Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa och analysera yrkesverksammas erfarenheter och beskrivningar av att arbeta med terapihund inom socialt arbete. Den klientgrupp vi valt att fokusera på är personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Studien behandlar de yrkesverksammas upplevelser och beskrivningar av behandlingsprocessen och interaktionen mellan yrkesverksam, klient och terapihund. Studien bygger på löst strukturerade kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma från verksamheter utspridda över stora delar av Sverige. Studien har en socialkonstruktionistisk och symboliskt interaktionistisk utgångspunkt. De yrkesverksammas beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av vad som sker i mötet med klient och terapihund har utgjort studiens empiri. Empirin har belysts och analyserats tematiskt samt diskuterats i förhållande till studiens frågeställningar. Studiens teman är följande: interaktion, relation mellan yrkesverksam och klient, terapihundens långsiktiga påverkan på klienten samt förutsättningar. Med utgångspunkt i informanternas utsagor behandlar studien bland annat hur klient och hund lär sig kommunicera med varandra och hur terapihundens närvaro underlättar samtalet genom att skapa ett tryggare samtalsklimat. Vidare beskrivs och diskuteras hur terapihundens deltagande bidrar till bland annat ökat självförtroende och ökad motivation hos klienten. Slutligen belyses de förutsättningar som informanterna lyfter är nödvändiga för arbetet med terapihund, vilka bland annat inkluderar hanteringen av pälsdjursallergi.

No description available.

The main objective of this research is to investigate and examine how elementary schools in a medium-sized city in Sweden work to promote participation for students with neuropsychiatric disabilities. The study has three main research questions; how schools encourage and foster participation, how they regard their resources and the difference between resource schools and communal schools. To clarify the scope and these research questions we have conducted a qualitative study with five semistructured interviews with principals and head of unit on three resource schools and two communal schools. The data was then dissected and analysed by deductive analysis method and the system theory. The results show that schools work to promote student participation by first improving their social skills both in class and outdoors, adapting the environment and providing an approach that considers individual needs. We found that the shortage of teachers and staff, as well as the lack of knowledge and experience in such matter, are two main concerns. / Syftet med studien var att undersöka hur grundskolor från klass 1-9 i en mellanstor stad i Sverige, arbetar för att främja delaktighet för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har tre stycken frågeställningar; hur skolorna främjar delaktigheten, hur de upplever sina resurser och om arbetet skiljer sig mellan resursskolorna och de kommunala skolorna. För att besvara syftet och frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie med fem stycken semistrukturerade intervjuer med rektorer och enhetschefer från tre stycken resursskolor och två stycken kommunala skolor. Datan analyserades sedan genom en deduktiv analysmetod. Resultatet visar att skolor arbetar för att främja elevernas delaktighet genom att först utveckla deras sociala förmåga både i klassen och utanför, anpassa miljön och ge individanpassade lösningar anpassad efter alla elevers individuella behov. Brist på personal samt kunskapsbrist hos befintlig personal upplevdes som största resursbristen och den största skillnaden mellan resursskolorna och de kommunala skolorna var personaltätheten.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om sambandet mellan ADHD-symptom och utsatthet för brott genom att undersöka sambandet mellan särskilda symptom relaterade till ADHD, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Det finns inte mycket forskning om hur ADHD-symptom kan påverka utsattheten och därav ämnar studien att minska kunskapsluckan. Studien är en kvantitativ studie där 203 respondenter, män och kvinnor, mellan åldrarna 16-100 år besvarar en enkät med olika frågor om ADHD-symptom, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Först gjordes deskriptiv univariat analys av de beroende respektive oberoende variablerna. Vidare gjordes bivariata analyser av ADHD-symtom och utsatthet för brott i kombination med rutinaktiviteter. Slutligen gjordes den binära logistiska regressionsanalysen som undersökte ifall ADHD-symtom kan predicera utsatthet som utfall, vilken jämförs med modeller för rutinaktiviteter. Resultatet påvisar statistiskt signifikanta samband mellan ADHD-symtom och utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott. I den binära logistiska regressionsanalysen framkommer det att både ADHD-symtom och rutinaktiviteter enskilt kan predicera utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall, men förmågan att predicera utsatthet ökar när symtom och rutinaktiviteter kombineras. Den primära slutsatsen av denna studie är således att kombinationen av ADHD-symtom och rutinaktiviteter är den bästa prediktorn för utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall. / The aim of this study is to evolve the knowledge of the relationship between symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and crime victimization, by examining correlations between particular symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. There isn't much research on how ADHD-symptoms can affect victimization and therefore this study aims to reduce the knowledge gap. The study is performed as a quantitative survey, where 203 respondents, male and female, between the ages 16-100 years answer questions about different symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. The analysis began with a descriptive univariate analysis of the dependent and independent variables, followed by a bivariate analysis of ADHD-symptoms combination with routine activity. Finally the binary logistic regressionanalysis was used to create models of prediction to test if symptoms of ADHD can predict crime victimization and repeated crime victimization in comparison with routine activity. The results show statistically significant associations between symptoms related to ADHD, crime victimization and repeated crime victimization. In the binary logistic regression analysis it appears that both symptoms of ADHD and routine activities individually can predict crime victimization and repeated crime victimization. However, the combination of these increase the ability to predict crime victimization and repeated crime victimization The primary conclusion of this study is thus that the combination of ADHD symptoms and routine activities is the best predictor of crime victimization and repeated crime victimization.

Avsikten med denna undersökning syftar till att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet inom skol- och fritidsverksamhet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för att tillgodogöra inlärningen. Studien knyter an till det sociokulturella perspektivet på lärande. De frågeställningar som besvaras är: Har elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning större behov av att röra på sig än andra och i sådana fall varför? Vad blir det för positiva förändringar hos elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som resultat av fysisk aktivitet/rörelse under deras skoldag? En enkätundersökning genomfördes på tre olika skolor med totalt 19 fritidslärare/extralärare och ett par specialpedagoger. Samtliga tillfrågade besvarade enkäten. Enligt studiens frågeställningar och utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppet appropriering framkom följande resultat. Elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har hjälp utav att röra på sig mer. Respondenterna menar att elevernas kommunikation för lärande förbättras. Resultatet pekar på att eleverna fick genom att röra sig mer, bättre möjlighet att ta över och ta till sig – appropriera – kunskaper i en samspelssituation.  Enligt respondenterna är det tydligt att undervisningsresultaten försämras när eleverna är stillasittande för länge. Att fysisk aktivitet har betydelse för lärandet bekräftas av tidigare forskning. Slutsatsen av denna enkätundersökning är att genom ökad fysisk aktivitet så skulle appropriering av kunskap kunna underlättas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Elever med ADHD upplever fler svårigheter i skolan än elever utan ADHD vilket leder till mer stress och i förlängningen ökad risk för psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur unga vuxna med ADHD upplevde sin tid i grundskolans senare år. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på hur kognitiva svårigheter förknippade med ADHD uppstår i den miljö eleven befinner sig i, i relation till skolans struktur och undervisningens upplägg. Stödinsatserna varierade och ledde ibland till att eleven inte fick lärarstöd. Detta ledde till stress som berodde på de upplevda svårigheterna och att det under dessa omständigheter var svårt att prestera i enlighet med skolans mål och egna krav. Undersökningen visade också att det var svårt att få hjälp av skolan och ofta krävdes att föräldrar hjälpte till. Att byta skola i hopp om att få hjälp var vanligt. Slutsats: Pedagoger behöver mer kunskap om diagnosen ADHD, vilka svårigheter och pedagogiska behov dessa elever har. Detta skulle kunna leda till mindre stress för dessa elever, ökad måluppfyllelse och bättre förutsättningar till god hälsa. Detta är speciellt viktigt då individer med ADHD har större risk för psykisk ohälsa än befolkningen i övrigt. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-02.</p>

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en grupp diagnoser som påverkar hur hjärnan hanterar information och kan ge svårigheter med koncentration, reglera uppmärksamhet, minne m.m. En metod som används för att ge stöd till personer NPF är Tydliggörande pedagogik. Tydliggörande pedagogik går ut på att beskriva händelser och omgivningen på ett sätt som personer med NPF lätt kan förstå. Metoder som används inom tydliggörande pedagogik är visuella scheman, arbetsordningar och visualisering av tid. Det här projektet har vidareutvecklat applikationen Vardag åt uppdragsgivaren Altran. Vardag implementerar ett visuellt schema för att ge stöd till personer med NPF. Denna uppsats beskriver utvecklingen av applikationen och vilka funktioner som finns i applikationen. Uppsatsen beskriver också funktioner som kan vidareutvecklas i applikationen. Applikationen kommunicerar med ett webb-API på en server för att synkronisera aktiviteter och bilder som tillhör schemat. De funktioner som har implementerats i applikationen under projektet är bilder som synkas till server, underaktiviteter, visuella teman, token autentisering till webb-API:et och datum för aktiviteter. Vardag är implementerad med React Native för att göra applikationen kompatibel med Android och IOS. / Neurodevelopmental disorders affect the way the brain handles information and can result in difficulties with concentration, shifting attention, memory and processing the surrounding environment. Clarifying pedagogy is a method that is used to support people with neurodevelopmental disorders.  Clarifying pedagogy aims to describe the environment and events clearly to the people with neurodevelopmental disorders. Aid included in clarifying pedagogy is schedules, checklist and time visualisations. This project is continuing the development of the Vardag-application for the company Altran. Vardag implements schedules in an application to help people with neurodevelopmental disorders. Vardag is implemented with React Native to make the application compatible with IOS and Android. A web API was developed and used to communicate between the application and the server.  During this project the features upload image, sub activities, visual themes and activities on a specific date was implemented.

Bakgrund: Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är i behov av stöd och det centrala är att känna sig sedd i hälso- och sjukvården. Skolsköterskans primära uppgift är att stödja och stärka till välbefinnande genom att vara närvarande, lyssna och inge hopp i samtalet. Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att stödja och stärka elever i skolan med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Att inge trygghet och hopp genom tillgänglighet och samtal och Genom samverkan med andra utvecklas ett starkare stöd, med fem tillhörande underkategorier. Slutsats: Skolsköterskans stöd leder till att eleverna med NPF känner sig stärkta i sin situation vilket ger ökat hopp och tro på framtiden. Att hjälpa eleverna att främja dess sunda och friska beteenden medverkar till att elevernas skyddsfaktorer stärks. Genom samtal och lyhördhet stärks eleverna att lära sig ta egna beslut och växa som individer. Ett bra teamsamarbete bidrar till större möjlighet att främja hälsa och förebygga ohälsa för elever med NPF / Background: Children with neuropsychiatric disabilities (NPF) are in need of support and importance to be seen in the health care sector in school. The primary duty of the school nurse is to ensure that the students are in wellbeing. School nurses are supporting and strengthening the good of health by being present, listening and giving hope in the dialogue. Purpose: Describing school nurse's experience of supporting and strengthening students with neuropsychiatric disabilities Method: The study used a qualitative method with inductive approach where eight interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Two major categories emerged from the analysis; Entering security and hope through accessibility and conversation and Strengthening cooperation with others, with five belonging subcategories. Conclusion: The school nurse's support in school leads the neuropsychiatric disabilities students feeling stronger in their situation, which gives greater hope and faith in the future. Helping students to promote their health and healthy behaviors helps to strengthen the students' protection factors. Through dialogue and responsiveness, students are strengthened to learn to make their own decisions and grow as individuals. Good teamwork contributes to greater opportunities for promoting health and preventing illness for students with neuropsychiatric disabilities.

Several studies show that physical activity has positive effects for children with autism. Therefore, I chose to investigate the form of adaptions student in autism spectrum in the subject of sports and health and what conditions the physical education teachers have to create a favorable environment for student with autism. Through a qualitative research method with teachers in physical education and health, the material has been collected with semi structured interviews. The results show how teachers adapt teaching to student with autism spectrumdisorders. Physical education and health teachers work in different ways. The adaption can consist of preparation, the student’s special interests, structure, participation/involvement, andclarity in the teaching. Based on the discussion, all students are different and the teachers need to adapt the student’s needs. / Flertal studier visar att fysisk aktivitet har positiva effekter för barn med autism. Därför valde jag att undersöka vilken form av anpassningar elever inom autismspektrumet i ämnet idrott och hälsa och vilka förutsättningar idrottslärarna har för att skapa en gynnsam miljö för elever med autism. Genom en kvalitativ forskningsmetod med lärare inom idrott och hälsa har materialet samlats in via semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det hur lärarna anpassar undervisningen till elever med autismspektra. Idrott och hälsa lärarna arbetar på olika sätt för att anpassa undervisningen. Anpassningen kan bestå av förberedelser, elevensspecialintressen, struktur, delaktighet/involvering samt tydlighet i undervisningen. Utifrån diskussionen är alla elever olika och lärarna behöver anpassa elevens behov.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur grundskollärare uppfattar sin egen förmåga att ge stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det har genomförts sju stycken semistrukturerade intervjuer med sju stycken grundskollärare och materialet har haft en tematisk bearbetning. Det har analyserats utifrån kritisk teori samt Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. Studien pekar på att lärare uppfattar att deras förmåga att möta elevernas behov inte är problemet, utan att det har tid att göra. Studien pekar också på att lärare önskar att de hade mer förberedelse under utbildningstiden. Denna förberedelse förklaras både kan vara i teoretisk benämning i form av kunskap kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men framförallt i praktisk benämning i form av verksamhetsförlagt utbildning. / The purpose of this study has been to investigate how primary school teachers perceive their own ability to provide support to students with neuropsychiatric disabilities. Seven semi-structured interviews have been conducted with seven primary school teachers and the material has been thematically processed. It has been analyzed on the basis of critical theory and the Specialpedagogiska skolmyndighetens accessibility model (tillgänglighetsmodellen). The study indicates that teachers perceive that their ability to meet students' needs is not the problem, but that the lack of time does. The study also indicates that teachers wish they had more preparation during the educational period. This preparation is explained both to be in a theoretical designation in the form of knowledge about neuropsychiatric disabilities, but above all in a practical designation in the form of work-based education.