor stödja och inkludera närstående samtidigt som hela familjens hantering av situationen kan främjas.

Närstående utgör en stor del av den palliativa vården när den sker i hemmet. Många patienter önskar att den palliativa vården sker i hemmet eftersom det är en trygg plats. Att vårda en person som är i behov av palliativ vård kan vara en krävande roll för närstående och kan medföra en stor utmaning. I de fyra hörnstenarna är stöd och information till närstående en viktig del av den palliativa vårdteorin. Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelse av att vårda en sjuk person i hemmet som får palliativ vård. Metoden som används i denna studie är en litteraturöversikt. Databasen Cinahl användes för att hitta vetenskapliga artiklar. Det resulterade i att tio artiklar analyserades i resultatet. Resultatet av studien beskrivs i fem olika teman: Vikten av bra information och kommunikation, Det stora behovet av stöd från sjukvården, familj och vänner, Ett förändrat liv och ändrad hälsa, Svårigheterna att hantera den sjukes symtom och Att möta döden. I diskussionen framkommer det hur viktigt det är med bra information och kommunikation mellan närstående och sjuksköterskan men att detta i många fall inte fungerar som det ska.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning kan det bli aktuellt att avbryta livsuppehållande behandling och inleda palliativ vård. Det är ofta närstående som får ta diskussionen med hälso- och sjukvården att avbryta livsuppehållande behandling eftersom patienten ofta är medvetslös på en intensivvårdsavdelning. Intensivvårdssjuksköterskorna ser sig som en viktig informationskälla till närstående när beslutet ska fattas.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelse av transitionen från kurativ- till palliativ vård på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Totalt elva artiklar inkluderades i resultatet med utgångspunkt av inklusions- och exklusionskriterier. För att analysera materialet och sammanställa det i ett resultat användes Bettany-Saltikovs analysmetod.  Resultat: Det framkom att närstående behövde vissa förutsättningar för att hantera transitionen. Förutsättningarna innefattade att få information om patientens tillstånd och tid att förstå och acceptera situationen. De behövde också bevara hoppet och få tid för att ta avsked. Närstående upplevde att de fick ta ett ovilligt ansvar i beslutsprocessen som blev lättare att axla om det delades med andra. Närstående kände ett ansvar över att skydda patienten och förmedla dennes önskemål. Närstående var oförberedda på döden och försökte förbereda sig på att framtiden skulle förändras.  Slutsats: Om intensivvårdssjuksköterskan har kunskap om hur närstående upplever transitionen från kurativ- till palliativ vård kan intensivvårdssjuksköterskan skapa en transitionsprocess som främjar hälsa och välbefinnande. / Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning kan det vara aktuellt att avbryta livsuppehållande behandling och påbörja palliativ vård. Det är ofta nära anhöriga som har en diskussion med sjukvården om att avbryta livsuppehållande behandling eftersom patienten ofta är medvetslös på en intensivvårdsavdelning. Intensivvårdarna ser sig själva som en viktig informationskälla för anhöriga när beslutet ska fattas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av övergången från bot- till palliativ vård i en intensivvård. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt. Totalt elva artiklar ingick i resultaten utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier. För att analysera materialet och sammanställa det till ett resultat användes Bettany-Saltikovs analysmetod. Resultat: Det framkom att nära anhöriga behövde vissa förutsättningar för att hantera övergången. Förutsättningarna inkluderade att få information om patientens tillstånd och tid att förstå och acceptera situationen. De behövde också behålla hoppet och ha tid att säga adjö. Nära anhöriga upplevde att de var tvungna att ta ett ovilligt ansvar i beslutsprocessen, som blev lättare att axla om det delades med andra. Anhöriga kände ett ansvar att skydda patienten och förmedla hans önskemål. Släktingar var oförberedda på döden och försökte förbereda sig för att framtiden skulle förändras. Slutsats: Om intensivvårdssjuksköterskan har kunskap om hur anhöriga upplever övergången från bot- till palliativ vård kan intensivvårdssjuksköterskan skapa en omställningsprocess som främjar hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn på flera obotliga sjukdomar som stegvisdrabbar kognitionen och försämrar kroppens förmågor sensoriskt och motoriskt.Att drabbas av demenssjukdom påverkar inte bara den drabbade personen utan detpåverkar hela familjens liv. Att vara anhörig till närstående med demenssjukdomställer stora krav på anhöriga vilket kan leda till upplevelse av livslidande. Utifrånen de fyra hörnstenarna i palliativ vård ska hälso- och sjukvården erbjuda stöd tillnärstående under patientens sjukdomstid. Genom att förstå̊ anhörigas upplevelsekan specialistsjuksköterskan stödja anhöriga och lindra deras lidande.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att vara anhörig tillnärstående med demenssjukdom.Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats baserad påsemistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades tio anhöriga under vår ochsommar 2021. Intervjuerna analyserades enligt Lundman och Graneheimsbeskrivning av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och tio underkategorier somvisar att de anhöriga fick brottas med många olika känslor såsom sorg, ovisshetoch ängslan. Resultatet visar också att anhöriga upplevde att deras liv plötsligtförändrades vilket ledde till upplevelse av fysisk och psykisk påfrestning,förändrad relation, isolering och ensamhet samt att de skulle lära sig nytt.Slutsats: Att vara anhöriga till personer med demenssjukdom innebär ett stortlidande vilket kan leda till fysisk och psykisk ohälsa. Studien visar att anhörigadrabbas av omtumlande känslor och behöver känna sig sedda och lyssnade på närderas liv tagit en oväntad förändring. Genom att lyssna på anhörigas berättelser,identifiera deras behov, lämna information och lindra lidandet kanspecialistsjuksköterskan erbjuda en förebyggande och hälsofrämjande vård tillanhöriga till personer med demenssjukdom.

Bakgrund Palliativ vård erbjuds till patienter med obotliga hälsotillstånd. Palliativ vård har en personcentrerad vård som grund där patienternas fysiska, psykosociala och andliga vård är i centrum. Syftet var att patienterna som hade önskat sig att dö i hemmiljö fick sin palliativa vård av sjukvårdpersonal i hemmet. Under vårdtiden kommer närstående att aktivt vara i kontakt med sjukvården, delta i olika samtal och beslut och följa behandlingsinsatser. Sjuksköterskan ska kunna uppmuntra närstående att dela rädslor och känslor efter svåra livs besked för att de ska kunna hitta en känsla av kontroll efter ett svårt samtal. Kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående ska ske kontinuerligt då det är viktigt att hålla närstående uppdaterade om sjukdomsförloppet. Syfte Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod Studien är genomförd i form av litteraturstudie. Sökningen av artiklarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Litteraturstudiens resultat grundades på 15 kvalitativa artiklar som granskades med hjälp av Örebro universitet granskningsmall. Resultat Resultats kategorier är Rollen som vårdare, Hemmets betydelse, Behov av stöd och Kommunikation och information. Kommunikation och informationsbrist ledde till att närstående upplevde osäkerhet, kunskapsbrist och frustation. Stöd och tillgänglighet från vårdpersonal framförallt av sjuksköterskan gjorde att närstående kände sig sedda och trygga. Slutsats Litteraturstudiens resultat visade att närstående upplevde att palliativ vård i hemmet var en utmaning, då det var mycket ansvar och krävdes mycket kunskap. Stöd och tillgänglighet av vårdpersonal framförallt sjuksköterskan gjorde att närstående kände sig sedda och trygga.

Bakgrund: Varje år insjuknar 20 000–25 000 personer i Alzheimers sjukdom i Sverige och det förväntas öka ytterligare på grund av den växande befolkningen. Alzheimers sjukdom är den vanligaste typen av demenssjukdom som försämrar den insjuknade personens kognitiva förmågor gradvis. Det är oftast den insjuknade personens närstående som upptäcker sjukdomens symtom och ger stöd när den insjuknade personen inte längre klarar av att ta hand om sig själv. Det är av vikt att sjuksköterskan bidrar till stöd för närstående och den insjuknade personen för att främja hälsa och välbefinnande.   Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en person som har Alzheimers sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studien använder Fribergs (2017a) femstegs analysmodell för att analysera de vetenskapliga artiklarna och skapa en ny helhet.  Resultat: Resultatet baserades på sju vetenskapliga artiklar. Totalt framkom tre huvudkategorier och tre underkategorier som beskriver närståendes upplevelser av att vårda en person som har Alzheimers sjukdom. Huvudkategorierna är följande: Att uppleva fysisk påverkan, emotionella upplevelser och att känna behov av stöd. Underkategorierna är att känna psykiska påfrestningar, upplevelsen av konstant oro och att känna sorg.  Slutsats: I resultatet framkom det att närstående upplevde en utmaning i samband med vårdandet av en person som har Alzheimers sjukdom. Närståendes fysiska och psykiska hälsa påverkades av vårdandet och det ansvar som följde med den nya rollen. För att underlätta för närstående har sjuksköterskan en viktig roll att stödja och erbjuda hjälp som anpassat efter närståendes individuella behov.

Bakgrund: En åldrande befolkning och ett ökande behov av palliativ vård för personer med kronisk sjukdom är en global utmaning. På grund av begränsade resurser i hälso- och sjukvården är det ofta närstående som tillhandahåller palliativ vård i hemmet. Därför är det viktigt att närstående får ett gott stöd och den kunskap de behöver för att kunna tillhandahålla informell vård hemma för den sjuke familjemedlemmen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt av kvalitativ design med induktiv ansats och är baserad på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: I resultatet redovisas fyra teman som identifierades i analysen och som är att känna sig isolerad och ensam, att hantera ett förändrat förhållande, att känna stort ansvar och att ifrågasätta sin insats. Slutsats: Studiens resultat visar att närstående ofta känner sig ensamma och isolerade när det inte finns tillräckligt stöd från vårdpersonalen och när den palliativa vården sker i hemmet, och utan tillräckligt stöd kan närståendes hälsa påverkas av negativa upplevelser. Vidare framkom det i resultatet även att närstående upplevde känslan av ett tungt ansvar i rollen som vårdgivare av den sjuke familjemedlemmen när de ger palliativ vården i hemmet. Därför är det viktigt att sjuksköterskan ger stöd från samhället till individen och närstående i övergångsprocessen. Detta kräver en förtroenderelation för att patienter och närstående ska kunna ta till sig kunskap om den nya situationen och belyser vikten av ett personcentrerat vårdfokus.

Bakgrund: Långvariga hälsoeffekter och svårare sorgeprocesser är vanligare ju mer plötsligt dödsfallet är. Det finns en rädsla att prata om plötslig död och detta kan vara orsaken till att det inte finns så mycket kunskap inom ämnet. Sjuksköterskor som är bekanta med anhörigas psykosociala behov är väl förberedda på att organisera hjälp för de som upplever plötslig förlust. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigas upplevelse och erfarenheter vid närståendes plötsliga död. Metod: Denna studie är en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på tolv granskade artiklar. Artiklarna analyserades genom att hitta data som svarade på syftet och i dem identifiera nyckelfynd. Genom att sammanställa likheter och skillnader i nyckelfynden skapades ett resultat. Resultat: Fem kategorier identifierades: Gå vidare, Ta farväl, Skapa mening och förstå, Ge och få stöd, och Maktlöshet på grund av den plötsliga händelsen. Den plötsliga döden innebar långvarig sorg med stora förändringar i livet. Anhöriga var dåligt förberedda på att farväl av den avlidne och de skapade sig förståelse och mening med hjälp av information, rekonstruktion och genom sin tro. Hur de anhöriga blev bemötta var viktigt för dem och de upplevde starka känslor och förlust av kontroll initialt efter den plötsliga döden. Konklusion: Vägen tillbaka till balans i livet efter ett plötsligt dödsfall är en lång process som tar mycket kraft från de anhöriga. Sorgeprocessen är individuell med olika behov vilka bör bejakas och ligga till grund för den omvårdnad som ges. Om de anhöriga upplever ett gott stöd och förståelse för sin sorg kan sorgeprocessen underlättas. / Background: Prolonged health effects and more severe mourning processes are more common the more sudden the death is. There is a fear of talking about sudden death and this may be the reason why there is not much knowledge about subject. Nurses who are familiar with the psychosocial needs of relatives’ are well prepared to organize help for those who experience sudden loss. Purpose: The purpose of this literature study is to illuminate the relatives’ experiences in the event of a close relatives’ sudden death. Method: This study is a literature study with a qualitative design based on twelve reviewed articles. The articles were analyzed by finding data that answered the purpose and identifying key facts in the texts. By compiling similarities and differences in the key facts, a result was created. Result: Five categories were identified: Moving on, Saying goodbye, Create meaning and understanding, Give and receive support, and Loss of control due to the sudden event. The sudden death meant long-lasting grief with big changes in life. Relatives were poorly prepared to say goodbye to the deceased and they created understanding and meaning using information, reconstruction and faith. It was important to the relatives how they were treated and they initially experienced strong feelings and loss of control after the sudden death. Conclusion: The road back to balance in life after a sudden death is a long process that takes a lot of energy from the relatives. The mourning process is individual with different needs which should be acknowledged and be the basis for the nursing care given. If the relatives experience good support and understanding of their grief, the mourning process can be facilitated.