Syftet med denna undersökning är att ta del av hur fritidspedagoger arbetar med elever som har en neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i fritidshem. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning innefattar olika diagnoser exempelvis ADHD och autismspektrumtillstånd. Det finns olika metoder att hjälpa dessa elever på, som exempelvis bemötandet, inredningen samt miljön på fritidshemmen. Tanken är att det ska vara en skola för alla där alla elever blir inkluderade, oavsett om eleven har en nedsättning eller inte. Som det ser ut idag blir många elever exkluderade på grund av bland annat att eleverna inte klarar av att vara i storgrupp. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade frågeställningar. Respondenterna använder sig av olika hjälpmedel för att eleverna ska få en lugn effekt samt få en högre koncentrationsförmåga. Vissa skolor får handledning genom stöd från rektor eller en person från en organisation hur personalen ska bemöta dessa elever. Något som genomsyrar resultatet i denna undersökning är tydlighet. Respondenterna anser att de måste vara tydliga för att eleverna ska kunna ta in vad pedagogerna säger samt förstå det.

Att ha ett arbete är centralt för att vara en del av samhället och bidrar inte bara med ekonomisk trygghet utan även en meningsfull tillvaro. Individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har betydande svårigheter vid inträde på arbetsmarknaden i jämförelse med andra grupper. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare. Resultatet visade att det fanns otillräcklig kunskap och fördomar om neuropsykiatriska diagnoser på arbetsmarknaden. Vidare identifierades två huvudsakliga teman som särskilt viktiga för ett eventuellt deltagande på arbetsmarknaden. Att förstå sin diagnos för att kunna hitta individuella strategier var det ena temat och att ha kunskap om det sociala samspelet och sociala relationer det andra. Uppsatsen belyser också vilka förberedande insatser skolan gör för att underlätta ett eventuellt inträde på arbetsmarknaden. Särskilt intressanta resultat återfanns i lärarnas berättelser om de elevanpassningar som görs i den dagliga undervisningen. Avslutningsvis diskuteras förhållandet mellan skola och arbetsliv och om det potentiellt borde finnas en instans som täcker glappet mellan dessa.

Bakgrund Antalet barn som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar i Sverige. Många av dessa barn mår inte så bra. Ångest, oro och deprssion är vanligt förekommande. Behandlingen av dessa barn fokuserar på att dämpa symtom, och det finns utrymme för fler typer av behandlingar som optimerar barnens hälsa. Terapihund som behandlingsintervention förekommer på relativt bred front inom andra patientgrupper och har potential att användas av sjuksköterskan som ett verktyg i hennes omvårdnadsarbete.   Syfte Syftet var att beskriva effekter och upplevelser av omvårdnad med terapihund för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.  Metod Litteraturöversikt valdes som metod. Daabaassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes under april 2017 i PubMed, CINAHL och PsychInfo. Tjugoen artiklar inkluderades i resultatet efter granskning och analys. Resultat Tre relevanta teman med respektive underrubriker identifierades udner analysprocessen. 1. Psykiska effekter och upplevelser (stress, trygghet och säkerhet, ångest och utåtagerande beteende, psykiskt välbefinnande, social interaktion, familj och omgivning). 2. Fysiska effeker (sömn, aktivitet och motorik). 3. Upplevda farhågor, förväntningar och nackdelar (tid och arbete, ekonomi och oro för barnets känslomässoga anknytning). Positiva effekter och upplevelser återfanns nder samtliga teman. Ytterst få nackdelar kunde noteras. Slutsats Genom att fler sjuksköterskor får kännedom om hundterapi som behandlingsmetod kan metoden användas av fler och bättre helhetshälsa för dessa barn uppnås. Detta eftersom flera fynd i form av positva upplevelser och effekter beskrivits som visar att terapihund kan vara en positiv intervention i familjer med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de organiserar verksamhetentill barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). För att undersöka detta användese-postintervju där fem verksamma förskollärare i två närliggande kommuner beskrev hur deorganiserar verksamheten till barn med NPF. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgårfrån det relationella specialpedagogiska perspektivet och det kategoriska specialpedagogiskaperspektivet. De mest framträdande resultaten är att förskollärarna i studien arbetar för attanpassa verksamheten efter individens behov och att specialpedagogik innebär att hittalösningar för att alla barn ska ges möjlighet till utveckling och lärande. Relationen mellan barnpedagog-vårdnadshavare framträder som betydelsefull för barns utveckling och lärande.Resultatet visar även att organisering av miljön sker på olika sätt och skiljer sig åt mellanförskollärarnas beskrivningar. Erfarenheter, kollegialt lärande, föreläsningar och utbildningframträder som viktiga aspekter i arbetet med barn som har NPF.

I arbetet som lärare i en särskild undervisningsgrupp har vi uppmärksammat att kombinationer av funktionsnedsättningar gör inlärningssituationen mer komplex.  De elever vi främst tänker på är elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism och/eller adhd. Utifrån dessa tankar växte vårt syfte och våra frågeställningar fram till att undersöka vad som uppfattas vara svårigheter respektive framgångsfaktorer i arbetet med dessa elever.  En kvalitativ intervjustudie genomfördes med nio verksamma pedagoger i grundsärskolan. Intervjuerna undersökte vilka svårigheter och framgångsfaktorer som uppfattas i arbetet med elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism och/eller adhd. Studien visar att den viktigaste faktorn för framgång i undervisningen är att lära känna eleven samt kartlägga hans eller hennes svårigheter och styrkor. Elevens behov och förutsättningar måste ses i relation till den miljö de befinner sig i. Ett biopsykosocialt perspektiv på funktionsnedsättningar är nödvändigt för att kunna anpassa undervisningen och bemöta varje individ utifrån hans eller hennes förutsättningar. Här poängteras vikten av samarbete och samsyn i arbetslaget. Läraren behöver skapa en god relation till varje elev för att kunna motivera och utmana till lärande. Undervisningen bör knyta an till elevernas vardag och utformas så att eleverna ges förutsättningar att vara delaktiga i sitt lärande. Undervisningen ska vara individanpassad, följa en tydlig struktur och vara varierande.

The survey aims to highlight and describe how the schools' teaching strategies look like in the work of pupils from the neuropsychiatric disability AD/HD (Attention Deficit / Hyperactivity Disorder). The pedagogical strategies have been investigated in an integrated and segregated teaching method. The study is qualitative in nature where the interviews conducted, first with a student who has been diagnosed AD/HD but also with teachers from each school who is well versed in student teaching and work. The results of the study show that knowledge and commitment about AD/HD is crucial to students' role and function in school. If knowledge and commitment is sufficient for the student teaching tailored to student needs and the risk of misunderstandings occur decreases. Security is a key factor for students who have been diagnosed AD/HD and learning form in itself is no guarantee that students will feel safe. Students have in the two teaching methods stressed that they feel safe at school and with their education and therefore has no teaching method preferred. It's more about building relationships, which in turn is essential for the students to embrace the teaching strategies at all. Building relationships with students also need their pedagogical strategies. They are determined in turn by the patience, time, reliability and solid understanding. The conclusion of the investigation, regardless of the type of instruction form the pupil is given, is that knowledge and the willingness of school personnel to understand the neuro-psychiatric disability AD/HD is necessary for the pupil needs to be able to satisfy.

In today’s society, everyone should have the opportunity to study at university. To support this the Swedish government wants all universities to work with broadened participation. The term broadened participation was founded during the Bologna process to make sure the student populations at our universities represent the population in society at large. An important part of students' ability to complete their education is the university's library. In this study, I research what the Swedish universities offer in terms of help for students with neuropsychiatric disability. During interviews with representatives of the libraries at our largest universities, I aimed to discover what is being done to help these students and question what can be done by the libraries to improve the chances of success for neuropsychiatrically disabled students. The results from this study show certain similarities between how the universities worked, especially in regard to the use of speech synthesis and Legimus. Most university librarians felt they lacked the ability and knowledge to change the environment to be a better fit for their disabled students, and many craved a stronger interest from the people in charge.

En väntan uppstår hela tiden, det kan vara allt från att vänta på bussen, till att få en läkartid eller ett beslut som ska tas. Väntan kan förknippas med andra närliggande tillstånd som exempelvis förväntan och längtan. Ett barns väntan på jultomten på julafton eller väntan och längtan efter barnet vid en graviditet. När en familj har ett barn med funktionsnedsättning kan hela tillvaron förändras och ytterligare tid och väntan uppstår, sällan den positiva väntan då. Upp till åttio kontakter med olika instanser kan dessa familjer ha. I denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där föräldrar har fått tala öppet om den väntan och tid som uppstår kring barnets funktionsnedsättning. Återkommande tema hos föräldrarna var stress och en icke fungerande samverkan. Det är massor av tid som går åt till att agera projektledare åt sitt barn, att föra samman olika aktörer i samhället då samverkan inte fungerar. Konsekvenser för utdragna processer kring barnet kan vara ett socialt utanförskap för barnet, att inte nå upp till kunskapsmålen i skolan, sämre hälsa och sjukskrivna, stressade föräldrar. Varje individ rör sig ständigt mellan de olika systemen i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system. Vi är alla även beroende av dem alla för att utvecklas och för att få vår vardag att fungera. / Waiting occurs all the time, it could be everything from waiting for the bus, to get a doctors appointment or waiting för a decision to be made. Waiting can be associated with other related occasions like expectation and longing. A child´s waiting for Santa Claus on Christmas Eve or the waiting and longing for the newborn baby after a pregnancy.When a family has a child with disabilities their whole life might change and more time and waiting occurs, and rarely the positive kind. These families can have up to eighty contacts with different authorities. In this study I have user qualitative interviews where parents have been able to speak openly about the wait and time that arise around the child´s special needs. The recurring theme by the parents was stress and a non functioning colloboration. Lots of time is being spent when acting project manager för your child, to bring different actors together in society when colloboration is not working. Consequences from extended processes around the child can in itself be a social alienation for the child, not to achieve the learning goals in school, deteriorated health and sick, stressed parents. Every individual moves all the time between the different systems in Bronfenbrenners the ecology human developement. We are also all dependent of them all to get our everday to function.

Arbetstagare med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), har ibland särskilda utmaningar som kan försvåra en anställning. Med rätt stöd och anpassning från chefen kan dessa individer dock ofta prestera på samma nivå som andra. För att se hur chefer ställer sig till medarbetare med en NPF-diagnos lyder forskningsfrågan: Hur ser chefers inställning ut gentemot arbetstagare med NPF? En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex deltagare som bestod av chefer inom offentlig- samt privat sektor. Intervjuerna bestod av 20 öppna frågor och analyserades genom tematisk analys. Huvudresultatet visade att deltagarna hade en relativt öppen inställning till att ha medarbetare med en NPF-diagnos, däremot återfanns fler faktorer som påverkade deltagarnas inställning, så som rädslor, kommunikation och bristande resurser. Slutsatsen visade att inställningen inte handlade om bristande vilja, utan svårigheter att veta hur man ska gå tillväga vilket implicerar vikten av ökade resurser i form av ökad kunskap och representation. / Employees with a neurodevelopmental disorder (NPF) can have specific challenges that can make employment more difficult. With the right support and accommodation from their manager, these individuals can often perform as well as others. To investigate how managers perceive employees with NPF, the research question reads: What are the managers' attitudes towards employees with NPF? A qualitative study was conducted with six participants. The participants consisted of managers from the public- as well as private sectors. The interviews consisted of 20 open-ended questions and were analysed using thematic analysis. The result indicated that the participants had a relatively open attitudes regarding employees with NPF, however it was recovered that it was more factors than the participants attitude for example fears, communication and lack of resources. The conclusion implies that the attitudes were not primarily about lacking will, but difficulties in knowing how to approach it, and implies the importance of knowledge and representation.

Utifrån tidigare forskning som studerat korrelationen mellan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och sexualbrott är denna studies syfte att undersöka hur yrkesverksamma, samtalsbehandlande socionomer arbetar med de risker som ungdomar och unga vuxna med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan löpa i relation till sexualbrott. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra yrkesverksamma socionomer som jobbar inom olika verksamheter med samtalsbehandlande arbetsuppgifter och möter ungdomar eller unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Intervjuerna utgår från en fiktiv vinjett med tillhörande frågor som möjliggör för socionomerna att samtala om sitt arbete utifrån ett verklighetstroget scenario.  Resultatet från studien visade på att respondenterna lade stor vikt vid sitt bemötande med klienter för att bygga relationer med de ungdomar och unga vuxna de möter i sitt arbete. Resultatet pekade på att det, till följd av en specialisering inom välfärden, krävs en samverkan mellan olika verksamheter och att detta lyfts fram som en framgångsfaktor bland socionomerna. När samverkan brister riskerar klienterna att falla mellan stolarna och blir utan korrekt vård. Sammantaget fann resultatet ingen tydlig praxis i vare sig arbetet med att förebygga sexuella övergrepp, eller i arbetet med brottsutsatta. Det gick till viss del att identifiera återkommande arbetsmetoder som förkom inom verksamheterna, men större delen av arbetet bestod av individuella metoder, bedömningar och beslut.