Lärarens arbetssätt i undervisningen gällande flickor och pojkar har förändrats över tid. Om läraren bedriver en genusmedveten NO-undervisning och samtidigt inkludera elevernas intresse, erfarenheter, värderingar och behov, skapas ett intresse för NO, enligt forskning. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevinflytande och genusmedvetenhet i lärares planering och genomförande av NO-undervisning i årkurs 4–6. Den empiriska studien är utförd i form av semistruktuerade intervjuer med fyra mellanstadielärare på fyra olika skolor utifrån syfte och frågeställningar. I resultatet visar det sig, som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys, vilken betydelse styrdokumenten, elevernas behov och lärarnas genusmedvetenhet har för undervisningen. Diskussionen går inpå djupet hur och varför läraren planera sin undervisning som hen gör, så att det blir en varierad, balanserad och intresseväckande NO. Resultat från tidigare forskning om lärares genusmedvetenhet och resultat från denna studie visar både likheter och skillnader. Ett framträdande resultat indikerar att det finns behov av mer kompetensutveckling för lärarna och en forskning som kan stödja lärarnas anpassning av undervisningen.

Syftet med studien är att utifrån normkritisk pedagogik analysera bildmaterialet i religionsläromedel för gymnasieskolan i kapitel för judendom respektive kristendom. Fyra läromedel granskas utifrån deras framställning av heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. De granskas med hjälp av semiotikens begrepp denotation och konnotation. Ett vidare syfte är att jämföra skillnaderna mellan religionernas bildmaterial. Resultatet visar att samtliga läromedel förmedlar heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. I jämförelsen framgår det att kristendomens bildmaterial förmedlar en större variation inom samtliga normer. Slutsatsen är att vissa grupper näst intill osynliggörs i bildmaterialet på grund av avsaknaden av representationer, som de utanför funktionsfullkomlighetsnormen och delar av HBTQI+.

Utifrån ett normkritiskt ramverk med fokus på rådande könsnormer bidrar föreliggande studie med kunskap om förskollärares erfarenheter av att upptäcka och motverka missgynnande könsnormer i förskolan. Arbetet synliggör även utmaningar som förskollärare upplever i arbetet med normkritisk pedagogik. Studiens syfte och två forskningsfrågor har formulerats utifrån bakgrund och tidigare forskning, vilken visar på både positiv och negativ kritik riktad mot normkritisk pedagogik som metod för att motverka diskriminering och kränkande behandling i utbildningsväsendet. Studien ämnar fylla den kunskapslucka som har identifierats kring förskollärares upplevelser och erfarenheter av att tolka samt praktisera uppdraget kring jämställdhetsarbetet utifrån normkritisk pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metodval. Respondenterna har varit sex förskollärare från fyra olika förskolor belägna i två olika kommuner. Resultatet visar hur förskollärare har relativt liten erfarenhet av normkritisk pedagogik som begrepp och att det finns en utbredd osäkerhet kring begreppets innebörd. Resultatet visar även att förskollärare upplever och har erfarenhet av många utmaningar i arbetet med att synliggöra och motverka könsnormer i förskolans praktik. Däribland återfinns komplexiteten i att på ett privat plan själv vara en del av rådande normer i förhållande till att som yrkesverksam i sin professionella roll motverka desamma. Föreliggande studies resultat synliggör även vikten i förskollärares personliga engagemang inom ämnet för att inom yrket kunna bedriva en likvärdig förskola.

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka förskolans måltidssituation ur ettnormkritiskt perspektiv. Studien har genomförts med hjälp av observationer för att få syn påpedagogers faktiska agerande. För att kunna besvara studiens syfte har det identifierats treolika makthandlingar som pedagoger använder sig av, samt fyra övergripande teman av deexisterande måltidsnormerna. Resultatet av studien visar hur pedagoger använder sig av subtilfysisk- , kraftfull fysisk,- och verbal makthandling i tillrättavisande av barn för att upprätthållamåltidens normer vilka i denna studie skrivs fram som normer kring att äta med bestick, sittaordentligt vid matbordet, normer kring gott uppförande vid måltiden och normer kring att ätaupp maten på tallriken. Makt existerar i olika omfattning beroende på vem som utför det ochnär det kommer till uttryck.I en framtida profession anses det relevant att det finns kunskap om maktrelationer för attmöjliggöra att barn får möjlighet till delaktighet och inflytande i sin egen utbildning. Dessakunskaper kan verka för goda relationer och en lustfylld utbildning i förskolan. Om vuxnautövar sin makt i en negativ bemärkelse är det värt att fundera på hur barns människosynkommer att utvecklas. För visst vill vi att barnen i förskolan ska utvecklas till demokratiskamedborgare i samhället? Med det sagt, hoppas vi med hjälp av denna studie kunna bidra medkunskap om hur det kan möjliggöras samt hur mer symmetriska relationer kan upprätthållasinom förskolans måltid i relation till dess dominerande normer.

<p>In this essay I examine how the norm-critical material <em>”BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet”</em> is used by Hyresgästföreningen in Stockholm in their education of personnel in the perspective of equalisation. I’ve mostly been interested in how the personnel who takes part in workshops about the material react and reflect in relation to the purpose of the material. How do they discuss about norms and the connection to discrimination and how do they look upon the power and responsibility that comes with power in relation to norms?  Earlier research in norm critical pedagogy and the critic of tolerans pedagogy perspective helps me to analyse how critical pedagogy stands above non-critical pedagogy in many perspectives.</p><p>By observing workshops and by interviewing personnels taking part in these workshops I’ve examined how they react on both the practical and theoretical parts of the material.</p><p>To summarise my examination I find the personnel who is educated in working with the material discover new experiences in knowledge and on how norms and discrimination functions. They explain that they have experienced knowledge about the connection between norms and discrimination and thereby how oppression could be counteracted and prevented.</p>

In this essay I examine how the norm-critical material ”BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet” is used by Hyresgästföreningen in Stockholm in their education of personnel in the perspective of equalisation. I’ve mostly been interested in how the personnel who takes part in workshops about the material react and reflect in relation to the purpose of the material. How do they discuss about norms and the connection to discrimination and how do they look upon the power and responsibility that comes with power in relation to norms?  Earlier research in norm critical pedagogy and the critic of tolerans pedagogy perspective helps me to analyse how critical pedagogy stands above non-critical pedagogy in many perspectives. By observing workshops and by interviewing personnels taking part in these workshops I’ve examined how they react on both the practical and theoretical parts of the material. To summarise my examination I find the personnel who is educated in working with the material discover new experiences in knowledge and on how norms and discrimination functions. They explain that they have experienced knowledge about the connection between norms and discrimination and thereby how oppression could be counteracted and prevented.

Studiens syftet är att undersöka, analysera och diskutera hur två bildlärare på gymnasiet uppfattar den visuella representationen av olika etniciteter i sitt bildval i undervisningen. Insamlingen av data skedde genom två semistrukturerade intervjuer med två gymnasielärare i bild. Datan analyserades utifrån en tematiskt analysmetod. Resultatet visade att båda lärarna uppfattade sig ha en låg visuell representation av olika etniciteter i sin undervisning. Valet av bilder till undervisningen skedde utifrån den vita blicken och ett västerländskt perspektiv där vitheten är dominerande, vilket främjar rådande normer och maktstrukturer. En tvetydighet framkom om var ansvaret för ett breddat etniskt perspektiv i undervisningen ligger.

Normer finns överallt, barn lär sig dessa genom den miljö de befinner sig i och människor de är runt. Men ska det vara konstigt att inte följa dessa?  Det här arbetet är ett försökt till att skapa en mer inkluderande värld genom att agera från tidig ålder. Kan man genom en normkritisk och interaktiv bok lära barn att vara mer inkluderande? / Norms are everywhere, children learn these through the environment they are in and the people they are around. But should it be strange to not follow these? This work is an attempt to create a more inclusive world by acting from an early age. Can a norm-critical and interactive book teach children to be more inclusive?

This report aims to study what young people in Hagfors have to say about norms and  opportunities in the society, and to lift their voice through visual communication. The  theoretical framework on which the study is based is norms and norm criticism, which focus  on norms about country and city, empowerment and message strategy. The solution to the  project is based on design and visual communication and therefore norm-critical design and  design activism were chosen as theoretical design entrances. The survey was done through  qualitative methods, interviews and focus groups, with action research as the starting point.  Eight youths participated in the study and provided the basis for results and analysis. The  results showed that young people don’t have their own voice in the rural area and that  Hagfors, as well as the individual’s personal development, is limited by norms. Based on  theory and analysis, a campaign prototype was formed through posters in which the voice of  the youths is lifted in a norm-critical perspective to create empowerment. The method of the  study can be placed on all sparsely populated areas, in order for site-based to convey the  voice of young people.

No description available.