I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fält. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmågor inom detta koncept pågår. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel på idéspridning. Utgångspunkten är att USA som en av världens ledande försvarsmakter är trendsättare för andra försvarsmakter i västvärlden, däribland den svenska Försvarsmakten. Med utgångspunkt i teorin om idéspridning undersöks om den amerikanska idén om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idén efter sina egna förutsättningar. Uppsatsen beskriver informationsoperationers uppkomst i USA och hur begreppet har fått fäste och utvecklats i Försvarsmakten. Vidare beskrivs hur idén tagit organisatorisk form i Försvarsmakten i syfte att utifrån teorin om lokal översättning undersöka hur detta skiljer sig från det amerikanska konceptet. I slutsatserna konstateras att teorin om idéspridning är tillämpbar i det här fallet och att det också skett vissa anpassningar av idén när Försvarsmakten implementerat den i sin egen organisation. / The concept of information operations was introduced in the US in the middle of the 1990’s and has since that time developed and a lot of things have happened in that field during the last decade. The development of information operations is going on in the Swedish Armed Forces as well. The purpose of this essay is to study whether the introduction of the concept of information operationsin the Swedish Armed Forces can be seen as an example of the spreading of ideas according to new institutional theory. With the premise that the US, with one of the worlds leading armed forces, functions as a trend setter for other nations in the western part of the world this essay investigates if it is the American idea about information operations that has been adopted by the Swedish Armed Forces. Furthermore it investigates whether the idea, if it has been adopted, has been copied or translated to fit the new organization. The essay starts with describing the concept of informationoperations in the US, how it was introduced and how it is currently used. Then follows a presentation about how information operations, as a concept, has developed in the Swedish Armed Forces. Differences between how the concept of information operations has been implemented in the organizations is presented and discussed in order to try the theory about local translation of ideas. The major conclusions is that the concept of information operations’ introduction in the Swedish armed forces can function as an example of the new institutional theory about the spreading of ideas and that there has been some adaptations of the concept in order to fit the organization.

ABSTRACT The aim of this study was to examine advantages and barriers that can appear when the municipal employment service and daily activity center work together in close collaboration. The study is based on semi-structured interviews with managers and employees in three municipalities in Värmland. The questions were:  How does the municipal employment service and the daily activity center work together?  Are the respondents experiencing any barriers in the collaboration processes between the municipal employment service and daily activity center?  Are the respondents experiencing any advantages when the municipal employment service and daily activity center work close together? If so, are the advantages primarily economical, professional or individual?  Does the collaboration processes in the three municipalities reflect the factors that supports as well as impedes collaboration that Danemark and Kullberg´s identified in their report (1999)? The results are analyzed from the new-institutional theory by Grapes (2006) and the factors that support and impede collaboration by Danemark & Kullberg (1999). The study shows three completely different ways of collaboration. In Hagfors the two sectors collaborate primarily in daily job tasks, in Grums there are no collaboration at all and in Kristinehamn they collaborate at some extent regarding external work training sites. Furthermore, the results show some of the barriers the municipalities experience such as inadequate information, differences in knowledge as well as economy. The respondents could see great advantages for the individual in enhanced quality, teamwork among staff and in work performance. The summary that compiles factors who supports and impedes collaboration shows that in comparison, Hagfors is best prepared when it comes to collaboration between the two sectors and Grums is least equipped for working together.

Abstract The aim of this dissertation is to analyse the process of change in management accounting in public-sector health care. The change is examined through the implementation of a nationally homogeneous Diagnosis Related Grouping (DRG) system. The DRG system is used to classify health-care diagnoses into groups for service productisation and pricing. The system has been proposed as a solution for cost accounting and budgeting. The practical motivation of the dissertation is to analyse the embedding of change in organisations´ practises. The theoretical motivation of the dissertation is to extend the investigation of change by analysing the process of implementation of a nationally homogeneous system. The research data comprise 39 interviews conducted between 2006 and 2011 with hospital district representatives, the representatives of the company managing the DRG system, the DRG system supplier, and the representatives of the National Institute for Health and Welfare and the Association of Finnish Local and Regional Authorities. In addition to interviews, the data consists of participative observations, telephone inquiries, and newspaper articles. This dissertation consists of four essays that analyse the data through the lens of two theories: the Actor Network (ANT) and Institutional theory (NIS). The results indicate how the use of multiple theories (ANT ja NIS) as a methodology enriches and extends the insight into the change process in management accounting. For instance, the analysis of the homogeneous use of the DRG system, without investigating the practices of actors by making use of the ANT, the results could have been different in this respect. Especially, this dissertation indicates how important it is that actors’ actions are also examined in the processes of change in the implementation of public-sector management accounting systems. The idea for the DRG system was introduced to Finland almost twenty years ago. However, the results indicate that it has spread very slowly. According to earlier research, an institutional environment is considered to exercise pressure on organisations in order to make them adopt new practices that are homogeneous with other institutional practices. There is indirect pressure in decentralised health care in Finland, though its power for change is weak. This dissertation shows how the decentralisation of responsibilities in large-scale institutions, such as the health-care system in Finland, also slows down and decentralises reforms. As institutional power becomes weaker, the power of organisations to promote things seems to grow stronger, however. / Tiivistelmä Tämän väitöskirjatyön tarkoituksena on analysoida johdon laskentatoimen muutosprosessia julkisen sektorin terveydenhoidossa. Muutosta tarkastellaan kansallisesti yhtenäisen diagnoosiperustaisen ryhmittelyjärjestelmän (Diagnosis Related Grouping, DRG) käyttöönottoprosessin kautta. DRG on järjestelmä, jossa luokitellaan terveydenhoidon diagnoosit ryhmiin palvelujen tuotteistusta ja hinnoittelua varten. Järjestelmää on esitetty ratkaisuna kustannuslaskentaan ja budjetointiin. Väitöskirjatyön käytännön motivaationa on analysoida muutoksen asettumista organisaatioiden käytäntöihin. Väitöskirjatyön teoreettisena motivaationa on laajentaa muutostutkimusta tarkastelemalla kansallisesti yhtenäisen järjestelmän käyttöönottoa. Tutkimuksen aineisto koostuu 39 haastattelusta, joita on kerätty vuosien 2006 ja 2011 välillä. Tutkimuksessa on haastateltu sairaanhoitopiirien henkilökuntaa, DRG-järjestelmän hallinnoiman yhtiön edustajia, järjestelmän toimittajaa, Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen sekä Kuntaliiton edustajia. Aineisto sisältää haastattelujen lisäksi osallistuvaa havainnointia, puhelinkyselyjä sekä lehtiartikkeleita. Tämä väitöskirjatyö koostuu neljästä esseestä, joissa analysoidaan aineistoa kahden eri teorian, toimijaverkostoteorian (ANT) ja institutionaalisen teorian (NIS), avulla. Tulokset tuovat esille, kuinka kahden teorian (ANT ja NIS) metodologinen käyttö rikastuttaa ja laajentaa näkemystä johdon laskentatoimen muutosprosessista. Esimerkiksi analysoitaessa DRG-järjestelmän yhtenäistä käyttöä tutkimatta toimijoiden toimintaa toimijaverkostoteoriaa hyödyntäen, tulokset voisivat tältä osin olla erilaiset. Erityisesti tämä väitöskirjatyö osoittaa, kuinka tärkeää julkisen sektorin johdon laskentajärjestelmien käyttöönoton muutosprosessia tutkittaessa on tutkia myös toimijoiden toimintaa. Idea DRG-järjestelmästä esitettiin Suomessa melkein kaksikymmentä vuotta sitten. Tulokset osoittavat kuitenkin, että sen leviäminen on ollut hyvin hidasta. Aikaisempien tutkimusten mukaan institutionaalisen ympäristön katsotaan painostavan organisaatioita, jotta ne ottaisivat käyttöön uusia menetelmiä, jotka ovat yhdenmukaiset muiden institutionaalisten käytänteiden kanssa. Suomen hajautetussa terveydenhoidossa esitetään epäsuoraa painetta, mutta sen voima muutokseen ei ole vahva. Väitöskirjatyö tuo esille miten suurien instituutioiden, kuten Suomen terveydenhoidon, vastuun hajautuessa myös reformit hidastuvat ja hajautuvat. Institutionaalisten voimien heikentyessä organisaatioiden voima ajaa asioita näyttää kuitenkin vahvistuvan.

Svensk idrottsrörelse är en marknad i förändring, idrottande utanför idrottsföreningar har ökat under de senaste åren och privata aktörer har tagit stora steg framåt. Runt om i världen sprids en ekonomisk nyliberalism där privata aktörer blivit vanligare genom avregleringar och fått tillgång till marknaders principer för att tillgodose behov på bästa sätt.  Syftet med denna studie är att undersöka hur ideella idrottsföreningar upplever konkurrensen från privata aktörer på idrottsmarknaden. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur ideella idrottsföreningar hanterar denna konkurrens samt hur ideella idrottsföreningar kan komma att påverkas av den konkurrens som idag finns från privata aktörer på idrottsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts genom digitala möten eller över telefon med anledning av rådande Covid-19 pandemi och dess begränsningar i fysiska möten. Respondenterna representerade varsin idrottsförening i Stockholmsområdet inom fyra olika idrotter: fotboll, ishockey, simning och friidrott.   Empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen bestående av konkurrens, nyinstitutionell teori, organisationsformer och sektorböjning. Samtliga föreningar i studien upplever konkurrens från privata aktörer på något sätt. Det är tydligt att de som upplever den största konkurrensen är lagidrotterna ishockey och fotboll, vilka också kommit längst i sin hantering av den uppstådda konkurrensen. De upplever i dagsläget den största konkurrensen från privata aktörer inom lov- och campverksamheter. Inom friidrott och simning upplevs en annan typ av konkurrens primärt gällande anläggningar och med kommunen som konkurrent. En effekt som de privata aktörerna medför är att föreningarna förlorar deltagare i sin camp- och lägerverksamhet och att pengar går från idrottens föreningsliv till de privata aktörerna. För att hantera detta arbetar föreningarna med att utveckla kvaliteten i hela sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga. Den större delen av den löpande verksamheten påverkas i dagsläget dock inte av de privata aktörerna, men detta kan komma att förändras. / The Swedish sports movement is a market in transition, people engaging in sports outside of the typical sports clubs have raised in popularity over the last years and private players have taken big steps forward. Economic new liberalism, where private players are more common have gained access to previous regulated markets due to deregulation. The purpose of this study is to examine non-profit sports clubs ́ experience of competition from private players in the sports market. Furthermore, this study aims to examine how non-profit sports clubs are affected by the competition and how their organization handles it. This study has a qualitative approach and data has been collected through eight semi-structured interviews. The interviews were conducted through digital meetings or via telephone, due to the prevailing Covid-19 pandemic and the limitations it caused in physical meetings. Every respondent represented a sports club in the Stockholm area in different sports: soccer, ice hockey, swimming, and athletics. The collected data were analyzed with takeoff from previous research regarding competition, new institutional theory, organization forms, and sector-bending. All clubs in the study are exposed to competition with private players. The sports experiencing the most competition are the soccer and ice hockey clubs who are once facing this issue much more compared to the athletics and swimming clubs. The competition that ice hockey and soccer face is primarily through holiday camps. In the athletics and swimming clubs, the competition is primarily regarding facilities and the fact that the municipality is an actor in the market as well. The effects caused by the private players ́ existence is that the clubs lose participants in their camps and that money outflows from the sports clubs to the private sector. To manage this the clubs work with quality development to become more competitive. The clubs’ day-to-day operations are not affected by the private players in this current situation, but that might change.

The purpose of this study is to examine how social workers work in order to enable children and young people's participation during a child protection investigation and how they experience the Convention on the Rights of the Child have changed the conditions of their work. To address the aim of the study, we have interviewed five social workers who work with children and young people at the social services office in four different municipalities in Stockholm county. To analyze the empirical data, we have used two theoretical frameworks; Shier’s Pathways to Participation and New Institutional Theory of Organizations. The results of this study indicate that social workers find it hard to define children and young people's participation, which leads to different ways of working. There are obstacles such as a parental focus and organizational conditions, such as time constraints, workload and budget cuts, which complicate social workers' work with children and young people's participation. Furthermore, we find that the Convention on the Right of the Child as a law has not had a major impact on social workers' practical work with children and young people's participation in child protection investigations.

School counsellors have been an occupation in Sweden since the 1940s but despite this, there is very little knowledge and research about school counsellors’ preconditions according to their work. This study aims to examine in what frequencies school counsellors’ use evidence-based methods in their work with students in senior high school. The result is based on a survey with N 215 respondents from all over Sweden and the analysis theoretical perspective is founded on evidence-based practice (EBP) and new institutional theory. The result indicates that school counsellors in Sweden do not use evidence-based methods to such an extent and that there are organisational and structural obstacles for school counsellors to base their work from evidence-based practice. There is a decoupling process where ideals of EBP do not match the reality as different kinds of logic appear and come into conflict with each other over whose legitimacy is the one that should dominate the organizational field. To increase the conditions, a school management that provides support and enables professional guidance and competence development is needed. The research field needs to start looking at the school counsellors’ practice from a bottom-up perspective to see what they do that works and develop EBP and the organizational field based on this. This is one way to give school counsellors’ more legitimacy.

This study aims to explore how individuals who are operating Swedish elite football clubs manage the tension between non-profit and commercial logics, and whether organizational form is important when managing them. The respondents in this study are individuals with positions at the very highest organizational level, and predetermined themes that concern the tension within Swedish elite football were used in the design of the interview guide. The results were then analysed from a new institutional perspective. The outcome showed that elite football clubs tend to use similar strategies when managing the logics regardless of organizational form. / Denna studie ämnar undersöka hur individer som är verksamma inom svenska elitfotbollsföreningar hanterar spänningen mellan ideella och kommersiella logiker och om organisationsform har betydelse för hanteringen av dem. Respondenterna i denna studie är individer med befattningar på allra högsta organisatoriska nivå och förutbestämda teman som berör spänningen inom svensk elitfotboll användes vid utformandet av intervjuguiden. Resultaten analyserades sedan ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Utfallet visade att elitfotbollsföreningar tenderar att använda likartade strategier vid hanteringen av logikerna oberoende av organisationsform.

Det drivs många utvecklingsprojekt inom offentlig sektor, men det saknas kunskap om hur dessa projekt kan bidra till ett hållbart utvecklingsarbete. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur resultat och kunskap från utvecklingsprojekt kan integreras i den ordinarie verksamheten i offentliga organisationer och bidra till långsiktiga effekter, som har ett värde för brukarna, organisationen och de anställda. I forskningen saknas en etablerad begreppsapparat för att studera hållbar utveckling i organisationer. En utmaning har därför varit att identifiera och analysera tidigare forskning, för att därigenom definiera begreppet hållbart utvecklingsarbete och viktiga förutsättningar för ett sådant arbete. Den teoretiska referensramen baseras på ett institutionellt perspektiv: nyinstitutionell organisationsteori kombineras med Giddens struktureringsteori och sociologisk professionsteori, som synliggör spänningar mellan konkurrerande styrformer som byråkrati, marknad och professionalism. Avhandlingen utgår från en interaktiv forskningsansats och består av två empiriska delar: en  kvantitativ enkätstudie som inkluderar 348 utvecklingsprojekt inom vård och omsorg samt en kvalitativ flerfallstudie av fyra utvecklingsprojekt. Studierna visar att olika faktorer främjade projekten på kort och lång sikt. Tydliga projektmål, styrning och kompetent projektledning hade betydelse för de kortsiktiga projektresultaten, men mycket begränsat påverkan på den långsiktiga hållbarheten. Istället var det ett aktivt ägarskap, och andra faktorer kopplade till ledningen i mottagarorganisationerna, som tydligast främjade ett hållbart utvecklingsarbete. Studierna visar även hur konflikter och motstånd i projekten påverkade förutsättningarna för långsiktig hållbarhet. Det gällde konflikter mellan olika yrkesgrupper, mellan ledning och professionella samt mellan byråkratiska och professionella styrformer. En slutsats är att en analysmodell för hållbart utvecklingsarbete behöver komplettera ett organisatoriskt och institutionellt perspektiv med ett professionsperspektiv. / There are many development projects in the public sector, but there is a lack of knowledge about how these projects can be made sustainable. The aim of the thesis is to explain how project results and knowledge can be integrated into public organizations and contribute to long-term effects and value for clients, organizations and employees. The scientific literature lacks an established conceptual framework for studying sustainability in organizations. Therefore, it has been a challenge to identify and analyze previous research in order to delineate and define the concept of sustainable change in organizations. The research is based on an institutional perspective: neo-institutional theory in combination with Giddens' structuration theory and sociological profession theory, which reveal tensions between three competing logics of control, i.e., bureaucracy, market and professionalism. The method is inspired by an interactive research approach and comprises two empirical parts: a quantitative survey study, including 348 development projects in health and social care, and a qualitative multi-case study of four development projects. The studies showed that different sets of factors supported short-term project success and long-term sustainability. Project-related factors, such as goal setting and project management, had little impact on sustainability. Instead, it was primarily active ownership, and other factors related to management of the recipient organization, that influenced the routinization of project results. The studies also exposed several conflicts and tensions that affected project sustainability. There were conflicts between occupational groups, between management and professionals, and between the logic of rational, bureaucratic management and the logic of occupational professionalism. Thus, understanding sustainable change in organizations requires a professional perspective to complement the organizational and institutional perspectives.

For a person who has been diagnosed with a disability at some point in their life, their ability to be an active democratic citizen in our information society changes. This thesis examines what kind of challenges the Swedish public libraries and librarians faces in their day-to-day work connected to the specific group of users with vision-related disabilities and discusses and analyze public librarians' perception of what digital skills means to them.  In the combination of people with visual impairments and their digital needs and competence development and on the actual conditions and challenges existing at the Swedish public libraries regarding digital services for people with visual impairments, the study identifies several challenges for both parties. The study results present an insecurity among librarians regarding the expectations to adjust and help with digital guidance, when they still are feeling insecure about what kind of digital competence expects of them.  During the qualitative interviews, a shared experience of anxiety, uncertainty, and an uneven level among the library staff regarding basic digital competences and where the "boundary" is revealed. The uneven level of digital competence is highlighted as problematic, as the patrons are assumed to be treated differently on repeated visits to the public library. The study identifies several challenges that would further encourage both the individual, the profession, the institution as well as society and research to study further. New knowledge in a library context has been identified and needs to be studied in a broader and more comprehensive research study.

Dagens organisationer kontrolleras allt mer, där granskning och mätning tenderar att genomföras av all dokumentation som behandlats i offentlig verksamhet. I förlängningen är utredningar i offentlig verksamhet idag en vanligt förekommande arbetsuppgift för HR specialister och syftet med studien är att undersöka betydelsen av utredningar i kommuner. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Mer specifikt innebär det att undersöka betydelsen av och kompetensförutsättningar för utredningar utförda i tre olika kommuner ur ett HR-perspektiv. Under tidigare forskning behandlas frågan om kontroll av medarbetares arbete, ansvarsutkrävning av professioner, värdeskapande organisationer, organisatoriskrättvisa samt, betydelsen av kunskap och New Public Management (NPM), en styrform som vunnit allt mer mark i offentlig verksamhet. Teorier som använts som grund för att analyserainsamlad empiri kring utredningar och dess betydelse är legitimitet, HR-transformation, ny institutionell teori, isomorfism och isärkoppling. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Studiens resultat visar att HR-specialister anser att utredningar är betydelsefulla i offentlig verksamhet, både för de individer det berör men även för arbetsmiljön som helhet. De understryker vikten av kunskap i utredningsmetodik för att kunna genomföra utredningar av god kvalitet. Resultatet ger en indikation på att HR-specialister i offentlig verksamhet ser utredningar som värdefulla handlingar som kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Dock saknas i organisationerna strukturer för återkoppling och uppföljning av genomförda utredningar, 3vilket innebär att det saknas en vetskap bland respondenterna om vad som sker efter en utfördutredning.