Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på relationen mellan inlärning och rörelseaktivitet, samt om de anser att barn med behov av särskilt stöd har ett större behov av fysisk aktivitet jämfört med andra barn. Frågeställningar Hur ser lärare idag på sambandet mellan fysisk aktivitet och inlärningsförmåga? Anser lärarna idag att barn i behov av särskilt stöd har ett större behov av daglig fysisk aktivitet jämfört med barn utan behov av särskilt stöd? Metod För att få svar på frågorna utfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I studien ingick fyra olika lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens frågeställningar samt med stöd av Jean Piagets kognitiva teori. Intervjusvaren transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat Lärarna var eniga om svårigheterna med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet utöver den organiserade idrotten som skolorna har. De var även eniga om att fysisk aktivitet och motorikträning har en viktig roll för elevernas fortsatta inlärning och koncentration i skolan. Slutsats Lärarna som deltog i undersökningen hade en mycket generell uppfattning om sambandet mellan fysisk aktivitet och barns inlärning. De var alla eniga om att den fysiska aktiviteten var både viktig och givande för elevernas koncentration och inlärning under skoldagen. Lärarna saknade däremot en djupare kunskap av skälet till daglig fysisk aktivitet. / <p>Studiegång Idrott fritidskultur och hälsa för skolår F-6 VT 2012</p>

Denna studie syftar till att undersöka svårigheter och positiva effekter av att inkludera elever med autismspektrumtillstånd (AST) i grundskolan. Studien är en systematisk litteraturstudie som hämtat sitt material genom en databasundersökning i ERIC. Resultatet presenteras genom fyra övergripande faktorer som vi valt att benämna beteendemässiga, kognitiva, kommunikativa och sociala aspekter. Dessa aspekter träder fram ur de svårigheter och utvecklingsområden som är vanligt förekommande för individer med AST. Vidare presenteras de resultat som främst kopplas till olika anpassningar under rubriken individanpassning och skolan. Resultatet visar att ett inkluderande arbetssätt kan ge positiva effekter men också skapa svårigheter för elever med AST. Elever med AST gynnas främst socialt av inkludering och de vanligaste svårigheterna återfinns inom de sociala och beteendemässiga aspekterna. Det framgick tydligt att elevernas sociala förmåga utvecklades av att undervisas i en inkluderande miljö, vilket bidrog till att de fick ett större kontaktnät och hade en ökad frekvens av lyckade interaktioner med andra. Elevernas sociala svårigheter resulterade i en del fall att de isolerade sig, exkluderades eller mobbades på skolan. Det framförs att skolans personal och elever behöver en ökad kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som AST och att alla inom skolans sfär behöver verka för en accepterande, trygg och inkluderande skola.

Abstract Denna kvalitativa studie undersöker hur musiklärare upplever att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fungerar i musikundervisningen. Syftet är att hitta verktyg för att kunna öka trivseln och inlärningen i musikundervisningen för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Frågeställningen rör även vilka insatser som görs och vad informanterna finner framgångsrikt i sammanhanget. I uppsatsen ges en bakgrund till den påverkan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ge såsom nedsatt förmåga att koncentrera sig, reglera sina känslor eller aktivitetsgrad samt bearbeta och tolka information. Studien baseras på telefonintervjuer med sex yrkesverksamma musiklärare och deras svar redovisas i de teman som är gemensamma för dem. De beskriver vilka faktorer som påverkar hur elevgruppen fungerar och nämner exempelvis gruppstorlek, rumsliga förutsättningar, den personliga relationen samt individanpassade extra anpassningar. De upplever att en hel del av eleverna bland annat har en ljudkänslighet och svårigheter med motivation samt koncentration. Studien genomförs utifrån en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats och en samhällsvetenskaplig metod. Studiens resultat visar att musiklärare upplever att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fungerar på en mängd olika sätt beroende på diverse variabler såsom arbetsmoment, diagnos och dagsform. Lärarna använder sig av en stor bredd av insatser men lärarna liksom den tidigare forskningen pekar på att det viktigaste när det kommer till att anpassa undervisningen är att det görs på ett individuellt plan, i samråd med eleven själv och att inga mallar finns att följa. Informanterna har sett vissa faktorer som framgångsrika och det rör extra anpassningar inom skolmiljön. Deras syn ligger i linje med vad forskningen inom området påvisar. Gällande dessa elever pekar resultaten på att den personliga relationen mellan lärare och elev är av yttersta vikt. Genom att lära känna eleven kan läraren få kunskap om hens intressen och dessa kan läraren sedan försöka väva in i sin undervisning vilket gör att eleven kan ha lättare att motivera och koncentrera sig på musikundervisningen. Att samarbeta med klasslärare, vårdnadshavare och specialpedagog kan även vara framgångsrikt enligt lärarna

Sammanfattning/Abstract Ternström, Philip (2022). Professionens makt: en kritisk diskursanalys om tolkningsföreträde, normalitet och avvikelse. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Examensarbetet bidrar till forskning kring normalitet och avvikelse i en specialpedagogisk kontext. Genom att studera hur blivande specialpedagoger reproducerar eller kritiskt förhåller sig till en rådande diskurs kan man härigenom få inblick i hur jurisdiktionen mellan framför allt den neuropsykiatriska diskursen och den pedagogiska diskursen ser ut. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att belysa vilka diskurser gällande konstruktioner av barn som avviker från normaliteten, företrädesvis genom att anses ha en neuropsykiatrisk funktionsvariant, en diagnos baserad NPF, eller mer allmänt en ”NPF-problematik” hos studenter på det specialpedagogiska programmet vid Malmö universitet. Studien vill vidare belysa skärningspunkten mellan den medicinska diskursen och den pedagogiska diskursen, och hur jurisdiktionen dem emellan ser ut. Teori Studien använder sig av ett flertal teoretiska begrepp för att kunna ringa in ämnet så bra som möjligt. Dels används en diskursanalytisk teoretisk ram där ett socialkonstruktionistiskt synsätt används för att förklara hur vi ser på världen. Till yttermera visso används teoretiska perspektiv inom professionsforskningen och inom normalitets- och avvikelseforskningen. Metod Som övergripande metod tar examensarbetet formen av en litteraturstudie, där material väljs ut genom en noggrann genomgång av databaser som innehåller examensarbeten av specialpedagogstudenter. Dessa analyseras sedan med hjälp av en kritisk diskursanalytisk metod där ett antal analysinstrument används: diskursrepresentation, värderande ord, modalitet och presupposition samt det för studien konstruerade begreppet plattityd. Resultat Studiens resultat visar att den neuropsykiatriska diskursen är starkt överrepresenterad inom det undersökta materialet. Inga undersökta examensarbeten uppvisar en kritisk hållning i sina analyser, även om kritik mot exempelvis diagnosbegreppet eller ett kategoriskt perspektiv kan synas i materialet. Specialpedagogiska implikationer Implikationerna för specialpedagogiken är framför allt en förståelse för hur den neuropsykiatriska diskursen har en i princip fullständig jurisdiktion över frågor som rör avvikelse inom förskola och skola. Detta innebär att specialpedagogutbildningen som den ser ut idag kan främjas av att tydligare visa på den kritik som faktiskt finns mot diagnosticeringskulturen och synen på avvikelse inom förskola och skola som i första hand medicinska problem i stället för pedagogiska diton.

Diskussionen om tillgänglighetsanpassningar i samhället har under senare decennier fått en allt större plats i den allmänna debatten (Utrikesdepartementet, 2008). Neuropsykiatriska funktionsvariation (NPF) och autism­spektrum­­­­tillstånd (AST) är heterogena tillstånd där en människas inneboende egenskaper och förmågor varierar från individ till individ. Således påverkar de varierande symtomen hur personer med NPF tar in och uppfattar omvärlden (Autism- och Aspergerförbundet, 2021). I den här uppsatsen undersöks hur personer med NPF resonerar kring hur och om vardagen påverkas av deras NPF. Vardagslivet är anknutet till fysiska platser och används därmed som utgångspunkt i undersökningen. Därpå undersöks det hur personer med NPF upplever och agerar i olika rumsliga kontexter, närmare bestämt i formella (allmänna och kommersiella platser) och informella (hemmet) rum. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där det empiriska materialet består av semi­strukturerade intervjuer av sex informanter med olika typer av neuropsykiatriska funktionsvariation. Resultatet visar i vilken utsträckning NPF påverkar vardagen och vilka likheter och skillnader det finns i rumsupplevelser och agerande i de formella och informella rummen.

Ibrahim, Y. Föräldrar med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. ”Utifrån professionellas perspektiv”. Examensarbete i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap(15 HP). Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018.I bakgrundsdelen lyfts fyra olika bakgrundsavsnitt som ger en god uppfattning om familjer med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Studiens bakgrundsavsnitt ger en betydande inblick om svensks funktionshinderhistoria, funktionshinderpolitik, neuropsykiatrisk funktionedsättning och kultur. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilken inställning föräldrar med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har till funktionsnedsättning och det stöd de kan få i Sverige. Ett annat syfte med studien är att studera familjens integration i Sverige. Detta studerades utifrån professionellas perspektiv. Studiens metod är kvalitativ där urvalet är målstyrt. I studiens empiriska del har det genomförts fyra intervjuer med professionella som jobbar med familjer som har barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Resultaten visar att kontakten mellan professionella och familjer med migrationsbakgrund som har barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, kan vara en utmaning men även en fördel. Det främsta resultat som framkommit i studien är att det finns skilda betraktelsesätt kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i förhållande till professionella och en del familjer med migrationsbakgrund. Studiens slutsats visar på att genom större förståelse och bättre samspel mellan föräldrar och samhället kommer föräldrarnas lidande att minska. / Ibrahim, Y. Parents with a migrant background and children with neuropsychiatric disability. "From the perspective of professionals". Thesis in Disability- and rehabilitation science (15hp). Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2018.In the background section, four different background sections are raised that give a good idea of families with a migrant background and children with neuropsychiatric disabilities. The background of the study provides a significant insight into Swedish disability history, disability policy, neuropsychiatric disability and culture. The overall aim of the study is to investigate the attitude of parents with a migrant background and children with neuropsychiatric disabilities to disability and the support they can receive in Sweden. Another purpose of the study is to study the family's integration in Sweden. This was studied from the perspective of professionals. The method in the study is qualitative where the selection is goal-oriented. In the empirical part of the study, four interviews have been conducted with professionals working with families with children with neuropsychiatric disability. The results show that the contact between professionals and families with migration background who have children with neuropsychiatric disabilities can be a challenge but also an advantage. The main result found in the study is that there are different ways of thinking about neuropsychiatric disability in relation to professionals and some families with a migration background. The study's conclusion shows that through greater understanding and better interaction between parents and society, the suffering of parents will decrease.

Studiens syfte är att undersöka hur det är att leva med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD och hur personer hanterar olika situationer i livet. Studien intresserar sig även för hur personernas identitet har skapats i samspel med andra. Vanliga svårigheter för personer med ADHD är upplevelser av koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Vissa svårigheter kan bli mindre märkbara när personen når vuxen ålder. Datainsamlingsmetoden i studien är öppna intervjuer och därför har intervjuguiden enbart används som ett stöd vid varje intervjutillfälle. Tre informanter intervjuades vid två tillfällen för att skapa ett djupgående material. I analysen fick informanterna fiktiva namn, "Simon", "Lisa" och "Ulrika". Den teoretiska utgångspunkten i studien är den socialkonstruktivistiska teorin som menar att människans verklighet skapas i interaktion med varandra och att verkligheten är socialt konturerad. Theodore R. Sarbin är en socialkonstruktivistisk forskare och hans teori om det narrativa i det sociala är även ett teoretiskt perspektiv i studien. Resultatet visar att informanterna har olika egenskaper som skapats i samspel med deras diagnoser. Dessa egenskaper har påverkat deras livshistoria. Resultatet utifrån den teoretiska analysen påvisade att informanterna har påverkats av sina erfarenheter under livshistorien och att dessa erfarenheter påverkar informanterna även idag. Det framkom dessutom att personerna har skapat sin identitet i samspel med andra personer. I diskussionen lyfts argument för att yrkesverksamma i socialt arbete kan gynnas av en ökad förståelse av hur det är att leva med ADHD och att varje person har en berättelse och unika erfarenheter.

This is an empirical study of library activities in relation to a growing challengeconcerning neuropsychiatric disabilities through the content in Swedish libraryplans. The method used is a qualitative content analysis. The research question andpurpose are to answer questions regarding neuropsychiatric disabilities in a libraryan information science context and to make visible problems and possibilities inlibrary plan content that can contribute to new knowledge, competence, resources,and research that can improve library activities in accordance with neuropsychiatricdisabilities. The social phenomenon is examined from a critical perspective andbased on the Swedish Library Act § 4 and § 6 and the public library model The FourSpaces - a model for a contemporary public library. Swedish library plans are usedas framework for library activities and are based on the Swedish Library Act SFSnr: 2013: 801. I chose to analyse existing data in library plans so that I could spendmore time on analysing a complex relationship between libraries, society, andneuropsychiatric disabilities. By applying proven theories and methods to officialdata and existing research, I intend to create honest and objective results based on agood research practice and sound ethics. The study has shown that the analysedcontent in library plans does not include the term neuropsychiatric disabilities andthat there is a lack of written communication that specifically illuminatesneuropsychiatric disabilities with the intent to tackle a growing problem concerningneuropsychiatric disabilities through library activities. The results have also shownthat there is content that can be indirectly related to neuropsychiatric disabilities thatcan promote access and participation for library users with the disabilities that oftenaccompany neuropsychiatric disabilities. The lack of content that sufficientlyilluminates and accounts for targeted efforts based on neuropsychiatric disabilitiescan lead to library activities that are not sufficiently adapted to tackle a growingneuropsychiatric problem in society and therefore fail to meet Swedish Library Act§ 4 and § 6. This study illuminates how the content in library plans relate toneuropsychiatric disabilities with the aim to enable access to libraries andinformation for all users, including those with neuropsychiatric disabilities.

Wetterdal, M. (2017). Rum för lärande - en systematisk litteraturstudie om tillgänglig fysisk lärmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Följande uppsats behandlar tillgänglig fysisk lärmiljö för elever i ett behov av särskilt stöd som härrör från en funktionsnedsättning inom NPF- spektret med fokus på grav språkstörning.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget handlar om hur skolan genom ett proaktivt arbete kan möta varje elev med en tillgänglig lärmiljö. Litteraturstudien kommer därför att ge analyser om hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga, kan förhindra att vissa svårigheter blir ett hinder för lärande och på så sätt skapa möjlighet för eleven att lyckas i klassrummet. Detta kommer i förlängningen stärka kunskapsbanken för specialläraren med inriktning grav språkstörnings yrkesprofession och skapa ett underlag för vidare forskning.SyfteAtt kartlägga och systematiskt beskriva aktuell vetenskaplig forskning kring den fysiska lärmiljön för elever som har språkstörning samt även att finna mönster som kan visa på hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga hinder för lärande i den fysiska lärmiljön i klassrummet kan skapa förutsättningar för elever att lyckas i lärandet. TeoriUppsatsen utgår från ett sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv på lärande. Ur dessa perspektiv sker lärande i samspel med andra människor och är ett resultat av interaktion i vår fysiska, sociala och kulturella miljö. Båda perspektiven utgår från att individen är såväl en biologisk såsom en social varelse och ställer därför krav på den fysiska klassrumsmiljön. Avgörande är att den fysiska miljö som lärare och elev vistas i antingen kan motverka eller underlätta denna process.MetodUppsatsen är en systematisk litteraturstudie med avsikt att genom vetenskaplig forskning, presenterad under en period av tio år, identifiera och sammanställa riktlinjer för en tillgänglig fysisk lärmiljö i klassrummet för elever med språkstörning.  Resultat Studiens resultat har sin grund i tio vetenskapliga artiklar och visar att de åtgärder som kan genomföras som anpassningar i den fysiska lärmiljön kan skilja sig mycket åt, ibland vara diametralt motsatta, beroende på individuella perceptuella behov. Resultatet visar även hur det för individer i behov av särskilt stöd är särskilt viktigt, och ibland helt avgörande, att anpassningar genomförs i lärmiljön och att särskild hänsyn tas till individuella behov. ImplikationerEn ökad medvetenhet och kunskap om vikten av en god fysisk lärmiljö hos alla som arbetar i och med skolan har specialpedagogiska implikationer på flera nivåer. Kunskap om hur rummets design och inredning påverkar koncentration, välbefinnande och lärande hos eleverna öppnar möjligheter att arbeta proaktivt och att möta varje elev med en lärmiljö som ger ökade förutsättningar att lyckas i skolan. Kunskap om hur en ändamålsenlig fysisk lärmiljö bör organiseras är väsentlig i planering och prioritering av såväl skolbyggnadens utformning som den enskilda lektionen. Detta ger förutsättningar att ta beslut som gynnar så många som möjligt men samtidigt har varje enskild individs behov i beaktande.

Vårt syfte med examensarbetet är att försöka förstå hur två svensklärare ser på sitt arbete medatt inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi har börjat med att gå igenom en förändring i den nya skollagen som började gälla 2011. Den innebär att elever med diagnoser inom autismspektrumtillståndet (AST) men som inte har begåvningsutvecklingsstörningskall tillhöra grundskolan. AST går in under begreppet Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar (NPF). Tidigare fanns ett val huruvida dessa elever skulle gå i särskola eller grundskola. Vi har utfört kvalitativa intervjuer för att nå kärnan av våra informanters erfarenheter och tankar.De teorier vi använt i uppsatsen är hämtade från bland andra Claes Nilholm, Lotta Abrahamsson och Marita Falkmer. De skriver om inkludering, specialpedagogik och om elever med diagnoser inom AST/NPF. Vi har även använt oss av bland andra Andy Hargreaves och Rolf Helldin som skriver om lärares profession och samarbete med specialpedagoger. I metoddelen har vi genomgående använt Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder.Vi fick bland annat reda på att våra informanter inte hade märkt av lagändringen speciellt mycket. De upplevde däremot förändringar i sina yrkesroller under sina år som lärare och hade blivit vana vid politiska vindar som förändrar synen på läraryrket och hur professionen faktiskt utövas. Informanterna upplever att synen på begreppet inkludering också har förändrats från att betyda att alla elever ska sitta i samma klassrum och göra samma sak till att man faktiskt kan exkludera för att inkludera och att individanpassning kanske är nyckeln till en bredare inkludering. Vi har i och med den här uppsatsen tagit del av dimensioner av läraryrket vi tidigare bara snuddat vid under vår utbildning men som vi känt varit intressanta och viktiga. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att kompetens inom NPF och AST och strategier för inkludering är viktigt för svenskläraruppdraget. Vi som snart är färdiga svensklärare har under vår utbildning arbetat mycket med begreppet inkludering men vi har däremot inte fått någon kunskap om AST och NPF. Även information om lagändringen som vi tar upp i vårt arbete har saknats i vår lärarutbildning. Våra informanter har fått kunskapen genom yrkeserfarenhet. Vi har även fått syn på hur lärare ser på skolpolitiska beslut, hur lärare uppfattar sin egen profession och hur omgivningen ser på läraryrket.