Syftet med denna uppsats är att få en inblick i vilka faktorer som eleverna själva upplever ha betydelse för deras skolarbete i ämnet bild. Lärarna menar att låg motivation är ett stort problem i dagens skola och många elever upplever mötet med skolan som meningslös eftersom de inte känner sig delaktiga i det som händer i klassrummet. Eftersom forskning visat att all bildning bygger på motivation känns det viktigt för mig att ta reda på hur jag på bästa sätt ska kunna hjälpa mina elever att hitta den motivation och drivkraft som krävs för att klara av skolarbetet. Min studie bygger på en enkätundersökning där 62 elever i årskurs nio har fått svara på frågor om vilka motivationsfaktorer som de anser ha betydelse respektive sakna betydelse för deras motivation när det gäller det skolarbete som är kopplat till bildlektionerna. Enkätfrågorna är framtagna utifrån de faktorer som enligt litteraturstudier och forskningsresultat visat ha betydelse för motivation till skolarbete. Resultatet av undersökningen visar att eleverna först och främst vill känna sig nöjda med sitt arbete och hur de klarat av att genomföra sina uppgifter. På andra plats när det gäller viktiga motivationsfaktorer hamnar lärarens bemötande. Enkätresultaten bekräftade också min föreställning om att många elever ser bildämnet som ett roligt men tyvärr inte så viktigt skolämne. / The aim of this essay is to get an insight into what factors the pupils themselves perceive are important for their school work in the subject image. The teachers mean that motivation is a major problem in today's school and many students experience the meeting with school as meaningless because they do not feel involved in what is happening in the classroom. Since research has shown that all education is based on motivation, it feels important to me to find out how I can best help my students to find the motivation and driving force needed to cope with school work.   My study is based on a questionnaire survey, where 62 students in grade nine have answered questions about the motivational factors that they consider to be important and not relevant to their motivation regarding the school work associated with the image lessons. The survey questions are based on the factors that, according to literature studies and research results, have shown importance for motivation for school work. The results of the survey show that students first and foremost want to feel satisfied with their work and how they managed to fulfill their tasks. Secondly, when it comes to important motivational factors, the teacher's response ends. The survey results also confirmed my idea that many students view the subject matter as a fun but unfortunately not so important subject matter.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för det agila ledarskapet och hur det främjar de anställdas motivation.  Metod: Vid genomförande av studien har en kvalitativ metod tillämpats där empiri samlats in med hjälp av tio semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har, i kombination med insamlad teori från vetenskapliga artiklar, utgjort underlag för den data som har bearbetats i analysen och följaktligen lett fram till studiens slutsats.  Resultat & Slutsats: Studien visar att agilt ledarskap kan utövas i olika typer av roller med den gemensamma uppgiften att främja ett agilt arbetssätt. Agila ledare kan öka motivationen hos individen genom att delegera ansvar, uppmuntra till självständighet och se till att teamet strävar efter gemensamma mål som ligger i linje med organisationens mål.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har fokuserat på ledarens perspektiv på ledarskapets relation till det agila arbetssättet. Liknande studier med medarbetarens perspektiv hade skapat ytterligare underlag för att dra slutsatser kring hur ledarens prestationer fungerar i praktiken. Det finns även ett behov av att sätta det agila ledarskapet i relation till organisatorisk agility. Med frågeställningar kring det agila arbetssättet ur ett organisatoriskt perspektiv kan nya insikter nås och forskningen inom området bli mer heltäckande.  Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit med ökad förståelse för agilt ledarskap inom banksektorn samt hur agila ledare arbetar för att främja motivation hos de anställda. Studien riktar sig till forskare inom ledarskap som är intresserade av att erhålla en fördjupad bild av hur det agila ledarskapet inom banksektorn fungerar, samt vad det har för kopplingar till motivation. Studien är även av intresse för ledare som finner intresse för att lära sig mer om agila arbetssätt, agilt ledarskap samt motivation. / Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of the agile leadership and how agile leaders cultivate motivation for the employees.  Method: A qualitative method was used to collect data from ten semi-structured interviews. This data, in combination with relevant theory within the domain of the study, laid the foundation for the results and conclusions of the study.  Results and conclusions: The study shows that agile leadership can be applied in different roles with the common task of promoting agile workplaces. Agile leaders increase the motivation for individuals through delegating responsibilities, encouraging independence, and ensuring that the team strives for common goals that are in line with the organization's goals.  Future research: This study has focused on the leaders’ perspective on the leadership’s relation to the agile work method. A similar study with the employees’ perspective should contribute with additional research to draw conclusions about how well the leaders’ performance actually works in practice. We also find it interesting to put agile leadership in relation to organizational agility. With questions about the agile way of working from an organizational perspective, the research area can be enhanced with valuable insights.  Contribution: The study has contributed to an increased understanding of agile leadership in the banking sector and of how agile leaders work to promote motivation among employees. The study is directed towards the scholar who is interested in obtaining a deeper understanding of how the agile leadership in the banking sector works in practice and its links to motivation. The study is also of interest to leaders who find interest in learning more about agile working methods, agile leadership and motivation.

Denna uppsats behandlar fackliga förtroendevaldas upplevelser av samarbete och medbestämmande med arbetsgivarparten. Det övergripande syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap för hur fackliga förtroendevalda idag upplever det fackliga arbetet, samt vilka faktorer som kan möjliggöra för en fungerande samverkan mellan de fackliga och arbetsgivarparten. Vi har ställt frågor kring det valda ämnesområdet i syfte att få svar på våra frågeställningar. Frågeställningarna lyder: Hur upplevs samarbetet med arbetsgivarparten? Vilka faktorer kan identifieras som framgångsfaktorer i samarbete och medbestämmande?   Undersökningen har utförts på fackliga förtroendevalda inom privat sektor. I samarbete med två fackligaorganisationer ifrån arbetar- och tjänstemannasektorn, har studien utförts på totalt tio förtroendevalda. Vi har i denna studie använt oss av en kvalitativ ansats, med djupintervjuer som metodval. Med hjälp av våra telefoner och datorer har vi spela in intervjuerna, för att sedan transkribera och sammanställa ett resultat. Vårt empiriska resultat visar att de fackliga förtroendevalda upplever ett positivt samarbetsklimat med arbetsgivarparten. Resultatet visar på att faktorerna: Öppet kommunikationsklimat, tillit, och förståelse, information och påverkan, samt kunskap, kan bidra till framgång i medbestämmande. / This essay explores the experiences with union trustees' in cooperation and co-determination with the employer. The overall purpose of this survey is to contribute with increased knowledge and understanding of how unionists today experience the union work and what factors can enable a functioning collaboration between the union and employer. Furthermore, we have asked questions about the chosen subject area in order to seek answers for our questionss. The questions are: How is cooperation with the employer experienced? What factors can be identified as success factors in cooperation and co-determination?   The survey has been performed with nominated and elected workers within unions in the private sector. Additionally, in collaboration with to unions from the worker and civil service sector a total of ten elected nominees have been surveyed. Furthermore, we used a qualitative form of approach with deep interviews as a methodological selection. Moreover, with the help of our personal phones and computers we have recorded these interviews in order to transcribe and compile a final outcome and result. Our empirical result shows that the nominated and elected workers within unions experiencing a positive cooperation environment with the employer stakeholder. Undoubtedly, an open communication environment, trust and understanding, information and knowledge can provide success in co-determination and co-participation.

Generation Y intar arbetsmarknaden med särskiljande egenskaper, förväntningar och behov, vilket resulterat i ett mer frekvent byte av arbetsplats än vad tidigare generationer gjort. Chefer och ledare måste således utveckla ny förståelse för hur de skall arbeta med att behålla de yngre medarbetarna, för att undgå risken att förlora företagets viktigaste tillgång, kunskapen.Det finns sedan tidigare omfattande forskning kring hur organisationer arbetar med kunskapsbevaring och dessutom mycket forskning kring den nya generationens egenskaper. Vi upplever däremot att det saknas forskning kring hur organisationer skall ta tillvara på den kunskap som riskerar att försvinna när den nya generationen träder in på arbetsmarknaden. Studien syftar till att söka förståelse i vad det är som gör att medarbetare från generation Y är villiga att stanna kvar inom den studerade organisationen tillräckligt länge för att organisationen skall få möjlighet att ta tillvara på kunskapen.Utförandet av studien har skett genom en abduktiv ansats, där teori och empiri samlats allt efter studiens gång. Insamling av empiri har skett i form av en fallstudie, där semistrukturerade intervjuer genomförts på ett multinationellt, tidigare svenskägt, teknik- och produktionsföretag, verksamma i bilindustrin, placerat i Göteborgsområdet. Trots att det visade sig att organisationen i dagsläget är relativt duktig på att ta tillvara på och motivera de yngre medarbetarna, kan de inte ta det förgivet. Vi har kommit fram till ett par viktiga slutsatser som vägledning inför framtiden; det första är att utvecklingsmöjligheter, stimulerande arbetsuppgifter och en balans mellan arbetsliv och privatliv är de primära incitamenten som motiverar medarbetare från generation Y i den studerade organisationen; för det andra skiljer sig generation Ys tidsuppfattning från övriga generationer. Slutligen behöver chefer och ledare identifiera de arbetsuppgifter som är inre motiverade för de yngre medarbetarna, för att på bästa sätt hålla dem tillfredsställda. / Generation Y enters the labor market with distinctive characteristics, expectations and needs, resulting in the tendency to change workplaces more frequently than previous generations. Managers and leaders must thus develop a new understanding of how they should work to keep younger employees in order to avoid the risk of losing the company's most important asset, knowledge.There has been extensive research in the past about how organizations work with knowledge retention. There is also a lot of research about the new generation's characteristics. We find, however, that there is lack of research in how organizations will utilize the knowledge that is likely to disappear when the new generation enters the labor market. The study aims therefore to seek explanation of the factors that can facilitate the conditions within the studied organization to retain the younger generation's employees, so that the company is undergoing the risk of losing essential knowledge.The study has been conducted through an abductive approach, where theory and empirics were collected according to the course of the study. Empirics has been collected in the form of a case study, in which semistructured interviews were conducted at a multinational, former Swedish-owned technology and production company, active in the automotive industry, located in the Gothenburg area. Even though the organization turned out to be relatively good at utilizing and motivating the younger employees at this time, should it not be taken for granted. We have developed a few important conclusions as guidance for the future; Firstly, the primary incentives that motivate employees of generation Y in the study organization are development opportunities, stimulating tasks, a fun work environment and a balance between working life and privacy; And secondly, generation Y's perception of time differs with the other generations; Finally, managers and leaders need to identify the tasks that are motivated internally for the younger employees, to best satisfy them.This thesis is written in Swedish.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur blåspedagoger i musik- och kulturskolan arbetar för att motivera blåselever i tonåren. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där tre erfarna blåspedagoger deltog. Enligt motivationsteorin Self-Determination Theory finns det tre väsentliga behov hos människan som främjar vår motivation, behovet av kompetens, tillhörighet och autonomi. Behoven är starkt kopplade till individens personliga välbefinnande och utveckling som antingen kommer stärkas eller försvagas beroende på om de tre behoven stimuleras. Studien visar på att en god relation mellan lärare och elev är viktig för att lättare kunna anpassa undervisningen efter eleven men och för att kunna fånga upp mindre motiverade elever. Genom att tidigt introduceras för sitt instrument och se till att eleven lär sig spela på rätt sätt från början kan speltekniska svårigheter som kan uppstå i högre åldrar undvikas. Rutiner i form av ett tydligt övningsupplägg och en stöttande omgivning är också något som främjar motivationen. De två viktigaste motivatorerna enligt undersökningen är sammanhang och samspel. Sammanhanget ger eleverna en känsla av att passa in och en identitet medan samspelet i en ensemble kan generera spellust och lyfta elevens utveckling genom att den lär och inspireras av andra. / The purpose of the study is to investigate how woodwind teachers in music school works to motivate students in their teens. The research was conducted using qualitative interviews in which three woodwind teachers participated. Accordning to the motivationtheory Self-Determination Theory there are three different needs in a person which stimulates our motivation,  competence, relatedness och autonomy. The needs are strongly connected with our personal well-being and development and will either strengthened or weakened depending on whether the needs are stimulated or not. The study shows that a good relationship between teacher and student is important to be able to capture students who feels less motivated. By being introduced early to your instrument and ensuring that the student learns right from the beginning technical difficultes that may arise at older ages can be avoided. Routines in the form of a exercise plan for the student and a supportive enviroment is also something that promotes motivation. The two most important motivators according to the survey are context and interaction. The context gives students a sense of fit and an identity, while the interaction in an ensemble can generate playfullness and enhance the students developement by learning and being inspired by others.

Denna studie har undersökt fysisk aktivitet och sambandet med motivation enligt Self-determination Theory (SDT). Fysisk aktivitet baserades på Socialstyrelsen och Gymnastik & Idrottshögskolans frågor om träning, vardagsmotion och stillasittande. Self-determination Theory som först utvecklades av Ryan och Deci (1985), definieras med motivationstyperna yttre, introjektiv, identifierad, inre och existentialistisk motivation i studien.  I den första studien svarade deltagarna på frågor om sin fysiska aktivitet under en vecka. Därefter följde frågan ”Varför studerar du?” och påståenden utifrån SDT motivationstyper. Studie II har exakt samma konstruktion förutom att den andra frågan var ”Varför arbetar du?”. Existentialistisk motivation är nyutvecklad och erhöll empiriskt underlag för att vara berättigad som motivationstyp inom SDT. Både studie I och studie II gav ett signifikant negativt samband mellan rörelse och yttre motivation. Ingen av studierna gav samband mellan fysisk aktivitet och motivation i studier och arbete. / This study examined physical activity and the relationship with motivation according to self-determination theory (SDT). Physical activity was based on Socialstyrelsen and Gymnastik & Idrottshögskolans questions about exercise, both everyday and sedentary. SDT, first developed by Ryan och Deci (1985), is defined by various types of motivation.These are external, introjected, identified, intrinsic and existential motivation. In the first study, the participants answered questions about their physical activity during a week. This was followed by the question "Why are you studying?" and a number of statements based on SDT motivation types. The second study had exactly the same construction other than the second question which was "Why do you work?". Existential motivation is a newly developed concept and has received empirical evidence, justifying its inclusion as a type of motivation within SDT. Both the first and second study show a significant negative correlation between movement and external motivation. None of the studies show a correlation between physical activity and motivation in studies and work.

In 2019, more than one in ten students in Sweden lacked a final grade in mathematics and there can be several reasons as to why this occurs. In this field of work, the two aspects focused on were students’ motivation and their problem-solving abilities. The purpose was to attain knowledge about how teaching might strengthen the students' motivation and ability to solve problems, in order to try to increase long-term effectiveness. The students had to fill out a digital questionnaire twice about their own motivation, and in between, the students' motivation and problem-solving strategies were affected in eight actions. Thereafter, the questionnaires were compared in order to draw attention to differences in student responses from instances one and two. The two questions in the study were “What does students' motivation for mathematics look like before and after the intervention” and “What effect does work with mathematical strategies in problem-solving, mindset and motivation theories have on the student”. The results showed that a low initial value for mathematic strategies in the students was significantly increased by the eight actions. Moreover, the study also showed that after the eight actions, the students’ dynamic mindset increased, because they put the reason for their results more on themselves and the amount of training being done. A further effect was that the students worked to a lesser extent to make the teacher satisfied, which meant that the controlled extrinsic motivation decreased. The study displays no evidence that the students’ intrinsic motivation, or desire, was positively affected by the actions.

Gamification är appliceringen av spelmekanismer i icke-spelkontextuella miljöer för att skapa motivation som kan användas för att utföra uppgifter. Denna uppsats avsåg utforska hur det appliceras och utvecklas på djupet, med fokusering på hur spelmekanismer påverkar inre och yttre motivation. I denna studie intervjuades gamification-konsulter för sin erfarenhet inom området och Self-Determination Theory (SDT) användes som analysmodell. Resultaten visar att utvecklandet av ett gamification-system har två oberoende variabler från vilka flera beroende variabler stammar. För att bestämma de mekanismer som bör användas behöver dels tidshorisont bestämmas, dels spelartyp. Således är processen för att bestämma hur eller om gamification ska appliceras lång och komplex, men att bestämma vilken typ av motivation som ska skapas beroende på tidshorisont är ett första steg för att konkretisera gamification-processen. / Gamification is the application of game mechanics in non-game contexts to create motivation to accomplish tasks. This thesis sought to delve deeper into how it is applied and developed, with a focus on how game mechanics affect intrinsic and extrinsic motivation. In the study gamification consultants were interviewed for their experience in the field and a Self-Determination Theory (SDT) view was applied in the analysis of their answers. The results show that the development of a gamification system has two independent variables from which several dependable variables spring. To determine the mechanics that should be used the time horizon has to be determined as well as player type. Thus, the decision of how or if to gamify a situation is long and complex in its application, but the determination of which type of motivation to induce is a first step to concretize how to gamify a system.

Each year in Sweden, users in support services are invited to participate in a user survey investigating their perceived quality of care. Results of this survey on a municipal level have never been analysed. Therefore, the aim of this thesis was to use survey results from 2019 to investigate differences between support services pursuant to the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS): daily activity, service home and group home. Furthermore, Self Determination Theory was used to consider the potential associations between the results of the user survey and the three basic psychological needs for self-determined behavior within the theory: autonomy, competence, and relatedness. In addition, user-staff communication was analysed. For examining differences, Welch’s ANOVAs were performed. Comparisons between the support services were made for seven questions from the user survey. Results showed significant differences between the support services for all questions included. Post hoc-analyses revealed that daily activity differed significantly from service home and group home for all questions and had the higher mean for all but one question. Significant differences between service home and group home were found for two questions. These findings indicate that there is still work left to be done for increasing the self-determination of users in different support services on a municipal level. Potential reasons for these differences were discussed. Furthermore, it was concluded that Self-determination theory provided a useful framework for analyses of user experiences of self-determination as associated to the user survey questions.