Tanken bakom studien är att se hur en stad kan gå från att vara en industristad till att bli en turiststad genom att använda sig av samma miljöer. En turiststad kan definieras som en stad som har ett brett utbud av aktiviteter men som även tillhandahåller de faciliteter som både turister som invånare söker. När Norrköpings industrier togs ur bruk stod fabrikernas lokaler tomma. Dessa kunde antingen återanvändas eller rivas. Norrköpings kommun valde att utveckla Norrköpings industrilandskap och har idag fyllt lokalerna med olika verksamheter. Främst är det universitet och diverse turismverksamheter som huserar  i lokalerna. Upplev Norrköping AB är ett företag som arbetar med att marknadsföra och utveckla turismen i Norrköping. De försöker få bort synen på Norrköping som en industristad och istället marknadsföra stadens breda utbud av aktiviteter och sevärdheter. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om Norrköping har lyckats att frångå sin stämpel som en industristad och istället ses som en turiststad. För att kunna svara på syftet samt för att kunna dra egna slutsatser har en jämförelse gjorts mellan hur Upplev Norrköping AB uppfattar staden med hur nästa generations vuxna uppfattar Norrköping. Dessa fakta har kommit fram genom en djupintervju med turistchefen Christina Leinonen, en gruppintervju med åtta stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnasiet i Norrköping samt en enkätundersökning med 114 stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnaiset i Norrköping. I min studie har jag kommit fram till att Norrköping inte längre ses som en industristad av nästa generations vuxna. Genom att erbjuda ett brett utbud av aktivteter och faciliteter har Norrköping förutsättningarna som krävs för att bli en turiststad.  Men staden behöver fortfarande finna något unikt och som lockar besökare innan Norrköping kan identifiera sig som en turiststad.

<p>Tanken bakom studien är att se hur en stad kan gå från att vara en industristad till att bli en turiststad genom att använda sig av samma miljöer. En turiststad kan definieras som en stad som har ett brett utbud av aktiviteter men som även tillhandahåller de faciliteter som både turister som invånare söker. När Norrköpings industrier togs ur bruk stod fabrikernas lokaler tomma. Dessa kunde antingen återanvändas eller rivas. Norrköpings kommun valde att utveckla Norrköpings industrilandskap och har idag fyllt lokalerna med olika verksamheter. Främst är det universitet och diverse turismverksamheter som huserar  i lokalerna. Upplev Norrköping AB är ett företag som arbetar med att marknadsföra och utveckla turismen i Norrköping. De försöker få bort synen på Norrköping som en industristad och istället marknadsföra stadens breda utbud av aktiviteter och sevärdheter. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om Norrköping har lyckats att frångå sin stämpel som en industristad och istället ses som en turiststad. För att kunna svara på syftet samt för att kunna dra egna slutsatser har en jämförelse gjorts mellan hur Upplev Norrköping AB uppfattar staden med hur nästa generations vuxna uppfattar Norrköping. Dessa fakta har kommit fram genom en djupintervju med turistchefen Christina Leinonen, en gruppintervju med åtta stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnasiet i Norrköping samt en enkätundersökning med 114 stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnaiset i Norrköping. I min studie har jag kommit fram till att Norrköping inte längre ses som en industristad av nästa generations vuxna. Genom att erbjuda ett brett utbud av aktivteter och faciliteter har Norrköping förutsättningarna som krävs för att bli en turiststad.  Men staden behöver fortfarande finna något unikt och som lockar besökare innan Norrköping kan identifiera sig som en turiststad.</p><p> </p>

I slutet av år 2016 hade Norrköping dubbelt så hög arbetslöshet än Linköping, trots att kommunerna har många likheter och att det endast skiljer 4 mil mellan städerna. För att analysera huruvida matchningseffektiviteten skiljer sig åt mellan landet som helhet och kommunerna Norrköping och Linköping har nationella beveridgekurvor för Sverige, samt lokala beveridgekurvor för Norrköping och Linköping skapats. Minsta kvadratmetoden med fixa effekter och robusta standardfel används med näst intill alla Sveriges kommuner för att skatta den långsiktiga jämviktsrelationen mellan arbetslöshet och vakansgrad med arbetskraftens rörlighet, invandring och månatliga säsongsvariationer som kontrollvariabler. Beveridgekurvorna som skapats för Sverige, Norrköping och Linköping visar ett liknande mönster under merparten av åren från 1995. Matchningseffektiviteten har gått från en sämre matchning till en bättre, men efter den finansiella krisen 2009 återhämtade sig Linköping till en bättre matchning när Norrköping samt Sverige stagnerade på en hög arbetslöshet samt en hög vakansgrad. Regressionen skattar en jämviktsrelation mellan arbetslöshet och vakansgrad och visar ett negativt samband mellan de två. Ett högt utbyte av arbetskraft, genom in- och utpendling, samt invandring har en tilltagande effekt på arbetslösheten.

När nya detaljplaner tas fram ska lantmäterimyndigheten agera som samrådspartner. Detaljplaneprocessen och efterföljande genomförandeprocess har emellertid fått kritik för att vara ineffektiv. Effektivisering av detaljplane- och genomförandeprocessen är av betydelse för att samhällets utformning med bebyggelse och infrastruktur ska kunna hinna med den befolkningsökning som sker. Syftet med arbetet var att redogöra lantmäterimyndighetens roll i planprocessen och identifiera de brister som idag uppkommer i genomförandeprocessen, för att se om dessa kan förebyggas redan vid framtagandet av planen. Vidare undersöktes möjlig- heterna att inleda förrättningar redan under planprocessen. För att besvara fråge- ställningarna i denna studie gjordes en fallstudie på Norrköpings kommun. Data samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer med samhällsbyggnads- aktörer. Av dessa var fyra stycken verksamma i Norrköpings kommun. Detta för att kunna kartlägga hur samhällsbyggnadsprocessen i Norrköpings kommun fungerar idag och vilka bristerna är där, för att sedan jämföra om samma problem upplevs i andra kommuner och hur dessa i så fall hanterats. Den utveckling som sker inom planprocessen på kommuner runt om i landet ser enligt studien bra ut. Enheter samverkar i ett allt tidigare skede och arbetar närmare genom hela processen. En gemensam upplevelse är att detta gett positiva följder, men med alla förändringar kommer nya frågeställningar och problem att ta sig an. Dessa gäller främst hur balans ska finnas mellan att vara en opartisk, självständig myndighet och att vara en del av kommunens samhällsbyggnadskontor. Samma sak gäller huruvida förrättningar kan inledas i planprocessen eller inte. Studiens resultat indikerade på att det vanligaste problemen vid efterföljande ge- nomförande av detaljplan är outredda eller oklara fastighetsgränser. Om dessa inte är korrekta i detaljplan kan problem uppstå för lantmäterimyndigheten då fastighets- bildning inte får ske i strid mot plan enligt fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988). Det framkom också i resultatet av studien att exploatörer och fastighetsägares kunskap inom lantmäteri- och detaljplanefrågor är begränsad och att en ökad kunskap skulle öka effektiviseringen av hela processen. Lösningen på detta anses vara att säkerställa än tydligare kommunikation samt arbeta fram lättillgänglig och begriplig informationsmaterial. Vidare är tiden ett problem. / When new detailed development plans are planned, the Cadastral Authority shall act as a consulting partner. However, the process of planning new detailed development plans and implementing them have been criticized for being ineffective. The purpose of this study is to clarify the Cadastral Authority ́s role in planning new detailed development plans and to identify the shortages that occur in the process of implementing today, and see if these could be handled before become legally bind- ing. Furthermore, the possibilities of initiating cadastral operations during this process were investigated. To answer the thesis of the study, a case study was done at the municipality of Norrköping. Data were collected through eight semi- structured interviews with community building actors. Four out of these worked in the municipality of Norrköping. This was to be able to map how the community building process in Norrköping's municipality works today and what the short- comings are there, and then compare if the same problem is experienced in other municipalities and how they, in that case, were handled. According to the study, the development that takes place within the planning process in municipalities around the country looks bright. Units collaborate at an ever earlier stage and work closer throughout the process. A common experience is that this has had positive consequences, but with all changes, new issues will come up. These apply primarily to how a balance must be found between being an impartial, independent authority and being part of the municipality's community building office. The same applies whether or not cadastral operations can be initiated in the planning process The study's results indicate that the most common problems in implementation of the detailed plan are unclear or undefined property boundaries. If these are not correct in the detailed plan, problems may arise for the Cadastral Authority, since property formation must not take place in contravention of plan. It also emerges from the results of the study that city developers and property owners' knowledge of land surveying and detailed planning questions is limited and that an increased knowledge would increase the efficiency of the whole process. The solution to this is considered to ensure even clearer communication as well as to develop easily accessible and understandable information material. Furthermore, time is a problem.

The previous year there was a change of power in Norrköping, where the Borgerlig samverkan consisting of the Moderates, the Christian Democrats and the Liberals took over from Kvartetten, in other words the Social Democrats, the Center Party, the Liberals and the Christian Democrats. The purpose of this study is both to explore disagreements within the local environmental and climate policy among the parties in Norrköping as well as to investigate how the change of power affects the local environmental and climate policy. A qualitative content analysis of both documents and debates has been carried out to answer the study's questions. Through scientific literature, we have identified themes, which became the starting points for the analysis of the study's material. The results show that there are clear contradictions between parties, something that the literature suggests is becoming more and more common. The parties' views diverge on what role technology should have, whether the airport should be closed down or preserved, whether to switch to renewable energy sources, how essential organic food production is, what transport-related changes should take place, whether nature reserves should be established and to what extent climate adaptation measures should be implemented. Furthermore, it appears that the new governance, Borgerlig samverkan, has lower ambitions than Kvartetten when it comes to environmental-and climate policy actions. The new board, Borgerlig samverkan, claims that the municipality's environmental and climate work should be characterized by technological optimism. In that case, this would mean that a societal change will not be achieved, which the parties in Borgerlig samverkan also do not consider to be necessary or desirable. Borgerlig samverkan further wants to preserve the airport, is positive towards nuclear power as a form of energy and regard wind power negatively, does not prioritize ecological or climate adaptation measures and does not want to establish nature reserves, but sees it as important that the car is included in the municipality's central areas.

Sedan 1988 regleras allt bruk av narkotika i svensk lagstiftning. Trots detta finns en ökad nyfikenhet på narkotika bland svenska ungdomar och en fjärdedel av alla som döms för ringa narkotikabrott är mellan 15 och 20 år. Om vad som ligger bakom våra attityder till narkotikaanvändning råder det delade meningar, men i tidigare forskning är man överens om att de mest positiva attityderna finns bland ungdomar. Denna uppsats avser att genom en kvantitativ enkätundersökning undersöka hur ungdomars attityder till narkotikaanvändning ser ut i Norrköping, samt hur dessa attityder skiljer sig mellan olika bostadsområden. Som teoretisk utgångspunkt har Shaw och McKays teori om social desorganisation använts då denna tar upp hur ett områdes egenskaper kan påverka attityder och beteenden. Teorin jämförs också med resultaten i denna undersökning. Resultaten visar sammanfattningsvis att ungdomarna i Norrköping tenderar att ha en negativ inställning till narkotikaanvändning och att den sociala desorganisationen inte har någon betydande påverkan på denna inställning; ett resultat som går emot vad tidigare forskning visat.

Under senare åren har segregationen ökat i de flesta kommuner i Sverige. Idag är boendesegregationen en av de största utmaningarna och problemen i Sverige. Boendesegregationen har många negativa effekter och hindrar invånarna i flera områden från att integreras i det svenska samhället. Denna uppsats handlar om hur invånare ser på segregationen i Norrköping och särskilt Hagebysområdet. På slutet av året 2021 ingick två områden i Norrköping på listan ”låg socioekonomisk status”, och ett av områdena var just Hageby. För att kunna genomföra forskningen om boendesegregation användes huvudsakligen kvalitativ metod. I den här uppsatsen genomfördes semistrukturerade intervjuer med fokus på att undersöka hur invånarna själva upplevde segregationen i andra områden i Norrköping. Under intervjuerna visade det sig att inte alla invånare håller med om medias uppfattning om området och att inte alla delar av Hageby är otrygga. Resultatet jag fått från intervjuerna är att segregationen till en stor del beror på hur staden har byggts från början. Trots att bostadsbristen löstes snabbt av Norrköpings kommun ökade segregationen och blev mer komplex. Intervjuerna med invånare i Hageby fokuserade på tre viktiga ämnen: 1) relationen mellan Hageby och andra områden i Norrköping, 2) de hinder som man möter på i vardagen utanför Norrköping och som beror på språk eller rasism, och 3) inom Hageby finns det skillnader då olika boendeformer i området kan vara positivt eller negativt laddade utifrån sin socioekonomiska status.

The aim of this study has been to revaluate Bronze Age society using rock art as an archaeological material. It has also sought to question certain prevailing interpretative trends within the research of rock art; ascribing it as ritual practices, expression of a social elite and the adoption of symbols from cultures along the Mediterranean Sea. This has chiefly been made possible through the application of Slavoj Žižeks ideas about the ideological fantasy and the sublime object of ideology. The thesis proposes a connection between art and ideology. A selected sampling of rock carvings from three areas in Sweden has been made in order to further investigate the relationship between different figurative motives both at a regional level, as well as a local. This study claims that rather than having been under the control of an elite, rock art has been accessible for the majority of the population both to produce and view. The depiction of human representation as rock carving does not depict a clear social stratification. It is also argued that the idea of images displayed on the rocks having roots in the imagery of Mediterranean civilizations is a construct of current western ideology, as the symbolic connection between the cultures is tenable at best, according to this study.

The objective of this Bachelor thesis is to analyze moving patterns in Norrköping’s municipality. The main aim is to analyze the migration to, from, and within the municipality of Norrköping, not only for the population as a whole but also for groups of special interest. Another aim is to compare migration patterns in Norrköping with those of other municipalities in Sweden.Several data sets have been used, each of them extracted from population statistics carried out by Statistics Sweden (SCB).Data mining using association analysis is used for finding the migration pattern within Norrköping’s municipality and several questions are examined using descriptive statistics. Mann-Kendall tests are used to determine interesting trends in the population changes.The results show that pre-school children do not remain longer in the city centre than they did previously; people moving to Norrköping from within Sweden move mostly to the city centre, though immigrants from abroad mainly favour Hageby and Åby tätort. Furthermore, the results show that people generally move to areas that are geographically similar to where they were or have been before. There is a decrease in migration of people with a Humanities or Arts background, as there is for those with a pedagogy and teacher training background. Areas with a decrease in migration are the suburbs as well as built-up areas at the fringe of the municipality. Norrköping has both lower immigration and emigration than other comparable Swedish municipalities. / Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera flyttmönster i Norrköpings kommun. Målet är att analysera både flyttningar till, från, och inom Norrköpings kommun för dels hela populationen och dels speciellt intressanta grupper. Ett annat mål är att jämföra flyttmönster i Norrköping med några andra kommuner i Sverige.För att kunna genomföra dessa analyser har flera datamaterial använts. Gemensamt för datamaterialen är att de allihop baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB:s) befolkningsstatistik.För att hitta mönster för hur människor flyttar inom Norrköpings kommun används associationsanalys. Med hjälp av deskriptiv analys undersöks olika särskilt intressanta områden av omflyttningarna i kommunen. Vidare används Mann-Kendalltester för att se om det finns några särskilt intressanta trender i befolkningsutvecklingen.Resultatet visar att ingen förändring har skett när det gäller ifall barn i förskoleåldern bor kvar i stadskärnan i större utsträckning än tidigare. Inflyttare från Sverige flyttar i stor utsträckning till stadskärnan, medan Hageby och Åby tätort är vanliga att flytta till om man flyttar från utlandet. Vidare visar resultatet att människor oftast flyttar till geografiskt nära områden samt områden som har ungefär samma bostadsform som det man tidigare bott i. Flyttningsnettot är negativt för de med utbildning inom Humaniora och konst samt Pedagogik och lärarutbildning. De områden som har negativ befolkningsutveckling ligger i utkanten av centralorten eller är tätorter i utkanten av kommunen. Norrköpings kommun har lägre inflyttning och utflyttning än de flesta andra jämförbara kommuner.

Den ojämlika dödligheten är en studie av främst hjärt–kärldödlighet avseende perioden 1950–2010 i tvillingstäderna Linköping och Norrköping och konsekvenserna av ojämlikhet. Skillnaderna mellan städerna i dödlighet är stora. Under 1970-talet, då jämlikheten stod i focus, minskade dessa. Efterhand som ekonomisk politik och samhällsvärderingar mera anpassades till en global monetaristisk politik ökade också den ojämlika dödligheten mellan städerna. Stora förändringar ägde rum inom respektive stad när det gäller hjärtdödligheten. Miljonprogramområdena i de båda städerna blev relativt sett fattigare och präglades allt mer av flyktinginvandring, samtidigt som städernas centra gentrifierades, inte minst i Linköping. Skillnaderna i dödlighet mellan ytterområdena och centrum ökade under 1990- och 2000-talen. Detta gäller i större utsträckning i Linköping än i Norrköping. Avhandlingen består av tre delar. I licentiatuppsatsen analyseras städernas utveckling från 1950-talet till 2006. Studien gör också ett försök att spåra orsaker till ohälsoskillnader och för tidig död. Artikel 1 handlar om vad som hände med folkhälsan på vägen från ett högindustriellt till ett postindustriellt samhälle. Ett särskilt focus har varit att studera skillnader i hjärtsjuklighet mellan olika stadsdelar i de bägge tvillingstäderna. I artikel 2 analyseras skillnader i hjärt–kärldödlighet på stadsdelsnivå under perioden 1976 till 2010. / Unequal Mortality is primarily a study of coronary heart disease mortality and its consequences during the period 1950–2010 in the twin cities Linköping and Norrköping. The difference in mortality between the two cities was great. During the 1970s, when there was a focus on equality, these differences declined. As economic policies and social values were adapted to a global monetary policy, inequality in mortality between the two cities increased. Large changes took place in the respective cities as far as mortality in coronary heart disease was concerned. In both cities the low cost housing projects became poorer and were increasingly influenced by the influx of refugees, at the same time that the city centres became gentrified, not least in Linköping. The differences in mortality between the out-lying areas and the city centres increased during the 1990s and the first decade of the 21st century. This is true to a greater extent in Linköping than in Norrköping. The dissertation consists of three parts. The licentiate thesis analyses the development of the cities from the 1950s until 2006. The study also attempts to trace the reasons for the differences in health and premature death. Article 1 deals with what happened on the way from a highly industrial to a post-industrial society. It has especially focused on studying the differences in coronary heart disease morbidity among various neighbourhoods in both the twin cities. Article 2 analyses differences in coronary heart disease mortality during the period from 1976 to 2010.