Genomgående beskrivs vikten av kunskap för socialsekreterare i tidigare forskningen för att möjliggöra delaktighet i samhället för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevda kunskap kring NPF samt deras upplevelse av kunskapens betydelse för kontakten med vuxna klienter med NPF. Undersökningsmetoden för studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex informanter deltog. Utifrån resultaten identifierades temana kunskapsinhämtning, anpassningar och begränsningar vilka analyserades utifrån kunskapsteori och diskuterades sedan i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever att kunskap är viktig för att kunna individanpassa kontakten. Vidare fanns en variation kring hur de upplevde sin egen kunskap där vissa informanter upplevde tillräcklig kunskap medan andra uttryckte den begränsad. / The importance of knowledge for social workers is consistently described in the previous research to enable participation in society for people with neurodevelopmental disorders (NDD). The purpose of this study was to investigate social workers' perceived knowledge about NDD and their experience of the importance of knowledge for contact with adultclients with NDD. The research method for the study was qualitative semi-structured interviews in which six informants participated. Based on the results, the themes of knowledge acquisition, adaptations and limitations were identified, which were analyzed based on knowledge theory and then discussed in relation to previous research. The results show that the social workers feel that knowledge is important in order to be able to individually adapt the contact. Furthermore, there was a variation regarding how they experienced their own knowledge, where some informants experienced sufficient knowledge while others expressed it as limited.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en grupp diagnoser som påverkar hur hjärnan hanterar information och kan ge svårigheter med koncentration, reglera uppmärksamhet, minne m.m. En metod som används för att ge stöd till personer NPF är Tydliggörande pedagogik. Tydliggörande pedagogik går ut på att beskriva händelser och omgivningen på ett sätt som personer med NPF lätt kan förstå. Metoder som används inom tydliggörande pedagogik är visuella scheman, arbetsordningar och visualisering av tid. Det här projektet har vidareutvecklat applikationen Vardag åt uppdragsgivaren Altran. Vardag implementerar ett visuellt schema för att ge stöd till personer med NPF. Denna uppsats beskriver utvecklingen av applikationen och vilka funktioner som finns i applikationen. Uppsatsen beskriver också funktioner som kan vidareutvecklas i applikationen. Applikationen kommunicerar med ett webb-API på en server för att synkronisera aktiviteter och bilder som tillhör schemat. De funktioner som har implementerats i applikationen under projektet är bilder som synkas till server, underaktiviteter, visuella teman, token autentisering till webb-API:et och datum för aktiviteter. Vardag är implementerad med React Native för att göra applikationen kompatibel med Android och IOS. / Neurodevelopmental disorders affect the way the brain handles information and can result in difficulties with concentration, shifting attention, memory and processing the surrounding environment. Clarifying pedagogy is a method that is used to support people with neurodevelopmental disorders.  Clarifying pedagogy aims to describe the environment and events clearly to the people with neurodevelopmental disorders. Aid included in clarifying pedagogy is schedules, checklist and time visualisations. This project is continuing the development of the Vardag-application for the company Altran. Vardag implements schedules in an application to help people with neurodevelopmental disorders. Vardag is implemented with React Native to make the application compatible with IOS and Android. A web API was developed and used to communicate between the application and the server.  During this project the features upload image, sub activities, visual themes and activities on a specific date was implemented.

Bakgrund: Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är i behov av stöd och det centrala är att känna sig sedd i hälso- och sjukvården. Skolsköterskans primära uppgift är att stödja och stärka till välbefinnande genom att vara närvarande, lyssna och inge hopp i samtalet. Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att stödja och stärka elever i skolan med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Att inge trygghet och hopp genom tillgänglighet och samtal och Genom samverkan med andra utvecklas ett starkare stöd, med fem tillhörande underkategorier. Slutsats: Skolsköterskans stöd leder till att eleverna med NPF känner sig stärkta i sin situation vilket ger ökat hopp och tro på framtiden. Att hjälpa eleverna att främja dess sunda och friska beteenden medverkar till att elevernas skyddsfaktorer stärks. Genom samtal och lyhördhet stärks eleverna att lära sig ta egna beslut och växa som individer. Ett bra teamsamarbete bidrar till större möjlighet att främja hälsa och förebygga ohälsa för elever med NPF / Background: Children with neuropsychiatric disabilities (NPF) are in need of support and importance to be seen in the health care sector in school. The primary duty of the school nurse is to ensure that the students are in wellbeing. School nurses are supporting and strengthening the good of health by being present, listening and giving hope in the dialogue. Purpose: Describing school nurse's experience of supporting and strengthening students with neuropsychiatric disabilities Method: The study used a qualitative method with inductive approach where eight interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Two major categories emerged from the analysis; Entering security and hope through accessibility and conversation and Strengthening cooperation with others, with five belonging subcategories. Conclusion: The school nurse's support in school leads the neuropsychiatric disabilities students feeling stronger in their situation, which gives greater hope and faith in the future. Helping students to promote their health and healthy behaviors helps to strengthen the students' protection factors. Through dialogue and responsiveness, students are strengthened to learn to make their own decisions and grow as individuals. Good teamwork contributes to greater opportunities for promoting health and preventing illness for students with neuropsychiatric disabilities.

Several studies show that physical activity has positive effects for children with autism. Therefore, I chose to investigate the form of adaptions student in autism spectrum in the subject of sports and health and what conditions the physical education teachers have to create a favorable environment for student with autism. Through a qualitative research method with teachers in physical education and health, the material has been collected with semi structured interviews. The results show how teachers adapt teaching to student with autism spectrumdisorders. Physical education and health teachers work in different ways. The adaption can consist of preparation, the student’s special interests, structure, participation/involvement, andclarity in the teaching. Based on the discussion, all students are different and the teachers need to adapt the student’s needs. / Flertal studier visar att fysisk aktivitet har positiva effekter för barn med autism. Därför valde jag att undersöka vilken form av anpassningar elever inom autismspektrumet i ämnet idrott och hälsa och vilka förutsättningar idrottslärarna har för att skapa en gynnsam miljö för elever med autism. Genom en kvalitativ forskningsmetod med lärare inom idrott och hälsa har materialet samlats in via semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det hur lärarna anpassar undervisningen till elever med autismspektra. Idrott och hälsa lärarna arbetar på olika sätt för att anpassa undervisningen. Anpassningen kan bestå av förberedelser, elevensspecialintressen, struktur, delaktighet/involvering samt tydlighet i undervisningen. Utifrån diskussionen är alla elever olika och lärarna behöver anpassa elevens behov.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur grundskollärare uppfattar sin egen förmåga att ge stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det har genomförts sju stycken semistrukturerade intervjuer med sju stycken grundskollärare och materialet har haft en tematisk bearbetning. Det har analyserats utifrån kritisk teori samt Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. Studien pekar på att lärare uppfattar att deras förmåga att möta elevernas behov inte är problemet, utan att det har tid att göra. Studien pekar också på att lärare önskar att de hade mer förberedelse under utbildningstiden. Denna förberedelse förklaras både kan vara i teoretisk benämning i form av kunskap kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men framförallt i praktisk benämning i form av verksamhetsförlagt utbildning. / The purpose of this study has been to investigate how primary school teachers perceive their own ability to provide support to students with neuropsychiatric disabilities. Seven semi-structured interviews have been conducted with seven primary school teachers and the material has been thematically processed. It has been analyzed on the basis of critical theory and the Specialpedagogiska skolmyndighetens accessibility model (tillgänglighetsmodellen). The study indicates that teachers perceive that their ability to meet students' needs is not the problem, but that the lack of time does. The study also indicates that teachers wish they had more preparation during the educational period. This preparation is explained both to be in a theoretical designation in the form of knowledge about neuropsychiatric disabilities, but above all in a practical designation in the form of work-based education.

Through practical experiences in social work we have found that siblings of children with neuropsychiatric disability are being left behind in family treatment. We have also identified  a knowledge gap through previous research in how siblings experience their role and relationships within the family. The purpose of this study is to establish an understanding of how neuropsychiatric disability affects the siblings in the family. The siblings referred to in this qualitative study, who we got in touch with through social media, have been interviewed through six semi-structured interviews. Furthermore, the answers have been analyzed through systems theory. The results show that the siblings have taken great responsibility for their sibling and taken a step back as the sibling with neuropsychiatric disability had extensive needs that required a lot of attention and care from their parents.

This essay consists of a review of 34 scientific articles. The aim is to describe and compile current research about students with intellectual disability (ID) and neurodevelopmental disorder (NDD). The research questions focus on what challenges for learning and teaching the diagnoses imply, if there are any differences between girls and boys, and how the learning environment may be adapted for these students. The theoretical framework in this study consists of gender theory and social constructions. The results show that many students with ID also have diagnoses within NDD and that it affects the students’ executive, adaptive and social abilities. Girls show other symptoms than boys, but there tends to be fewer differences when the students have a severe ID. Girls are often quieter than boys and seem to have better social skills, while boys more frequently have challenging behaviour. The differences contribute to boys receiving more support in school and that they are referred to neuropsychiatric assessment at an earlier age. Girls however are more difficult to discover, which causes that girls often receive a diagnosis later than boys. Considerably more boys than girls get a diagnosis within NDD; research has for many years focused on boys’ symptoms, which has affected the formation of the diagnostic tools. The result shows that there is a huge need of adapting the education to each student’s ability and level of knowledge with help from a clear structure in a calm setting with few disturbances. The students need support in developing their executive, adaptive and social skills. Early interventions have shown to be of great importance. Regardless of cognitive level, pedagogues need to have high expectations on the students, encourage them and give them the support they need. The students may for example need longer time, rehearsal or that the exercises are divided into smaller parts. The result indicates that students with disabilities have the best opportunity for development when they are together with students in general education. / Den här forskningsöversikten består av en granskning av 34 vetenskapliga artiklar. Syftet är att beskriva och sammanställa aktuell forskning om elever som har IF och NPF. Frågeställningarna fokuserar på vilka utmaningar för lärande och undervisning diagnoserna innebär, om det förekommer några skillnader mellan flickor och pojkar samt hur lärmiljön kan anpassas för dessa elever. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av genusteori och sociala konstruktioner. Resultatet visar att många elever med IF har diagnoser inom NPF och att det påverkar elevernas exekutiva, adaptiva och sociala förmågor. Flickor uppvisar ofta andra symtom än pojkar, men skillnaderna tenderar att vara mindre vid svår eller grav IF. Flickor är i regel tystare än pojkar och verkar ofta ha en högre social kompetens, medan pojkar i högre utsträckning är utåtagerande. Skillnaderna bidrar till att pojkar ofta får mer stöd i skolan och att de utreds i ett tidigare skede. Flickor är däremot svårare att upptäcka, vilket bidrar till att flickor ofta får diagnos senare än pojkar. Betydligt fler pojkar än flickor får diagnos inom NPF; forskning har i många år utgått från pojkars symtom, vilket har påverkat utformandet av utredningsverktygen. Resultatet visar att det finns ett stort behov av att individanpassa undervisningen utifrån elevernas förmågor och kunskapsnivå med hjälp av tydlig struktur i en lugn miljö med få störande moment. Eleverna behöver stöd för att utveckla sina exekutiva, adaptiva och sociala förmågor. Tidiga insatser har visat sig vara av stor betydelse. Oavsett kognitiv nivå krävs att pedagoger möter eleverna med höga förväntningar och uppmuntran samt ger dem det stöd de behöver. Exempelvis kan det handla om att få längre tid på sig, repetition eller att uppgifterna delas upp i mindre delar. Resultatet indikerar att elever med funktionsnedsättningar har störst möjlighet att utvecklas tillsammans med elever inom reguljär skola.

Problematisk skolfrånvaro är ett aktuellt socialt problem som ökar i omfattning. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka skolans, socialtjänstens samt barn- och ungdomspsykiatrins arbete med att främja skolnärvaro samt återintegrera grundskoleelever i undervisningen. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur samverkan ser ut mellan dessa aktörer. Denna kvalitativa studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Datamaterialet har analyserats utifrån handlingsutrymme, samverkan, ekologisk systemteori samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att skolnärvaro utgör en friskfaktor för barns välbefinnande och utveckling. Av resultatet framgår även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den främsta orsaken till problematisk skolfrånvaro, detta eftersom stödinsatserna är bristfälliga. Likväl påvisar samtliga intervjupersoner att arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevs som en utmaning. Studien redogör även att en välfungerande samverkan är avgörande vid arbetet med problematisk skolfrånvaro. Våra resultat synliggör däremot att både den interna och externa samverkan gällande problematisk skolfrånvaro är bristfällig. Studien belyser således vikten av att finna fungerande arbetssätt för att främja skolnärvaro och kunna återintegrera elever i undervisningen. / Problematic school absenteeism is a current and increasing societal problem. The purpose of this master thesis is to create an understanding for the school, social services, and the children and youth psychiatry’s work to promote school attendance and reintegrate elementary school students into the education system. The thesis also aims to portray the cooperation between these actors. This qualitative study is based upon seven semi-structured interviews with professionals within the school, social services, and the children and youth psychiatry. Room of action, cooperation, ecological system theory as well as prior research has been used to analyze the data. What the study concludes is that school attendance contributes to children’s wellbeing, and development. Furthermore, the results showed that neuropsychiatric disabilities is the primary cause of problematic school absenteeism due to a lack of sufficient support. In addition, we learn that problematic school absenteeism is perceived by all interviewees as a challenge. The thesis also unveils that effective cooperation is essential when facing the issue. However, our results prove that both internal, and external cooperation is lacking in relation to problematic school absenteeism. Thus, the study displays the importance of finding functioning work methods to combat problematic school absenteeism and reintegrate students back into the education system.

Syftet med arbetet är att undersöka hur språk- och skrivsvårigheter kan påverka ett ämne som SO då detta ämne lägger stor fokus på innehållet. Det är svårt att lära sig och förstå ett innehåll i en text om du måste lägga största fokuset på att ens kunna läsa texten. För att komma fram till ett resultat har vi valt ut artiklar och använt oss av äldre forskning utifrån dem. Vi har valt ut 8 forskningsartiklar samt avhandlingar och böcker som vi arbetat med. Vi har använt oss av både internationell forskning samt svensk forskning i våra valda artiklar.

The purpose of this study was to develop an understanding of how social secretaries in childwelfare service (CWS, in swedish BoF) work with children with symptoms ofneurodevelopmental disorder (NDD, in swedish NPF) and how they experience that the longcare queues at Child and Adolescent Psychiatric Services (CAP, in swedish BUP) affect theirwork. The empirics were collected through six semi-structured interviews with socialsecretaries from CWS in six different municipalities in a county in Sweden. The empirics wereanalyzed through a qualitative content analysis, and the professional logic has been used as atheoretical framework in the analysis of the results. In summary, the study showed that thesocial secretaries felt that they often came into contact with children with NDD problems. It isfurther explained that, based on their area of responsibility, they handled different problems inthe child's social situation. The results also showed that social secretaries experienced that theyhad many different opportunities to handle these children's social situation. However, the socialsecretaries wanted more alternatives of interventions directly to the child and that they couldwork more preventively and less in an emergency situation. The social secretaries' workclimate, workload and cooperation between the two organizations are some examples of areasthat the results showed were negatively affected by the care queues for CAP. One conclusionwas that social workers did not experience working differently with children with suspected ordiagnosed NPF, in comparison with other children. Their work was instead guided by the child'sneeds. Another conclusion is that the social secretaries had different experiences about how thecare queues affected their work. The results of the study provided valuable experiences fromthe social secretary and invited further studies of the staff on CAP's experiences, in order tothen solve the problem areas that are also highlighted in the study. / Syftet med denna studie var att utveckla förståelsen för hur socialsekreterare på Barn-ochfamiljeenheten (BoF) arbetar med barn med misstänkt eller diagnostiserad neuropsykiatriskfunktionsnedsättning (NPF) samt hur de upplever att de långa vårdköerna till Barn- ochungdomspsykiatrin (BUP) påverkar deras arbete. Empirin insamlades genom sexsemistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på BoF i sex olika kommuner i ett län iSverige. Empirin analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, och den professionellalogiken användes som teoretisk utgångspunkt vid analys av resultatet. Sammanfattningsvisvisade studiens resultat att socialsekreterarna upplevde att de ofta kom i kontakt med barn medNPF-problematik. Vidare förklarades att de utifrån sitt ansvarsområde hanterade olika problemi barnets sociala situation. Resultatet visade även att socialsekreterare upplevde sig ha mångaolika möjligheter att hantera dessa barns sociala situation. Socialsekreterarna önskade dock fleralternativ av insatser direkt till barnet och att de kunde arbeta mer förebyggande och mindre iett akut läge. Socialsekreterarnas arbetsklimat, arbetsbelastning och samarbetet mellan de tvåorganisationerna var några exempel på områden som resultatet visade påverkas negativt avvårdköerna till BUP. En slutsats var att socialsekreterare inte upplevde sig arbeta annorlundamed barn med misstänkt eller diagnostiserad NPF, i jämförelse med andra barn. Deras arbetestyrdes istället utifrån barnets behov. Ytterligare en slutsats är att socialsekreterarna hade olikaupplevelser om hur vårdköerna påverkade deras arbete. Studiens resultat gav värdefullaupplevelser från socialsekreterare och inviterade till vidare studier av personalen på BUP:supplevelser, för att sedan lösa de problemområden som också har lyfts i studien