Syftet med denna enkätstudie är att undersöka vilka kunskaper om allemansrätten elever i mellanstadiet besitter. Studien undersöker även vilka faktorer som kan påverka kunskapen om allemansrätten och hur inställningen till naturen påverkar kunskapen. I studien har 206 elever på 7 skolor deltagit. Skolorna är från olika områden i en region i södra Sverige och har grupperats i fyra grupper: storstadsskolor, förortsskola, kommundelsskolor och landsbygdsskolor. Resultatet visar på att elever anser att det är roligt att vara ute i naturen. De anser att natur är skogar, sjöar, ängar och hagar. Elevernas bild av vad natur är överensstämmer med tidigare forskning. De utövade oftast någon av följande aktiviteter bada, cykla jogga/springa eller gå promenader. Eleverna visade goda kunskaper om allemansrätten, de delar som de hade mindre kunskap om är fiskeregler i Sveriges 5 största sjöar och nyttjande av annans brygga. Det visade sig även att landsbygdsskolorna hade en aning bättre kunskap om allemansrätten än eleverna på resterande skolor. / The aim with this survey study is to investigate what knowledge 11-12-year olds have regarding the Swedish right of public access. The study also investigates what can affect the student’s knowledge of the right to public access and if their interest in nature affect their knowledge. 206 students participated in this study from 7 different schools, all of them are from the southern parts of Sweden. The schools are from different areas of the region represented by big city schools, a suburban school, schools close to a big city and countryside schools. The results show that the pupils enjoy spending time in nature. Nature according to the pupils are forests, lakes and fields. The pupils like to bicycle, hiking and jogging. The pupils had good knowledge of the Swedish right to public access, the parts that the students had least knowledge was about the fishing rights in Sweden’s five largest lakes and if you can use somebody else’s bridge.  The results also show that pupils from the countryside schools have some more knowledge of the Swedish right of public access than pupils from the other schools.

I dagsläget finns ett stort behov av exploatering för nya bostäder och förtätning i många svenska städer. Bra boende - och livsmiljöer innefattar ofta en närhet till grönområden. Utanverken i Kristianstad, Skåne län, är ett grönområde med höga natur - och kulturvärden. Omkring området planeras en stor exploatering av bostäder vilket betyder att grönområdet är viktigt för staden. Genom grönområden kan olika upplevelsekaraktärer upplevas och olika kulturella ekosystemtjänster tas ut. Dessa karaktärer och tjänster är en viktig hälsoaspekt för människan. För att ta reda på vilka upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster som upplevs och utnyttjas av de boende omkring undersökningsområdet idag genomfördes en enkätundersökning. Resultatet visar att det finns karaktärer och tjänster som upplevs och utnyttjas mer än andra. Däremot finns det meningsskiljaktigheter kring utveckling av undersökningsområdet mellan olika grupper av de boende. För att tillgodose dagens och framtidens invånares önskningar bör det alltid föras en dialog mellan beslutsfattare och invånare. Vid planering av grönområden bör det även tas i beaktande över vilka funktioner dessa bör innehålla för att främja speciella upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster för skapandet av bra boendemiljöer i urbana områden.

Samtidigt som barn blir allt mer stillasittande är inte heller förskolläraresundervisningsuppdrag tydligt i den naturbaserade närmiljön. Trots kunskap omutevistelsens positiva aspekter på barns utveckling saknas det en bild av hur svenskaförskollärare applicerar denna kunskap i praktiken. Med syftet att undersöka hurförskollärare nyttjar sin naturbaserade närmiljö genomfördes en enkätstudie där hundrasvenska förskollärare besvarade frågor om hur ofta och hur länge de nyttjade närmiljön,samt varför, vad de gjorde och vilka hinder de såg. Även de didaktiska frågorna när ochvar berördes i enkäten samt hur lång yrkeserfarenhet förskollärarna hade. Resultatetvisade att förskollärare skulle vilja lämna förskolan för att bedriva utomhusundervisningmer frekvent än de gör och att de använder sig av den naturbaserade närmiljön för att fåen varierad lärmiljö. Det framkom en bild av en bred variation på ämnesområden därförskollärare bedriver utomhusundervisning och naturkunskap var det högst frekventasvaret. Det framkom också att personalbrist var en vanlig barriär för att bedrivautomhusundervisning. Studiens slutsats är att det ges uttryck för en didaktisk tankebakom den undervisning förskollärarna bedriver i den naturbaserade närmiljön.Förskollärare tycks ha intresse och kunskap för att bedriva utomhusundervisning menförutsättningarna tillåter inte alltid det, inte minst som följd av den brist på förskollärareoch annan förskolepersonal som finns i Sverige idag. Vidare forskning som fokuserar påatt upptäcka och motverka hinder för att vistas i förskolans naturbaserade närmiljöskulle vara en intressant utveckling.

Arbetet behandlar Kolbäcksåns nedre del i Hallstahammars kommun i Västmanlands län, med syftet att se hur kulturmiljöer och dess betydelse beaktas vid restaurering av vattendrag. Många av de tidigare fria forsarna har genom dammar delats upp i segment och vattnet har gått från strömmande till stillastående. Om åtgärder ska genomföras för att uppnå god ekologisk status är risken stor att kulturmiljöer påverkas negativt. Data för analys har samlats in genom djupintervjuer av representanter från fem olika instanser i Västmanlands län. Majoriteten av de analyserade svaren pekar mot att en kulturmiljö definieras av att det skett en påverkan i form av mänsklig aktivitet, att det finns en historik knuten till platsen samt att platsen ses som en enhet. En kulturmiljö är påverkad medan en naturmiljö kan vara både påverkad och opåverkad. När en restaurering, som påverkar kulturmiljöer, ska genomföras framkommer det att intressen ställs mot varandra och vikten av att tidigt samarbete genomförs mellan berörda intressenter. Den tematiska analysen resulterade i ett flertal indikationer på eventuella konflikter och potentiella lösningar. / This essay is focusing on Kolbäcksåns lower part in Hallstahammar municipality, Västmanlands county in Sweden, aiming on how cultural heritage and it’s importance is treated when changes in the landscape is about to be done. Many of the historic free rivers has due to dams been divided, and the water has gone from rapid to still. If changes is about to be done to acchive approved ecological status, the risk on damaging the cultural heritage sites is palpable. Data, that’s been analyzed, has been collected through interviews with respondents from five instances in Västmanlands county. The Majority of the answers analysed reveals that a cultural heritage site is definied by the affect made by humans, that there is a historical connection and that the site is seen as a unit in the landscape. A cultural heritage site is affected whilst a natural environment site can be both affected and non-affected. When landscape changes that affects cultural heritage sites is performed, it reveals that different interests are colliding and the importance of an early collaboration between interests is performed. The thematic analyze of the answers from the interviews revealed several potential indications on conflicts and potential solutions.

In this essay I have studied the Harry Potter series by J. K. Rowling from an ecocritical point of view. The main theorist is Timothy Morton and his concepts of the Mesh and Strange Strangers. The analysis shows that the books are anthropocentric, and that Culture has a higher status than Nature in the magic world. The analysis also shows that the witches and wizards of the books have a similar way of looking at nature as the real world has, which can be used to open up discussions about nature. The books are anthropocentric when it comes to animals and how they can be used. The analysis also focuses on coexisting, and how the magic world deals with Strange Strangers. The Strange Strangers that the analysis deals with are both humans and other entities.

Biology is a broad subject within the frame of natural science education. It includes the study of the smallest components of the cell to the process of energy movement between ecosystems. This study intended to examine how students in upper secondary school perceive biology education with their interest for the subject as a starting point. The study aimed toward the questions regarding what parts of the subject the students experience as meaningful and in what degree the contents of the syllabus are achieved into manageble knowledge and skills through the teacher. The study found that students experience high degree of learning interest the more the subject matter is relateble with their daily life out of school. The transmission of understanding was also fascilitated by the discourse of laboratory work, since its workflow visually verify many processes in biology. Students' approach to biology are influenced by their degree of intrerest towards the different parts of the subject. This varied commitment therefore require didactic skills from teachers, as well as awareness regarding what and how students wish to learn.

Uppsatsen syftar till att, med Linköpings kommun som exempel, undersöka utmaningar som svensk stadsplanering står inför när det gäller att tillgodose bostadsnära natur samtidigt som det planeras för befolkningstillväxt och förtätning. Uppsatsen redogör för vilken betydelse den bostadsnära naturen tillmäts av både statliga myndigheter och kommunen, hur kommunen planerar, vilken relation de boende i staden har till den bostadsnära naturen samt hur de upplever kommunens strategi. Resultatet från textanalyser och en enkätundersökning visar på att statliga myndigheter och kommunen anser det vara viktigt att planera för bostadsnära natur. Myndigheter, liksom medborgarna, har en bred syn på vad bostadsnära natur är, men en snävare bild framkommer när myndigheterna presenterar konkreta strategier för kommunerna, vilket i sin tur leder till att kommunen definierar den bostadsnära naturen snävt. Utifrån kommunens kriterier anser sig hälften av medborgarna sakna tillgång till bostadsnära natur. Men utifrån medborgarnas egen definition tillgodoses nästan alla av bostadsnära natur. / This thesis aims, with the municipality of Linköping as an example, to study challenges the Swedish city planning is facing when planning for residential nature while at the same time planning for population growth. We describe the significance of residential nature from the perspective of state authorities and municipality, how the municipality plans, what relation-ship citizens have to the nature and how they experience the municipality’s strategy. Result from text analyses and a survey show that state authorities and the municipality consider it important to plan for nature. Authorities, likewise the citizens, use a broad definition. But a narrower picture is presented when the state agencies produce concrete strategies, which gen-erates the municipality to define it narrow. On basis of the municipality's criteria one-half of the citizens lack access to nature. At the same time, on the basis of their own definition, only 10% of the citizens lack residential nature.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Miljökonsekvensbeskrivnings (MKB)dokument på vindkraft prioriterar djur och natur jämfört med andra faktorer, för dennauppsats grön energi. Grön energi i dagens samhälle värdesätts högt då det är steg närmare enhållbar framtid. MKB dokumentens syfte är att lyfta fram konsekvenser som sker till följd aven åtgärd/verksamhet. Men MKB dokument har lång väg att gå då det finns brister iprocessen.  Dessa brister beror till viss del på en avsaknad av fungerande teoretiska ramar förMKB utredningar, och dels på hur beställare och författare till MKB dokumenten påverkas avsin omgivning. I uppsatsens fall den rådande kulturen och hur samhällets syn på människansrelation till naturen och djuren är. Resultatet av uppsatsen blev: Djur och natur får ofta ståtillbaka för mänskliga intressen som värderas högre. Exempel på dessa intressen är merförnybar energi, konsekvenser för människor och deras samhälle i form av begränsadframkomst på området. En förändrad landskapsbild. Oljud, skuggtimmar och iskastning. / The purpose of this essay is to research how Environmental Impact Assessment (EIA)documents for wind power prioritises animals and nature compared to other factors, for thisessay it is green energy. Green energy in today’s society is valued high for a more sustainablefuture. EIA in Sweden has the purpose to show the consequences of an action/operation. ButEIA documents have a long way to go, because there are shortcomings in the process. Theseshortcomings are partly due to the lack of proper theoretical frameworks for EIA, and in partdue to how the authors and those who request an EIA document are affected by their society.In the essays case the dominant culture and society’s view on the relationship between manand nature and the animals there. The result of the essay is: Animals and nature often gets tostand back in the face of human interest, which is valued higher. Examples of interest are,renewable energy, consequences for humans and society in the form of limited access to thearea. A changed landscape picture (ethical value), noises, shadow hours and ice throwingfrom the rotor blades.

Över 70% av svenska internetanvändare i åldrarna 18–25 använder sig dagligen av Instagram. Samtidigt söker sig allt fler människor ut i naturen, inte minst under den rådande pandemin. Uppsatsens syfte är att synliggöra om, och i så fall hur, Instagram påverkar yngre friluftsintresserade personers matvanor och matlagning i samband med friluftsliv. Uppsatsen kommer även att undersöka ifall det finns andra faktorer som påverkar valet av mat som äts i samband med friluftslivet. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med personer i åldrarna 18–25. Det insamlade materialet analyserades genom användandet av en tematisk analys. Ur den tematiska analysen växte tre teman fram; Det förflutnas påverkan, Anpassning efter situation och Instagrams effekter. Resultatet visade på att det inte fanns några uppenbara kopplingar mellan Instagram och informanternas matvanor i naturen. Däremot kunde de känna sig inspirerade att ta sig ut i naturen om de sett instagrambilder i naturmiljö - bilderna bidrog därmed till en längtan att ta sig ut i naturen. Samtidigt fanns det andra faktorer som verkade ha en större påverkan på vilken mat som åts i naturen, så som tidigare erfarenheter, uppväxt, familj, smidighet och bekvämlighet. / Over 70% of all Swedish internet users aged 18-25 use Instagram on a daily basis. At the same time, more and more people are visiting outdoor environments, not least during the current pandemic. The purpose of this thesis is to investigate whether Instagram has an influence on young outdoor oriented people when it comes to food-related habits in an outdoor environment, and if so, in what way? The thesis will also examine whether there are other factors that influence the choice of food in an outdoor environment. The study is based on five semi-structured interviews with people between the ages of 18–25. The collected material was analyzed using an inductive thematic analysis. From the thematic analysis, three themes emerged: The influence of the past, Adaptability according to circumstances and the impact of Instagram. The results of the study showed that there were no obvious connections between Instagram and the informants’ food-related habits in a nature environment.However, most informants mentioned that they could become inspired to go out into a nature environment if they had seen Instagram photos of friends being out in nature - a longing to go out into nature. At the same time, there were some other factors that seemed to have a greater impact on what food was eaten in nature: previous experience, upbringing, family, convenience and comfortability.

This thesis focuses on the attitude between nature and the residents of Östra Göinge municipality. The purpose of this research and thesis is to provide a clearer picture of the resident’s outdoor life and relationship to nature within the municipality. In addition, this research considered possible development opportunities in the outdoor life category within the community while also addressing the question of accessibility to green areas. This research used an online survey, distributed on Facebook, to groups linked to Östra Göinge. The results from the survey show that even though the residents of the community are satisfied with the access to green areas in the municipality, they still see development opportunities which will help promote outdoor life in Östra Göinge. / Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild över hur Östra Göinge kommuns invånares friluftsliv och deras attityd till naturen inom kommunen. För att genomföra undersökningen och besvara de tre frågeställningarna, gjordes en enkät som delades ut på Facebook i grupper länkade till personer bosatta i kommunen. Enkäten lades även ut på kommunens intranät. Resultatet av undersökningen visar att de svarande på enkäten är nöjda med tillgången till grönområden, men också att de ser många utvecklingsmöjligheter i kommunen som skulle stärka friluftlivet.