Made available in DSpace on 2014-06-11T19:24:03Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2006-03-14Bitstream added on 2014-06-13T18:51:25Z : No. of bitstreams: 1 cavalcante_lka_me_bauru.pdf: 686843 bytes, checksum: 819d28a253f3fccec4921133405d0f24 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Diferentes linguagens se fazem presentes no mundo atual, tornando necessária a reflexão sobre suas possíveis leituras. Toda leitura interage com a cultura de um meio e de uma época; portanto, o sentido no contexto de cada leitura é valorizado perante os outros objetos do mundo, com os quais o leitor tem uma relação. Teorias sobre a recepção do texto e sobre o leitor, de H. Jauss e W. Iser, além de critérios para uma eficaz análise da imagem, definidos por M. Jolie, portam-se como as principais bases para a fundamentação teórica dessa pesquisa. A presente dissertação destaca, como objeto de estudo, uma composição musical de Renato Russo, Canção do Senhor da Guerra, e catorze imagens retiradas da mídia impressa, especificamente a Revista Veja. Lança, como flecha a incitar dúvidas, uma isotopia entre ambos os discursos, o sema guerra, levantando a questão: pode o verbal, expresso pela composição musical, ser atualizado pelo não-verbal? Esse questionamento firma-se como objetivo maior da pesquisa, sobre o qual são tecidas conjecturas e inferências, as quais, embora científicas, não têm o objetivo de postular, mas de oferecer alguns parâmetros de leitura sincrética, valendo-se da ligação imanente entre texto e contexto. Ao serem levantados pontos de ancoragem entre ambos os discursos, aponta-se a pluralidade textual, alcançada pela crítica leitura de diferentes linguagens. De acordo com essas considerações, pontua-se que, estando na era da imagem, é necessário promover uma competência crítica nos leitores das mesmas, além da capacidade interlocutiva, onde o leitor crítico fará, sozinho, a intertextualidade entre diferentes estruturas textuais, alicerçado em bases científicas; porém, ousa-se afirmar que, qualquer que seja a linguagem a ser apreendida, só será significativa quando o receptor da mesma realizar a construção do sentido. / Different languages presents in the current world are done, making necessary the reflection about their possible readings. All reading interacts with the culture of a way and of a time. Therefore, the sense in the context of each reading is valorized by the other world objects, with the ones the reader has a relation. Theories about the text reception and about the reader, of H. Jauss and W. Iser, including criteria for an image effective analysis, defined by M. Jolie, behave as the main bases for theoretical support of this research. This dissertation highlights, like study object, a Renato Russo's musical composition, Canção do Senhor da Guerra, and fourteen images taken off the printed media, specifically from the Veja magazine. Presents, like an arrow to produce doubts, an isotopic between both the speeches, the word war, lifting the matter: can the verbal, expressed by the musical composition, be update by the not-verbal? That question is the greatest goal of this research and about it we can make premises and inferences, which ones, although scientific, do not have to goal of postulating, but of offer some syncretism reading parameters, being worth itself of the immanent connection between text and context. When being lifted anchorage points between both the speeches, points the textual plurality, reached by the different languages critical reading. According to these considerations, punctuates that, being in the images age, it is necessary to promote a critical competence in the readers of the same, besides the specific capacity, where the critical reader will do, alone, the intertextual between different textual structures, supported by scientific bases; however, whatever the language to be learned, only will be significant when the reciver of the same make the sense.

Orientador: Nelyse Apparecida Melro Salzedas / Banca: Adenil Alfeu Domingos / Banca: Ana Maria Gottardi / Resumo: Diferentes linguagens se fazem presentes no mundo atual, tornando necessária a reflexão sobre suas possíveis leituras. Toda leitura interage com a cultura de um meio e de uma época; portanto, o sentido no contexto de cada leitura é valorizado perante os outros objetos do mundo, com os quais o leitor tem uma relação. Teorias sobre a recepção do texto e sobre o leitor, de H. Jauss e W. Iser, além de critérios para uma eficaz análise da imagem, definidos por M. Jolie, portam-se como as principais bases para a fundamentação teórica dessa pesquisa. A presente dissertação destaca, como objeto de estudo, uma composição musical de Renato Russo, "Canção do Senhor da Guerra", e catorze imagens retiradas da mídia impressa, especificamente a Revista Veja. Lança, como flecha a incitar dúvidas, uma isotopia entre ambos os discursos, o sema guerra, levantando a questão: pode o verbal, expresso pela composição musical, ser atualizado pelo não-verbal? Esse questionamento firma-se como objetivo maior da pesquisa, sobre o qual são tecidas conjecturas e inferências, as quais, embora científicas, não têm o objetivo de postular, mas de oferecer alguns parâmetros de leitura sincrética, valendo-se da ligação imanente entre texto e contexto. Ao serem levantados pontos de ancoragem entre ambos os discursos, aponta-se a pluralidade textual, alcançada pela crítica leitura de diferentes linguagens. De acordo com essas considerações, pontua-se que, estando na era da imagem, é necessário promover uma competência crítica nos leitores das mesmas, além da capacidade interlocutiva, onde o leitor crítico fará, sozinho, a intertextualidade entre diferentes estruturas textuais, alicerçado em bases científicas; porém, ousa-se afirmar que, qualquer que seja a linguagem a ser apreendida, só será significativa quando o receptor da mesma realizar a construção do sentido. / Abstract: Different languages presents in the current world are done, making necessary the reflection about their possible readings. All reading interacts with the culture of a way and of a time. Therefore, the sense in the context of each reading is valorized by the other world objects, with the ones the reader has a relation. Theories about the text reception and about the reader, of H. Jauss and W. Iser, including criteria for an image effective analysis, defined by M. Jolie, behave as the main bases for theoretical support of this research. This dissertation highlights, like study object, a Renato Russo's musical composition, "Canção do Senhor da Guerra", and fourteen images taken off the printed media, specifically from the Veja magazine. Presents, like an arrow to produce doubts, an isotopic between both the speeches, the word war, lifting the matter: can the verbal, expressed by the musical composition, be update by the not-verbal? That question is the greatest goal of this research and about it we can make premises and inferences, which ones, although scientific, do not have to goal of postulating, but of offer some syncretism reading parameters, being worth itself of the immanent connection between text and context. When being lifted anchorage points between both the speeches, points the textual plurality, reached by the different languages critical reading. According to these considerations, punctuates that, being in the images age, it is necessary to promote a critical competence in the readers of the same, besides the specific capacity, where the critical reader will do, alone, the intertextual between different textual structures, supported by scientific bases; however, whatever the language to be learned, only will be significant when the reciver of the same make the sense. / Mestre

Este estudo evidencia o modo como se organizam as estratégias de cortesia que se manifestam na ocorrência dos marcadores discursivos pues, ya e claro em intervenções orais de adolescentes de duas capitais, Madri e Santiago do Chile, presentes no Corpus de Lenguaje Adolescente (COLA). Considerando a diversidade sociocultural (Bravo, 2004) e que os marcadores discursivos sinalizam a direção em que se deve buscar a relevância dos enunciados (Escandell-Vidal, 1998), esta pesquisa também analisa se adolescentes brasileiros, estudantes de língua espanhola, da região de São Paulo, constroem uma interpretação adequada quanto à presença ou ausência da cortesia, ao entrar em contato com as conversações do material de análise. Como resultado, foram descritos os contrastes entre as amostras das variedades - a santiaguina e a madrilena - de língua espanhola quanto ao uso das partículas pues, ya e claro. Observou-se que essas diferenças se relacionam ao contexto de enunciação e ao processamento discursivo, semântico e pragmático desses marcadores, comprovando que a cortesia apresenta particularidades e possui um valor relativo de acordo com a interação verbal, os traços culturais e o tipo de relação social entre os interlocutores. Através da escuta de alguns diálogos extraídos do corpus e guiados por um questionário, a maioria dos estudantes brasileiros construiu interpretações equivocadas das formações discursivas. Verificou-se que estas construções de sentido concerniram ao desconhecimento da forma ou do uso dos marcadores, que impediu que estes orientassem o processo de interpretação, e à desconsideração das diferenças interculturais e dos modelos de cortesia em diferentes interações verbais. / This study shows how strategies of politeness occurring when discourse markers are used in oral interventions of teenagers from the two capital cities of Madrid and Santiago de Chile contained in the Corpus de Lenguaje Adolescente (COLA) are organized. Considering the socio-cultural diversity (Bravo, 2004) and discourse markers indicate in which direction we should look for the relevance of utterances (Escandell-Vidal, 1998), this research also analyzes if Brazilian teenagers, students of Spanish language in São Paulo region, have a proper interpretation regarding the presence or the absence of politeness when they are exposed to the conversations of the material analyzed. As a result, the differences between samples of Spanish language varieties from Santiago and from Madrid regarding the use of the particles pues, ya and claro were described. Such differences were seen to be related to the context of enunciation and the discursive, semantic, and pragmatic processing of the markers, which confirms that the politeness shows particularities and has a relative value according to the verbal interaction, cultural traits, and the type of social relationship between interlocutors. By hearing some of the dialogs extracted from the corpus and guided by a questionnaire, most Brazilian students had wrong interpretations of discursive formations. Such constructions of meaning were seen to be related to the lack of knowledge of the markers form or usage, which prevented the markers to guide the interpretation process, and the disregard of intercultural differences and models of politeness in various verbal interactions.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor, liksom andra hälso-och sjukvårdsyrken, möter dagligen skiftande patientgrupper med diverse bakgrund och förutsättningar. Specifikt för professionen är det korta mötet i en högteknologisk miljö där omvårdnad kombineras med bästa diagnostiska bildkvalite med minsta möjliga stråldos. Detta förutsätter en god och ömsesidig kommunikation som sker i gemenskap och går åt båda riktningar. Röntgensjuksköterskor bör därför vara skickliga i sitt sätt att kommunicera för att kunna ge adekvat information inför, under och efter en röntgenundersökning. Syfte: Syftet med studien var att belysa röntgensjuksköterskors kommunikationsstrategier i mötet med vuxna patienter. Metod: Litteraturstudie baserat på nio studier av kvalitativ metod. Artikelsökningen gjordes i PubMed, CINAHL och Scopus. En kvalitetsbedömning av artiklarna utfördes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell för analys av kvalitativ forskning. Resultat: Resultatet visade att röntgensjuksköterskor huvudsakligen använde sig av tre huvudstrategier i kommunikation med patienter. Huvudkategorier består av verbala kommunikationsstrategier, icke-verbala kommunikationsstrategier samt individualiserade kommunikationsstrategier. Konklusion: Röntgensjuksköterskor använder olika kommunikationsstrategier i möten med patienter genom att reflektera över språk som används, anpassa information, observera kroppsspråk samt tar sig tid för patienter. Resultatet visar att det krävs vidare forskning inom området, för att belysa betydelsen av effektiva strategier som främjar god kommunikation, likaså för att uppmärksamma röntgensjuksköterskors kunskaper om befintliga kommunikationsstrategier. / Background: Radiographers, like other health care professions, meet a variety of patient groups with different backgrounds and conditions daily. Specific to the profession is the short meeting in a high-tech environment where nursing is combined with obtaining the best diagnostic image quality with the lowest possible radiation dose. This requires good and mutual communication that goes in both directions. Radiographers should therefore have good communication skills in order to provide adequate information before, during and after an examination. Aim: The aim of this study was to illuminate radiographers' communication strategies in meetings with adult patients. Methods: This literature study is based on nine qualitative articles. The literature search was performed in three databases: PubMed, CINAHL and Scopus. A quality assessment of the articles was carried out using Olsson and Sörensen’s assessment template for qualitative studies. The analysis was carried out using Friberg’s five-step model for the analysis of qualitative research. Results: The results showed that radiographers used three main strategies in communication with patients. The main categories consisted of verbal communication strategies, non-verbal communication strategies and individualized communication strategies. Conclusion: Radiographers used different communication strategies in meetings with patients, including reflecting on the language used, adapting information, observing body language, and taking time for patients. The results show that further research is required to highlight the importance of effective strategies that promote good communication, as well as to draw attention to radiographers' knowledge of existing communication strategies.

Denna studie belyser hur barn kommunicerar och samspelar med varandra i ateljén. I ateljén kan barnen använda sin kreativa sida i olika aktiviteter, men ateljén kan också ses som en social mötesplats där ett utbyte av erfarenheter med varandra sker. Även förskollärares didaktiska överväganden för ateljén belyses. Undersökningen berör även de didaktiska val som förskollärare gör i samband med ateljén. Syftet med denna studie är att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra med avgränsning till ateljén, dels för att ateljén på förskolan är en plats som barn oavsett ålder tycker om att vara i samt att ateljén är ett relativt outforskat pedagogiskt rum för barns kommunikation och samspel. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att det är samspelet och kommunikationen mellan barnen som är fokus och det är dessa sammanhang som ligger till grund för lärandet. Metoden som har använts i denna studie har varit videoobservationer i ateljén samt intervjuer med förskollärare på förskolan. Videoobservationerna är det centrala i studien och intervjuerna med förskollärarna är ett komplement som synliggör de didaktiska valen avseende ateljén. Resultatet visar att barn använder många olika uttrycksformer när de kommunicerar och samspelar med varandra i ateljén, samt att de didaktiska val gällande ateljén som förskolläraren gör är av betydelse för barnens kommunikation och samspel. Diskussionen binder samman resultatet med tidigare forskning. Slutsatsen av studien är att barnen behöver social kompetens, vilket utvecklas i kommunikation och samspel med andra i ateljén. / This study will illustrate on how children communicate and interplay with each other in the studio. In the studio the children can use their creative side in different activities, but the studio can also be seen as a social venue where an exchange of experiences happens. The preschool teacher’s didactic considerations for the studio will also be illustrated. The study also concern the didactic choices made by the preschool teacher in connection to the studio. The purpose of this study is to see how children interplay and communicate with each other, we have defined it to the studio, partly because the studio at the preschool is a place the children regardless of age likes being in and the studio is a relatively unexplored educational room for children’s communication and interplay. The study is based on the socio-cultural perspective, which means that it is the interplay and the communication between the children that are in focus and that it is in these contexts which is the basis for learning. The methods that have been used for this study has been video observations in the studio and interviews with preschool teachers at the preschool. The video observations are central to the study and the interviews with the teachers are a complement which reveals the didactic choices in respect to the studio. The results show that children use a lot of different forms of expression when they communicate and interplay with each other in the studio, and that the didactic choices concerning the studio that the preschool teachers make is of great meaning for the children’s communication and interplay. The discussion binds the result and earlier research together. The conclusion from this is that the children needs social competens, which develops in communication and interplay with others in the studio.

Call number: LD2668 .T4 1978 B58 / Master of Science

No description available.

Kommunikation är en förutsättning för att kunna bedriva en god och säker vård utifrån patientens egen vilja. Kommunicering innefattar all form av mellanmänskligt informationsutbyte. Hur upplever vi vårdgivare vårdmötet när den verbala kommunikationen brister? Det prehospitala vårdmötet präglas av korta möten i en ofta stressfylld miljö. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska all vård utgå ifrån patientens behov. Bristande kommunikation leder till minskad patientdelaktighet, patientsäkerhet och trygghet i vårdmötet. Syftet med denna studie är att beskriva den levda erfarenheten hos ambulanssjuksköterskor verksamma inom ambulanssjukvården att vårda patienter där de inte kan kommunicera verbalt i en prehospital vårdmiljö. Författarna till studien har valt att utgå ifrån en fenomenologisk beskrivande perspektiv med kvalitativ intervjumetodik. Åtta Ambulanssjuksköterskor med minst två års tjänstgöring inom ambulanssjukvården intervjuades enligt icke strukturell intervjumetodik och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet presenteras i tre kategorier: Att förstå patienten, Att skapa en vårdrelation och Att uppleva frustration. Dessa tre kategorier innehöll totalt åtta stycken underkategorier. Studiens styrka ansågs vara valet av intervjumetod vilket gav uttömmande och beskrivande svar. En svaghet med studien ansågs vara brist på kommunikationsvaliditet då varken informanterna möjlighet för respons av analysprocessen samt att ingen erfaren forskare konsulterades i analysen av det empiriska källmaterialet.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen ser ut mellan lärare och elever i ämnet idrott och hälsa. Frågeställning: På vilket sätt använder sig läraren av verbal kommunikation i interaktionen med eleverna? Hur ser läraren på sin kommunikation med eleverna? Hur planerar läraren sin kommunikation inför en lektion? Metod Vi har utfört en fallstudie som består av en lärarintervju och ett observationstillfälle som filmades. I filmanalysen vidareutvecklades en befintlig analysmetod för att passa syftet och frågeställningarna. Studien bestod av en lärare i Idrott och hälsa samt 27 elever. Urvalsmetoden för studien var ett bekvämlighetsurval. En av oss känner läraren i fråga vilket kan ha underlättat kontakten och ökat chansen att få komma till skolan och utföra undersökningen. Resultat Det finns ingen standardiserad mall som läraren använder sig av i sitt möte med eleverna. Läraren använder sig av kommunikation med hjälp av en mängd olika metoder och strategier som på ett diversifierat sätt anpassas efter den typ av grupp och situation som hen för tillfället ställs inför. Det framkommer även att läraren måste balansera sin auktoritära ledarroll samtidigt som hen vårdar relationen med eleverna för att de ska känna förtroende för läraren. Hen använder sig av verbal kommunikation för att få information, stämma av och styra eleverna i en särskild riktning som överensstämmer med undervisningens syfte. Vidare framkommer det att läraren, efter många år som verksam inom yrket, har utvecklat en allmän magkänsla för hur hen ska förmedla kunskapsobjektet och inte längre ägnar sig åt en exakt planering av detta utan snarare åt vad det är som ska förmedlas. Slutsats Slutsatsen av studien är att det finns en mängd olika metoder och strategier till lärarens förfogande för att kommunicera och interagera med eleverna. Det som avgör vilket förhållningssätt som är mest framgångsrikt beror på kontextuella faktorer som läraren överväger för att anpassa sin undervisning till gruppen på ett adekvat sätt. Lärarens arbetssätt visar sig stämma väl överens med slutsatserna av den forskning som vi har bearbetat oberoende av om man väljer att behandla kommunikationens strukturer i allmänhet, för skolmiljön eller specifikt på lektioner i idrott och hälsa.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningsfältet säger om kommunikationen i matematikundervisningen mellan lärare och elever. Kan några slutsatser dras kring vad som bidrar till de kommunikationer som förekommer? Hur och i vilken utsträckning har forskningen intresserat sig för olika aspekter av kommunikation mellan lärare och elever samt vilka aspekter bidrar till en kunskapsutveckling för eleverna? Databasen Web of Science användes för artikelsökning och efter manuell granskning fick jag fram 48 artiklar som målar mitt forskningsfält. Sju artiklar representerar forskningsfältets spridning. Resultat: En knapp majoritet av artiklarna framhåller lärarens kommunikation med eleverna och att det har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Dessa artiklar hör till den gruppering, som grundas av styrdokument eller lärandeteorier där kommunikation mellan individer anses som utvecklande. Övriga artiklar anser att lärarens kommunikation till eleverna är betydande för kunskapsutvecklingen. / The purpose of this review is to examine what the research field says about the communication between teachers and pupils. Can any conclusions be made about the communications that exists? In what way and how much has the research concerned about different aspects of communication between teachers and pupils and which aspects conduce development of the pupils´ knowledge? Web of Science were used for a database search and by manual reviewing, 48 articles present my research field. Seven of the articles represent the dispersion of the research field. Result: A small majority of the articles emphasize the teachers´ communication with the pupils and that it has importance for the development of the pupils´ knowledge. These articles belong to the group that has curriculum and a learning theory, were communication between individuals are considered developing, as its foundation. The other articles consider the teachers’ communication to the pupils as important for the knowledge development.