Ibrahim, Y. Föräldrar med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. ”Utifrån professionellas perspektiv”. Examensarbete i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap(15 HP). Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018.I bakgrundsdelen lyfts fyra olika bakgrundsavsnitt som ger en god uppfattning om familjer med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Studiens bakgrundsavsnitt ger en betydande inblick om svensks funktionshinderhistoria, funktionshinderpolitik, neuropsykiatrisk funktionedsättning och kultur. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilken inställning föräldrar med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har till funktionsnedsättning och det stöd de kan få i Sverige. Ett annat syfte med studien är att studera familjens integration i Sverige. Detta studerades utifrån professionellas perspektiv. Studiens metod är kvalitativ där urvalet är målstyrt. I studiens empiriska del har det genomförts fyra intervjuer med professionella som jobbar med familjer som har barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Resultaten visar att kontakten mellan professionella och familjer med migrationsbakgrund som har barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, kan vara en utmaning men även en fördel. Det främsta resultat som framkommit i studien är att det finns skilda betraktelsesätt kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i förhållande till professionella och en del familjer med migrationsbakgrund. Studiens slutsats visar på att genom större förståelse och bättre samspel mellan föräldrar och samhället kommer föräldrarnas lidande att minska. / Ibrahim, Y. Parents with a migrant background and children with neuropsychiatric disability. "From the perspective of professionals". Thesis in Disability- and rehabilitation science (15hp). Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2018.In the background section, four different background sections are raised that give a good idea of families with a migrant background and children with neuropsychiatric disabilities. The background of the study provides a significant insight into Swedish disability history, disability policy, neuropsychiatric disability and culture. The overall aim of the study is to investigate the attitude of parents with a migrant background and children with neuropsychiatric disabilities to disability and the support they can receive in Sweden. Another purpose of the study is to study the family's integration in Sweden. This was studied from the perspective of professionals. The method in the study is qualitative where the selection is goal-oriented. In the empirical part of the study, four interviews have been conducted with professionals working with families with children with neuropsychiatric disability. The results show that the contact between professionals and families with migration background who have children with neuropsychiatric disabilities can be a challenge but also an advantage. The main result found in the study is that there are different ways of thinking about neuropsychiatric disability in relation to professionals and some families with a migration background. The study's conclusion shows that through greater understanding and better interaction between parents and society, the suffering of parents will decrease.

This is an empirical study of library activities in relation to a growing challengeconcerning neuropsychiatric disabilities through the content in Swedish libraryplans. The method used is a qualitative content analysis. The research question andpurpose are to answer questions regarding neuropsychiatric disabilities in a libraryan information science context and to make visible problems and possibilities inlibrary plan content that can contribute to new knowledge, competence, resources,and research that can improve library activities in accordance with neuropsychiatricdisabilities. The social phenomenon is examined from a critical perspective andbased on the Swedish Library Act § 4 and § 6 and the public library model The FourSpaces - a model for a contemporary public library. Swedish library plans are usedas framework for library activities and are based on the Swedish Library Act SFSnr: 2013: 801. I chose to analyse existing data in library plans so that I could spendmore time on analysing a complex relationship between libraries, society, andneuropsychiatric disabilities. By applying proven theories and methods to officialdata and existing research, I intend to create honest and objective results based on agood research practice and sound ethics. The study has shown that the analysedcontent in library plans does not include the term neuropsychiatric disabilities andthat there is a lack of written communication that specifically illuminatesneuropsychiatric disabilities with the intent to tackle a growing problem concerningneuropsychiatric disabilities through library activities. The results have also shownthat there is content that can be indirectly related to neuropsychiatric disabilities thatcan promote access and participation for library users with the disabilities that oftenaccompany neuropsychiatric disabilities. The lack of content that sufficientlyilluminates and accounts for targeted efforts based on neuropsychiatric disabilitiescan lead to library activities that are not sufficiently adapted to tackle a growingneuropsychiatric problem in society and therefore fail to meet Swedish Library Act§ 4 and § 6. This study illuminates how the content in library plans relate toneuropsychiatric disabilities with the aim to enable access to libraries andinformation for all users, including those with neuropsychiatric disabilities.

Wetterdal, M. (2017). Rum för lärande - en systematisk litteraturstudie om tillgänglig fysisk lärmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Följande uppsats behandlar tillgänglig fysisk lärmiljö för elever i ett behov av särskilt stöd som härrör från en funktionsnedsättning inom NPF- spektret med fokus på grav språkstörning.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget handlar om hur skolan genom ett proaktivt arbete kan möta varje elev med en tillgänglig lärmiljö. Litteraturstudien kommer därför att ge analyser om hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga, kan förhindra att vissa svårigheter blir ett hinder för lärande och på så sätt skapa möjlighet för eleven att lyckas i klassrummet. Detta kommer i förlängningen stärka kunskapsbanken för specialläraren med inriktning grav språkstörnings yrkesprofession och skapa ett underlag för vidare forskning.SyfteAtt kartlägga och systematiskt beskriva aktuell vetenskaplig forskning kring den fysiska lärmiljön för elever som har språkstörning samt även att finna mönster som kan visa på hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga hinder för lärande i den fysiska lärmiljön i klassrummet kan skapa förutsättningar för elever att lyckas i lärandet. TeoriUppsatsen utgår från ett sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv på lärande. Ur dessa perspektiv sker lärande i samspel med andra människor och är ett resultat av interaktion i vår fysiska, sociala och kulturella miljö. Båda perspektiven utgår från att individen är såväl en biologisk såsom en social varelse och ställer därför krav på den fysiska klassrumsmiljön. Avgörande är att den fysiska miljö som lärare och elev vistas i antingen kan motverka eller underlätta denna process.MetodUppsatsen är en systematisk litteraturstudie med avsikt att genom vetenskaplig forskning, presenterad under en period av tio år, identifiera och sammanställa riktlinjer för en tillgänglig fysisk lärmiljö i klassrummet för elever med språkstörning.  Resultat Studiens resultat har sin grund i tio vetenskapliga artiklar och visar att de åtgärder som kan genomföras som anpassningar i den fysiska lärmiljön kan skilja sig mycket åt, ibland vara diametralt motsatta, beroende på individuella perceptuella behov. Resultatet visar även hur det för individer i behov av särskilt stöd är särskilt viktigt, och ibland helt avgörande, att anpassningar genomförs i lärmiljön och att särskild hänsyn tas till individuella behov. ImplikationerEn ökad medvetenhet och kunskap om vikten av en god fysisk lärmiljö hos alla som arbetar i och med skolan har specialpedagogiska implikationer på flera nivåer. Kunskap om hur rummets design och inredning påverkar koncentration, välbefinnande och lärande hos eleverna öppnar möjligheter att arbeta proaktivt och att möta varje elev med en lärmiljö som ger ökade förutsättningar att lyckas i skolan. Kunskap om hur en ändamålsenlig fysisk lärmiljö bör organiseras är väsentlig i planering och prioritering av såväl skolbyggnadens utformning som den enskilda lektionen. Detta ger förutsättningar att ta beslut som gynnar så många som möjligt men samtidigt har varje enskild individs behov i beaktande.

Vårt syfte med examensarbetet är att försöka förstå hur två svensklärare ser på sitt arbete medatt inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi har börjat med att gå igenom en förändring i den nya skollagen som började gälla 2011. Den innebär att elever med diagnoser inom autismspektrumtillståndet (AST) men som inte har begåvningsutvecklingsstörningskall tillhöra grundskolan. AST går in under begreppet Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar (NPF). Tidigare fanns ett val huruvida dessa elever skulle gå i särskola eller grundskola. Vi har utfört kvalitativa intervjuer för att nå kärnan av våra informanters erfarenheter och tankar.De teorier vi använt i uppsatsen är hämtade från bland andra Claes Nilholm, Lotta Abrahamsson och Marita Falkmer. De skriver om inkludering, specialpedagogik och om elever med diagnoser inom AST/NPF. Vi har även använt oss av bland andra Andy Hargreaves och Rolf Helldin som skriver om lärares profession och samarbete med specialpedagoger. I metoddelen har vi genomgående använt Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder.Vi fick bland annat reda på att våra informanter inte hade märkt av lagändringen speciellt mycket. De upplevde däremot förändringar i sina yrkesroller under sina år som lärare och hade blivit vana vid politiska vindar som förändrar synen på läraryrket och hur professionen faktiskt utövas. Informanterna upplever att synen på begreppet inkludering också har förändrats från att betyda att alla elever ska sitta i samma klassrum och göra samma sak till att man faktiskt kan exkludera för att inkludera och att individanpassning kanske är nyckeln till en bredare inkludering. Vi har i och med den här uppsatsen tagit del av dimensioner av läraryrket vi tidigare bara snuddat vid under vår utbildning men som vi känt varit intressanta och viktiga. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att kompetens inom NPF och AST och strategier för inkludering är viktigt för svenskläraruppdraget. Vi som snart är färdiga svensklärare har under vår utbildning arbetat mycket med begreppet inkludering men vi har däremot inte fått någon kunskap om AST och NPF. Även information om lagändringen som vi tar upp i vårt arbete har saknats i vår lärarutbildning. Våra informanter har fått kunskapen genom yrkeserfarenhet. Vi har även fått syn på hur lärare ser på skolpolitiska beslut, hur lärare uppfattar sin egen profession och hur omgivningen ser på läraryrket.

Studiens syfte är att ge en inblick i vilka erfarenheter och upplevelser personalen på två förskolor i södra Sverige har av arbetet med gråzonsbarn samt hur de anpassar verksamheterna till dessa barn. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Vilka erfarenheter av problem och möjligheter ger personalen uttryck för kring arbetet med gråzonsbarn? Vilka erfarenheter av specialpedagogiskt stöd kring arbetet med gråzonsbarn ger personalen uttryck för? Genom en kvalitativ studie blev samtliga frågor besvarade. Insamlingen av data genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksam personal inom förskolans verksamhet.   I resultatet framgick det att samtliga respondenter upplever flera olika problem i arbetet med gråzonsbarnen, i flera fall uttrycktes samma sorts problematik. De problem som det främst talades om var: bristen på tid och personal, svårigheterna med att se ”de tysta barnen”, problematiken med att få föräldrarna till att medverka i att samarbeta med specialpedagog och brist på kunskap kring de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna. Flera av respondenterna uttryckte även svårigheterna med att avgöra när ett barn är i behov av särskilt stöd, som i vissa fall kan innebära särskilda insatser, och när det kan röra sig om en mognadsfråga. Specialpedagogens roll i arbetet med gråzonsbarnen och vilka erfarenheter respondenterna har av specialpedagogiskt stöd framgår även i studiens resultatavsnitt.

Undersökningar visar att elever med funktionsnedsättning uppger att de trivs sämre i skolan, de upplever ofta högre krav och mer stress från skolarbetet än övriga elever. Arbetsterapi inom skolmiljö riktar sig mot att möjliggöra en stödjande miljö för individen. Syftet med studien var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete i skolan för elever med ADHD och/eller autism. Metoden som författarna använde sig utav var en kvalitativ intervjustudie där deltagarna rekryterades med avsiktligt urval och snöbollsurval. Undersökningen bestod av intervjuer med åtta arbetsterapeuter som arbetar inom skola och habilitering i Sverige. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys och bygger på arbetsterapeuternas berättelser. Resultatet presenteras i tre kategorier: Utmaningar i skolmiljön, Interventioner samt Skolan som ny arena. Arbetsterapeuterna beskrev utmaningar som målgruppen upplevde i skolmiljö, vilka interventioner som användes samt deras uppfattningar av arbetsterapi i skolan. Slutsatsen är att det finns brist på kunskap om ADHD och autism i omgivningen i skolan. Det finns behov av arbetsterapi i skolan för elever med ADHD och/eller autism. En arbetsterapeut kan med sitt helhetsperspektiv arbeta för att främja aktivitet och delaktighet i skolan. / Studies shows that pupils with disabilities state that they experience a low level of wellbeing in school. Pupils with disabilities often experience higher demands and more stress from school tasks than other pupils. Occupational therapy within school environment is targeted at enabling a supportive environment for the individual. The purpose with this study was to investigate and describe occupational therapist´s experiences of work in school for pupils with ADHD and/or autism. The method that was used by the authors was a qualitative interview study. Participants were recruited by using purposive and snowball sampling. The study consisted of 8 occupational therapists who were working in school and habilitation in Sweden. The material was analyzed by using qualitative content analysis. The results are based on the occupational therapist´s point of view and are presented in three main categories, Challenges in the school environment, Interventions and School as a new arena. The occupational therapists describes challenges in school environment for the pupils, which interventions they were using in their work and their perceptions about occupational therapy in school. The conclusion is that there is a lack of knowledge about ADHD and autism in the surroundings at school. There is a need for occupational therapy in schools for pupils with ADHD and/or autism. An occupational therapist can work with their holistic perspective to promote activity and participation in the school.

<p>Studiens <em>syfte</em> har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. <em>Bakgrunden</em> ger en översikt av begreppet <em>en skola för alla</em>. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp. <em>Metoden</em> har varit en kvalitativ<strong> </strong>intervjustudie<strong> </strong>med<strong><em> </em>s</strong>tandardiserade intervjufrågor med öppna frågor och svar.<strong><em> </em></strong><em>Resultatet</em> påvisar behov av mer utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns en brist på kompetens där lärarutbildningen inte lyckats ge sina studenter lämplig utbildning. De deltagare som visar på en stor kompetens har på eget initiativ skapat sig kunskap rörande elevgruppen i fråga. Dessa deltagare ser också lättare personen bakom diagnosen, alltså förmågan att kunna se alla elever för den de är. Resultatet beskriver allt från att några inte gör något utöver det vanliga för att anpassa undervisningen, till deltagare som har en mycket genomtänkt undervisning. Slöjden är rörlig, med mycket ljud och intryck vilket kan innebära problem för elevgruppen i fråga. Samtidigt finns det också fördelar eftersom eleverna får gå runt, prata med varandra, hjälpa varandra och ta pauser när det behövs vilket ger en tillåtande miljö. Studiens deltagare är övervägande positiva gällande inkludering av dessa elever och menar att undervisningens utformning gör skillnad för hur delaktig eleven blir. Mina förväntningar och erfarenheter innan jag startade denna studie var att slöjdlärare hade för lite kompetens att bemöta dessa elever. Delvis har jag fått detta bekräftat, men också bevisat för mig att kompetens och möjligheter finns så att även dessa elever kan erbjudas en kreativ, givande och stimulerande undervisningsmiljö.</p>

<p>The survey aims to highlight and describe how the schools' teaching strategies look like in the work of pupils from the neuropsychiatric disability AD/HD (Attention Deficit / Hyperactivity Disorder). The pedagogical strategies have been investigated in an integrated and segregated teaching method. The study is qualitative in nature where the interviews conducted, first with a student who has been diagnosed AD/HD but also with teachers from each school who is well versed in student teaching and work. The results of the study show that knowledge and commitment about AD/HD is crucial to students' role and function in school. If knowledge and commitment is sufficient for the student teaching tailored to student needs and the risk of misunderstandings occur decreases. Security is a key factor for students who have been diagnosed AD/HD and learning form in itself is no guarantee that students will feel safe. Students have in the two teaching methods stressed that they feel safe at school and with their education and therefore has no teaching method preferred. It's more about building relationships, which in turn is essential for the students to embrace the teaching strategies at all. Building relationships with students also need their pedagogical strategies. They are determined in turn by the patience, time, reliability and solid understanding. The conclusion of the investigation, regardless of the type of instruction form the pupil is given, is that knowledge and the willingness of school personnel to understand the neuro-psychiatric disability AD/HD is necessary for the pupil needs to be able to satisfy.</p>

Studiens syfte har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. Bakgrunden ger en översikt av begreppet en skola för alla. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med standardiserade intervjufrågor med öppna frågor och svar. Resultatet påvisar behov av mer utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns en brist på kompetens där lärarutbildningen inte lyckats ge sina studenter lämplig utbildning. De deltagare som visar på en stor kompetens har på eget initiativ skapat sig kunskap rörande elevgruppen i fråga. Dessa deltagare ser också lättare personen bakom diagnosen, alltså förmågan att kunna se alla elever för den de är. Resultatet beskriver allt från att några inte gör något utöver det vanliga för att anpassa undervisningen, till deltagare som har en mycket genomtänkt undervisning. Slöjden är rörlig, med mycket ljud och intryck vilket kan innebära problem för elevgruppen i fråga. Samtidigt finns det också fördelar eftersom eleverna får gå runt, prata med varandra, hjälpa varandra och ta pauser när det behövs vilket ger en tillåtande miljö. Studiens deltagare är övervägande positiva gällande inkludering av dessa elever och menar att undervisningens utformning gör skillnad för hur delaktig eleven blir. Mina förväntningar och erfarenheter innan jag startade denna studie var att slöjdlärare hade för lite kompetens att bemöta dessa elever. Delvis har jag fått detta bekräftat, men också bevisat för mig att kompetens och möjligheter finns så att även dessa elever kan erbjudas en kreativ, givande och stimulerande undervisningsmiljö.

Bakgrundsdelen avhandlar den ständigt pågående debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares åsikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likväl som förespråkande forskares syn på detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de får i praktiken, sett ur många olika perspektiv. Genom att sammanställa olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig. Undersökningen är en kvalitativ studie som berör olika aktörers erfarenheter kring neuropsykiatriska diagnoser. Vår datainsamling bygger på kvalitativa intervjuer och tolkande analyser. De medverkande aktörerna är 7 pedagoger, 8 föräldrar, 1 rektor, 3 specialpedagoger, 1 psykolog samt 3 unga vuxna (sammanlagt 23 medverkande). Intervjuerna har gjorts både som fysiska och datorstödda. Genom våra olika aktörers erfarenheter har vi fått fram olika aspekter kring ordet diagnos och diagnostisering. Samtliga aktörer pekar på en större förståelse i samband med en neuropsykiatrisk diagnos, dels för barnet själv men också för dess omgivning. Vidare visade undersökningen på att merparten av aktörerna menar att det krävs en diagnos för att få extra resurser som i skolan. Undersökningen visar också på att det finns en upplevd kunskapsbrist gällande neuropsykiatriska diagnoser, både bland pedagoger i förskolan och samhället i stort.