Municipalities have traditionally played key roles in the Swedish energy system as suppliers of gas, electricity and district heating to the public sector and end-use consumers. Sweden has a tradition of strong local self-government, and the municipalities are expected to play important roles in implementing national energy strategies and formulating municipal ones. The purpose of this thesis is to study how power was exercised in the policy processes of two municipal energy systems between 1977 to 2001. The specific research questions were as follows: How did actors exercise power in the policy process? What sort of power resources did policy coalitions have access to? How did policy coalitions act to enforce their demands? What obstacles did actors encounter when attempting to influence energy policy? To answer these questions I integrate theories about large technical systems with theories about power and public policy. The case studies are based on multiple sources of data from two municipalities, Linköping and Norrköping. It is drawn from written primary sources (such as minutes, notes and documents) and from interviews. I have focused on four categories of actors, namely elected politicians who are members of the municipal council; representatives of the local energy companies; officials of the municipal housing companies; and municipal officials, such as those at the town planning office and environment office. In the case studies I analyse circumstances during the 1980s and 1990s that affected the energy systems. These circumstances were: 1) new energy investments and fuel choices; 2) work on local energy plans; 3) local Agenda 21 plans; 4) measurements taken for efficient energy use and a greater level of energy conservation: and 5) power relations between politicians and representatives of the local energy company. In the municipalities studied, the energy system was divided into three independent policy areas, one dealing with supply, one with conservation and one environmental questions related to the Agenda 21 vision of an ecologically sustainable energy system. These three policy areas were handled separately because they were separated organisationally, based on different knowledge foundations and had different objectives and time perspectives, different system limits, and different visions of how to build an ecological energy system. / I Sverige har kommunerna av tradition en viktig position vad det gäller att hantera energifrågor. Sedan de svenska kommunerna under 1860-talet byggde upp både gas-, vatten- och avloppsverk i egen regi har det kommunaltekniska verksamhetsområdet vuxit mycket snabbt och kommunerna är tillsammans landets största förvaltare av ledningsbundna försörjningssystem. Kommunen är som geografisk arena spännande eftersom många aktörer med olika intressen ofta möts där. I kommunerna möts och förhandlar förtroendevalda politiker och tjänstemän från både förvaltning och bolag ständigt, vilket aktualiserar frågeställningar om hur olika aktörer utövar makt i dessa ständigt pågående förhandlingar. I min avhandling Makten över energin - policyprocesser i två kommuner 1977-2001 analyserar jag hur dessa aktörer utövar makt i policyprocesser kring två kommunala energisystem. Som empiriskt underlag för analysen har jag material från intervjuer och dokument från energiarbetet i två kommuner (Linköping och Norrköping) från perioden 1977-2001. Detta material är knutet till specifika praktiker, såsom olika former av kommunalt beslutsfattande eller till energibolags, energirådgivares eller Agenda 21:s faktiska energiarbete. De aktörer som jag intervjuade var förtroendevalda politiker, förvaltningstjänstemän, företrädare för de kommunalägda energibolagen och tjänstemän på de kommunalägda bostadsbolagen. Det visade sig i mina fallstudier att energisystemen i kommunerna var uppdelade i tre olika områden som styrdes av olika policyer och delvis engagerade olika aktörer. Energisystemen var uppdelade i tre från varandra relativt fristående och oberoende policyområden, där ett policyområde hanterade energitillförseln, ett område energihushållning och ett område hanterade miljöfrågor och var kopplade till Agenda 21 och Agenda 21-planens visioner om ett ekologiskt uthålligt energisystem. De tre policyområdena hanterades ofta var och en för sig eftersom de var organisatoriskt åtskilda, byggde på olika kunskapsbaser, hade delvis olika målsättningar och olika tidsperspektiv, samt hade olika systemgränser och olika visioner om energisystemets inriktning. Energisystemets uppdelning i tre policyområden i de studerade kommunerna medförde att det uppstod tre parallella policyer för energisystemet som hanterades i olika processer, snarare än att en och samma policy hanterades i olika processer. På tillförselområdet skapades policy kring hur el och fjärrvärme skulle produceras och distribueras. Målet var att kommuninvånarna (och senare kunderna) skulle erbjudas en säker energitillförsel till låga priser. I botten fanns ett resonemang om att energianvändningen ständigt skulle öka. I båda kommunerna framhävdes fjärrvärme vanligtvis som det bästa värmesystemet ur både miljö- och kostnadssynpunkt. Fjärrvärmesystemets förespråkades dessutom eftersom fjärrvärme producerades i kraftvärmeverk och därmed blev underlag för egenproducerad el i kommunerna. Hushållningsområdets policy kom främst till uttryck genom antagna mål för energirådgivningen när sådan verksamhet fanns i kommunerna och om att energiförbrukningen i de av kommunen använda fastigheterna skulle minska. Energi-rådgivningens mål formulerades vanligtvis utifrån nationellt satta mål och handlade om att effektivisera och minska energianvändningen hos främst hushållen. Verktygen för att minska energianvändning var att tillämpa olika tekniska lösningar såsom att justera in pannor för en effektivare funktion och isolera fönster. Under 1990-talet kom användarnas beteende att uppmärksammas mer och mer, vilket bl.a. märktes genom att energirådgivarna på 1990-talet gav större utrymme åt beteendefrågor i informationsmaterial som gick ut till allmänheten än vad som var fallet på 1980-talet. Fortfarande bestod emellertid huvuddelen av informationen av vilka tekniska lösningar som kunde effektivisera energianvändningen. De kommunalägda bostadsbolagen antog under främst 1990-talet egna mål för energianvändningen i sina fastigheter. Båda bostadsbolagen problematiserade under 1990-talet även hyresgästernas energianvändning och tog fram informationsbroschyrer, ordnade informationsträffar och påbörjade tester med individuell mätning av värmeanvändning för varje lägenhet. När Agenda 21-samordnarna påbörjade arbetet med att ta fram lokala Agenda 21-planer med visioner och målsättning för energiområdet bidrog dessa till att ytterligare ett policyområde för energi uppkom, nämligen miljöns policyområde. Målen för energisystemet i miljöns policyområde var att utveckla ett ekologiskt uthålligt energisystem. Agenda 21-verksamheten var ett försök att ta ett helhetsgrepp på bland annat energisystemet med utgångspunkt i vad som kunde göras lokalt i ett längre tidsperspektiv för att skapa ett uthålligt energisystem. Den uttalade energipolicyns innehåll utgjordes av mål för både energitillförsel och energianvändning. Målen som rörde energianvändning fokuserade både betydelsen av att energianvändarna ändrade sitt beteende och olika tekniska lösningar som minskade energianvändningen. I framtiden skulle dessutom främst förnyelsebara energikällor användas. Avfallsförbränning ansågs enbart vara en lösning för brännbara fraktioner där återanvändning och återvinning inte var möjlig. I princip ansågs fjärrvärme vara en del av ett ekologiskt uthålligt energisystem även om olika alternativa närvärmelösningar ansågs intressanta att utveckla. Dessa tre policyområden existerade parallellt i kommunerna. Det visade sig bland annat genom att de beslut och målsättningar som fattades inom ett policyområde inte var beroende av andra policyområdens beslut. Det medförde till exempel att de miljömål som fanns för tillförselområdet inte påverkades utav de mål som fanns i vare sig hushållnings- eller miljöområdet. Miljömålen för tillförselområdet handlade främst om att hålla sig inom statligt uppställda utsläppsvärden. Bränslevalet skedde utifrån att billigaste bränslealternativ skulle väljas givet att rådande utsläppsnormer inte överskreds. De mål om att använda biobränsle och bygga nya vindkraftverk som återfanns på miljöns policyområde påverkade inte målsättningarna för tillförselområdet. De övergripande målsättningarna i både hushållningens och miljöns policyområde handlade om att minska energianvändningen. Under hela den studerade perioden ökade samtidigt produktionen av el och fjärrvärme i båda kommunerna. Det som bidrog till en parallell hanteringen av de olika policyområdena var att olika institutionella regelverk styrde de olika policyområdena. Tillförseln område styrdes av hur energimarknaden utformades, där bl.a. avregleringen av elmarknaden bidrog till att priskonkurrens och upparbetande av kundrelationer hamnade i fokus. Verksamheterna för energiproduktion och distribution var även taxefinansierad. Energibolagen skulle också tillämpa aktiebolagslagen och de förtroendevalda politikerna var tvungna att använda till exempel ägardirektiv för att styra bolagen. Ägaren, d.v.s. kommunen, ställde dessutom avkastningskrav på bolagen. Miljö- och hushållningsområdenas verksamheter fanns vanligtvis i den kommunala förvaltningen. Det var ofta ett förvaltningskontor som ansvarade för t.ex. Agenda 21 eller energirådgivning och de tillämpade då kommunallagen. De förtroendevalda styrde dessa verksamheter via beslut i kommunfullmäktige och i kommunala nämnder. Dessa verksamheter saknade vinstintresse, var ofta inte avgiftsfinansierade utan tilldelades medel från den kommunala budgeten samt erhöll tidvis statsbidrag.

Urbana miljöer växer globalt och en allt större andel av jordens befolkning är bosatta i urbana miljöer. Samtidigt lever vi idag i en tid där pågående klimatförändringar har förändrat och kommer fortsätta att förändra temperaturförhållanden globalt, framförallt i världens städer. En urban värmeö är ett område i en stad i vilken temperaturen är högre än omkringliggande landsbygd. Temperaturskillnaden mellan urbana områden i staden och rurala områden utanför staden är generellt som störst efter solnedgången då landsbygdsmiljön kyls av med en hastighet som överstiger den i stadsmiljön. Störst avvikelse iakttas således generellt nattetid under moln- och vindfria förhållanden. Fenomenet karaktäriseras av att staden som struktur inverkar på klimatet lokalt. Med staden som struktur menas bland annat stadens och byggnaders geometri, men även förändringar av vindens rörelsemönster och verkan i staden.  Vidare påverkar även en ökad absorption av solstrålning, till följd av multireflektion eller en hög andel hårdgjorda ytor, temperaturen i staden. Dessutom leder stadens struktur ofta till en minskning av sensibel värmeöverföring ut ur staden på grund av att byggnader, framförallt i en tät bebyggelse eller byggnadsstruktur, hindrar den långvågiga strålningen att fritt kunna stiga upp i atmosfären. Strålningen bibehålls på så sätt i staden. Valet av byggnadsmaterial i staden, som generellt innehar låga albedo, bidrar också till att energi från solstrålning lagras i staden under dagen och avges under natten, något som i sin tur bidrar till en uppvärmning i staden. I tillägg bidrar antropogena verksamheter i staden, såsom exempelvis uppvärmning av byggnader, spillvärme från desamma samt förbränning av fossila bränslen, till en uppvärmning av luften i staden. Allt högre temperaturer i världens städer är av intresse att studera då det kan påverka människorna som lever i städerna negativt. Då studier om framtidens klimat pekar på att värmeböljor kommer att bli mer intensiva och utdragna men också förekomma med en ökad frekvens, kommer också risken för att människor drabbas av värmerelaterade åkommor att öka, detta då antalet dödsfall kopplat till värmeslag, värmestress eller likartade hälsobesvär ökar i takt med temperaturen. Åtgärder för att kyla luften i urbana miljöer och minska intensiteten av den urbana värmeön kan bland annat vara att implementera fler grön- och blåstrukturer i stadsmiljön, men också överväga vilka typer av byggnadsmaterial och färgval som används i staden, för att försöka höja albedovärdet i staden och på så sätt öka reflektionen av inkommande solstrålning. Då temperaturen i staden Norrköping, enligt rådande klimatforskning, förväntas bli högre i framtiden är det av relevans, inte minst ur ett hälsoperspektiv, att uppmärksamma och beakta frågan. Idag finns det dock en brist på studier om urbana värmeöar i mellanstora svenska städer, som är lokaliserade i en region som kan komma att drabbas av betydligt fler värmeböljor i framtiden, och en stadsstorlek där en stor andel av den svenska befolkningen bor. Med ovanstående som bakgrund har fältmätningar och analyser i GIS utförts för att undersöka den urbana värmeön i Norrköping utifrån dagens klimat men också utifrån olika framtida klimat- och stadssutvecklingsscenarier. Det finns idag en tydlig urban värmeö i Norrköping, utifrån fältmätningar under fem veckor under våren 2017, med en temperaturskillnad på mellan 3,44 och 5,64 °C i de urbana miljöerna gentemot referenslokalen i en rural miljö. Den urbana värmeön kan dessutom komma att öka dels i utbredning, dels i intensitet om staden utvecklas och förtätas på ett sätt där olika byggnadsstrukturers inverkan på temperaturen inte tas i beaktning. / Urban environments grow globally, and an increasing proportion of the world's population resides in urbanized areas. At the same time, the ongoing climate change has changed and will continue to change global temperature conditions, especially in the world's cities.  An urban heat island is an area in a city in which the temperature is higher than the surrounding countryside. The temperature difference between urban and rural areas is generally greatest after sunset when the rural areas are cooled at a higher speed than the urban environment. The biggest deviation is thus generally observed at night during clear and calm weather conditions. The phenomenon is characterized by how structures in the city, inter alia, the geometry of the city and buildings, but also changes in the wind patterns affect the climate locally.  Higher temperatures in the cities globally are of interest to study as it may adversely affect the growing number of people living in cities. As studies of the climate of the future indicate that heat waves will become more intense and elongated but also occur with an increased frequency, the risk of people suffering from heat related disorders will also increase, as the number of deaths associated with heat stress or similar health concerns correlates with an increase in temperature. Measures to cool the air in urban environments and reduce the intensity of urban warming can include implementing more green and blue structures in the urban environment, but also considering the types of building materials and color choices used in the city in order to try increasing the albedo value, and thus increase the reflection of incoming solar radiation. As the temperature in the city of Norrköping, according to prevailing climate research, is expected to be higher in the future, it is of relevance, especially from a health perspective, to pay attention to and consider the issue of urban heat islands. Today, however, there is a lack of studies on urban heat islands in medium-sized Swedish cities, which are located in a region that may be affected by significantly more heat waves in the future, and a city size in which a large proportion of the Swedish population lives. On that basis, field measurements and analyzes in GIS have been conducted to try and visualize the urban heat island in Norrköping based on today's climate, but also from different future climate and urban development scenarios. There is today a visible urban heat island in Norrköping, based on field measurements during five weeks in the spring of 2017. In addition, the urban heat island may increase in both size and intensity if the city develops and densifies in a manner that does not take into account the influence that different types of building structures have on the temperature.

The purpose of this study is to analyze the Sweden Democrats’ cultural policy by using two high profile cases in two different counties. The questions can be summarized as follows: What types of discourses can be found within the debates on the county- and national level about the Sweden Democrats’ cultural policy in general and their view on the so-called arm’s length principle in particular? What actions are taken in counties with a Sweden Democrats leadership?What type of role does culture politics play as an instrument for different actors? By using critical discourse analysis, I analyze the debates regarding socio-cultural practice, drawing on a perspective of sociological neo-institutionalism. The result of this study shows that there is a cultural- freedom discourse and a democratic discourse hegemony contested by a rightwing populist discourse and a cultural heritage discourse. This hegemony still maintains the arm’s length principle, while the rightwing populist discourse and the cultural heritage discourse challenge it’s meaning. This has led to institutional changes in form of research about the state cultural freedom and the arm’s length principle from the department of culture.

Badhus – Industrilandskapet i Norrköping Norrköping har behov av ett nytt badhus. Centralt i staden, längs Motala ström, finns Industrilandskapet som till stor del består av kulturell och vetenskaplig verksamhet men har en lång historia av textilindustri. Det nya badhuset är placerat i detta område; på ett befintligt vattenkraftverk. Syftet med projektet är att tillvarata Industrilandskapets kontrastrika själ, förstärka de rum och potentiella mötesplatser som finns samt ge Norrköping en möjlighet till friskvård och sportutövande. Målet är att visa hur en ny byggnadskropp relaterar och anpassar sig till den kulturella, platsspecifika och historiska kontexten. Byggnaden intar formen av en rektangel som skjuter upp ur slänten, likt en bergsrygg som sluter platsen. Byggnadskroppen aktiverar befintliga kvalitéer såsom den gamla stenbelagda trappan i väster och universitetsparken vid vattnet i söder. Byggnadens norra sida syftar till att ta emot och avsluta rutnätstaden i skala och uttryck. Den södra sidan av byggnaden tillsluter och definierar strömrummet med sin långsträckta fasad. Byggnadens interiör vänder sig utåt mot strömrummet så att det inifrån skapas en öppenhet åt söder gör industrilandskapet till en del av byggnaden. På entrévåningen ligger bassängerna vars vattenytor är visuellt kopplade till Motala ström i flera nivåer. Sutterängplanet inhyser omklädningsrum, det befintliga kraftverket samt fysioterapiavdelning med motionssal. / Public Bath – The Industrial Landscape in Norrköping   Norrköping is in need of a new public bath. In the centre of the city, along Motala ström, the industrial landscape is located. This area hosts cultural and scientific activities but has a long history of textile industry. The new public bath is located in this area on an existing water power plant. The aim of the project is to maintain the contrasty soul, enhance the spaces and potential venues that already exist and give Norrköping a possibility for wellness and exercising. The goal is to show how a new building adjusts and relates to the site specific and historical context. The building is shaped as a rectangle rising from the slope. It activates existing qualities such as the old stone stairs in the west. The north side of the building aims to receive and end the grid city in scale and expression. The south side with the long façade defines the river space. The interior faces the river and creates openness towards the south. Thereby the industrial landscape becomes part of the building. The swimming pools are located on the entrance floor and the surfaces of the water are visually linked to the river. The changing rooms, the power plant and the physiotherapy are placed in the basement.

Beslutsunderlag för nya resecentrum Norrköping i samband med den nya järnvägen Ostlänken. Detta arbete utgör en del av det beslutsunderlag som Norrköpings kommun tagit fram i samband med det nya resecentrumet. Rapporten avhandlar uppbyggandet av en 3d-modell av resecentrumet i 3ds-max samt enkel visualisering i Lumion 3D. Arbetet avhandlar också användandet av interaktiv visualisering som en del av tidig planeringsprocess. Interaktiv visualisering innebär att modeller byggs upp på plats istället för att bollas mellan parter Användandet av interaktiv visualisering har positiva effekter på bland annat samarbete, interaktion mellan beställare och konsulter samt för inlevelsen i hur olika designer påverkar rummet. Det sparar även tid genom att beslut om ett förslag kan tas snabbare än om man skulle bolla förslag mellan parter. Den lindrar också inlåsningseffekter, att man fastnar i en design. Tidiga modeller gör det också lättare för konsulter att tolka olika förslag och som ett komplement till traditionella 2d-ritningar.

<p>Strauss, Richard, Don Juan, Op. 20</p><p>Sørensen, Bent,  Evening Land, 2017</p><p>Tchaikovsky, Peter Ilyitch, Symphony No. 4, F minor, Op 36</p><p>Dirigent: Magnus Theodor Torpp Larsson</p><p>Orkester: Norrköpings Symfoniorkester</p>

<p>1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846. För att få ett så brett perspektiv som möjligt granskades dels Norrköpingsbornas involverande och deras tankar om Karl XIV Johan och statyn och dels kritikernas synpunkter om kungen, statyn och staden Norrköping.</p><p>Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en studie av ett monument inte kan avskiljas till en undersökning av bara monumentet vilket i sig inte är det minnesvärda, utan mer en hänvisning till en historia. Till följd därav måste undersökningen inkludera det som inträffade före, under och efter invigningen. Det undersökta källmaterialet består av brev, handlingar, tidningsartiklar och historisk litteratur.</p><p>Undersökningen kom till slutsatsen att avsikten med att resa en staty till Karl XIV Johans ära, inte bara var för att visa sin tacksamhet, utan syftet var även att försöka övertyga kungens efterträdare, Oskar I, att fortsätta sin fars politik som gynnade staden Norrköping, särskilt tullpolitiken.</p>

<p>Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.</p><p>Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende. Borgerlighetens förhoppning var att genom disciplinering utifrån de fastställda reglerna för korrekt beteende skapa ordningsamma, flitiga och tidsmedvetna arbetare. Detta gjordes delvis i syfte att höja fabrikernas effektivitet och kvalitén på den tid som arbetaren sålde till företagen.</p><p>Borgerligheten sökte även förändra besökarnas relation till naturen och indirekt till nationen genom att skapa ideala förutsättningar för upplevelser och konsumtion av den genuint svenska naturen. Disciplineringen i folkparken skedde parallellt med indoktrineringen av det genuint svenska i andra sammanhang. I skolan förmedlades bilden av den svenska naturen via dikter, bilder, konst och sång och understödde upplevelserna i folkparken. Förhoppningen var att dessa erfarenheter skulle öka arbetarnas fosterlandskärlek och indirekt förbättra arbetarnas relation till nationen och borgerligheten.</p>

<p>Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Lärarutbildare och aktiva lärare som alla har med området hållbar utveckling att göra har deltagit i studien. Slutsatsen av studien är att lärarstudenterna på Lärarprogrammet på Campus Norrköping, får förhållandevis god utbildning för att i sin framtida profession kunna undervisa inom området. Målet uppnås genom att området hållbar utveckling bland annat belyses från olika håll. Den miljöcertifierade skolan bedriver en genomtänkt undervisning. I denna skola anpassar lärarna undervisningen inom området hållbar utveckling till elevernas förutsättningar och ålder.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur.</p><p>Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören. Den kvantitativa undersökningen baseras på innehållet i tre nummer av tidningen före och efter händelsen. Studien fokuserar på de problem som uppstår då den journalistiska integriteten krockar med intressena från högre ort, såsom en organisations ledning.</p><p>Studien visar att åsikterna går isär om vem som agerat korrekt och inte. Enligt de pressetiska reglerna har både ansvarig utgivare och vikarierande redaktör agerat korrekt i sina roller, även om sociala faktorer spelat in. Den kvantitativa undersökningen visar att den procentuella fördelningen av personer som uttalat sig i tidningen är relativt oförändrad efter presstoppet.</p>