<p>The development that the Swedish society has experienced during the last four decades and the higher part of the population coming from foreign countries calls for a more intensive research on the situation of these groups. The purpose of this study is to find explanations of the differences in the share of immigrant politicians in Linköping and Norrköping. The starting point of the study is a model of factors assumed to affect the representation of immigrants in the municipality assemblies. The immigrant composition, the municipality organization and the view of democracy of the politicians, are all assumed to affect the civic participation. The civic participation is then assumed to affect the representation of immigrants in the municipality. The model stipulates that in a municipality with a low representation of immigrants you can expect an immigrant composition of low participating immigrant groups. Furthermore the model stipulates that in such a municipality you will also find a more participationhostile organization and politicians with a less participationfriendly view of democracy. The opposite is true for a municipality with a high level of representation of immigrants. When tested on Linköping and Norrköping the model well seemed to explain the differences in the level of representation of immigrants in the two municipalities.</p>

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt.

<p>This thesis is a study of the history of cultural events in Norrköping from the Agriculturemeetings in 1897until today’s sailfestival, Sail Norrköping. The purpose is to see how the events have effected Norrköping as an eventcity, but also to examine the purpose with a cultureevent. The essay also discusses modernisation’s impact on society. Modernisation’s importance for the events and how they’ve become tools to present what the modernisation brought with it to the society are discussed.</p> / <p>Uppsatsen är en studie av Norrköpings kulturevenemangshistoria från Lantbruksmötena på 1800-talet till Sail Norrköping idag. Den syftar till att se hur evenemangen påverkat Norrköping som evenemangsstad men även utreda syftet med ett kulturevenemang. Undersökningen diskuterar även moderniseringens betydelse och påverkan på samhället. Även moderniseringens betydelse för evenemangen och hur de blivit verktyg för presentation av det som moderniseringen förde med sig diskuteras. </p>

Regioner har alltid funnits. Det har stått för det intermediära, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt från länsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sätt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. När Sverige övergick till att bli ett industrisamhälle, blev regioner en viktig utgångspunkt för att förändra de nationella näten. För att förstå regioners utveckling, kan vi dela upp den i nyregionalism och gammal regionalism. Den gamla regionalismen innebar att staten hjälpte regioner att utvecklas genom att ge dem statliga bidrag. Detta var en process under 1960-1980-talet. Nyregionalismen, som kom därefter, utgjordes av att regioner fick större makt att själva förändra sin situation. Samtidigt i världen, började en in-ternationaliseringsprocess att märkas allt tydligare. Ekonomin i världen, påverkade även ekonomin i Sverige. Det lokala och det globala påverkade varandra och regioner började konkurrera globalt. Regioner styrdes inte längre av bara staten, utan av flera aktörer. Regioner skapas med hjälp av olika drivkrafter, samt de möjligheter som finns förankrade på platsen. Samtidigt som de måste drivas av en tro på sig själva och våga satsa på det de tror på. Ett annat sätt att förstå samhällsutvecklingen är genom Törnqvists uppdelning av regionalisering och globalisering. Regionalisering förutsätter att regionala eller lokala band gör att verk-samheter och människor binder sig till vissa platser. Globalisering innebär tvärtom att verk-samheter och människor är beroende av sin stora rörlighet och ett nätverk utan gränser. Både globalisering och regionalisering påverkas av suveräna stater, nätverk och självmedvetna regioner (som har kraft att styra sitt eget område, utan en Superior makt). Ohmae talar för att världen idag består av regioner och överstatliga/suveräna stater. Vi har ingått en andra globaliseringsfas, där världen är gränslös och digital. Även om regioner idag påverkas av landets lagar för att kontrollera människor och varor, så att samhället upprätthåller säkerhet och ord-ning. I regioner måste det finnas noder, där den globala världen knyts ihop och människor kan träffas i verkligheten. Regioner måste dessutom vara flexibla för att kunna anpassa sig efter den globala utvecklingen. En region är en social konstruktion som skapas genom människorna som vistas dagligen i den, samt hur de som ser den utifrån. Dess identitet skapas genom det sätt som den särskiljer sig från andra regioner. Enligt Soja förstår vi regioner ge-nom dess formation i landskapet och inte genom dess historia. Ett sätt att förstå regioner är genom att se dem som en polycentrisk urban region. Det vill säga, som ett stort geografiskt område med flera centrala punkter som gör att området hänger ihop, utan att någon punkt/nod dominerar. Genom områdets gemensamma resurser och till-gångar, blir den polycentriskt urbana regionen en starkare global konkurrenskraft. Ett sätt att stärka regionen är internt genom dess infrastruktur. De starka förbindelserna bygger bland annat upp regionens ekonomiska och sociala nätverk. Det har hävdats att det inte kan finnas polycentriska noder, utan att det alltid måste finnas en central punkt i samhället. Exempelvis måste det finnas centrala noder i ett globalt nät-verk. Linköping/Norrköping utgör ett undantag. Där har två lika stora storstäder gått ihop och börjat skapa sig en identitet genom att marknadsföra sig som Sveriges fjärde största Stor-stadsregion. Städerna har tidigare drivits av en stor konkurrenskraft sinsemellan, men har på senare tid börjat inse värdet i att arbeta tillsammans och därmed bilda ett flerkärnigt centrum i regionen. Detta för att åstadkomma en starkare konkurrenskraft, inte bara mot andra städer och storstadsregioner i Sverige, utan även internationellt och globalt. Tillsammans utgörs de båda kommunerna av ungefär 250 000 invånare och 22 300 dagliga in- och utpendlare. Norrköping har växt mycket tack vare att de fick utlokaliserat en del av Linköpings universitet för ungefär tio år sedan. Studenterna i staden har lyft fram industrilandskapet och attraherat både kultur och företag. Utbildning och infrastruktur är enligt många det som skulle utveckla Linköping/ Norrköpingsregionen bäst. Ett utvecklat transportnät skapar grunden till den funktionella regionen. Därför behövs infrastrukturen i Sveriges nya storstadsregion stärkas. När de fysiska nätverken fungerar, är det även möjligt att skapa en fullt integrerad arbetsmarknad i regionen. Därför är det viktigt att projektet med att binda ihop Norrköping och Linköping med en snabbtågsförbindelse, den så kallade Ostlänken, genomförs. Ostlänken är en del av både Europakorridoren och den nordiska triangeln. Den stöds till viss del av medel från EU-fonden Transeuropeiska nätverket – transporter (TEN-T), vars uppgift är att förbättra inf-rastrukturen i Europa (se bilaga 1-3). Ostlänken ska bli 15 mil lång, byggnationen planeras att starta 2010-2015 och vara klar 2025-2030 (se bilaga5). Med den här studien vill jag visa att Ostlänken är en viktig förutsättning för att regionen i Linköping/Norrköping ska kunna bli en bärkraftig Storstadsregion. / In Sweden during the 1960s to 1980s, regions became an important aid to arrange a more uniform distribution of work. The northern parts of Sweden had lost ten thousands of job opportunities in a period of five years. The government decided to react and supported the northern regions, and this was the start of regional development in Sweden. Since then regional development has become more of a bottom up issue where regions are believed to have an ability to change their position by themselves, even if they still are very affected by different authorities like the European Union. Today regions are often understood as policy areas in-between the local and central government. But according to Ohmae, we have also entered a second global stage, which means that the world is increasingly dependent on digital technologies and in some respect less depend-ent on traditional borders. At the same time, the rate of urbanisation is speeding up in many places. This has brought about the development of various forms of metropolis and polycentric regions. There are different kinds of polycentric regions, such as the functional which is a region that is made up of good communication abilities. This could be physical infrastructure such as railroads. As an empirical example of this, I have chosen to examine the visions concerning a polycentric region in Sweden, i.e. the new region uniting Linköping and Norrköping. In the summer of 2006 this urban space was officially recognized by Nutek, the Swedish Agency for Economic and Regional Growth, as a potential new urban region. Both city regions have started a co-operation which strives to identify the two cities as a twin-city. The essay concludes that for the region to become an attractive and integrated new polycentric region, it is essential to develop functional commuting opportunities, such as the vision of the railway communication Ostlänken.

<p>Regioner har alltid funnits. Det har stått för det intermediära, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt från länsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sätt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. När Sverige övergick till att bli ett industrisamhälle, blev regioner en viktig utgångspunkt för att förändra de nationella näten. För att förstå regioners utveckling, kan vi dela upp den i nyregionalism och gammal regionalism. Den gamla regionalismen innebar att staten hjälpte regioner att utvecklas genom att ge dem statliga bidrag. Detta var en process under 1960-1980-talet. Nyregionalismen, som kom därefter, utgjordes av att regioner fick större makt att själva förändra sin situation. Samtidigt i världen, började en in-ternationaliseringsprocess att märkas allt tydligare. Ekonomin i världen, påverkade även ekonomin i Sverige. Det lokala och det globala påverkade varandra och regioner började konkurrera globalt. Regioner styrdes inte längre av bara staten, utan av flera aktörer. Regioner skapas med hjälp av olika drivkrafter, samt de möjligheter som finns förankrade på platsen. Samtidigt som de måste drivas av en tro på sig själva och våga satsa på det de tror på.</p><p>Ett annat sätt att förstå samhällsutvecklingen är genom Törnqvists uppdelning av regionalisering och globalisering. Regionalisering förutsätter att regionala eller lokala band gör att verk-samheter och människor binder sig till vissa platser. Globalisering innebär tvärtom att verk-samheter och människor är beroende av sin stora rörlighet och ett nätverk utan gränser. Både globalisering och regionalisering påverkas av suveräna stater, nätverk och självmedvetna regioner (som har kraft att styra sitt eget område, utan en Superior makt). Ohmae talar för att världen idag består av regioner och överstatliga/suveräna stater. Vi har ingått en andra globaliseringsfas, där världen är gränslös och digital. Även om regioner idag påverkas av landets lagar för att kontrollera människor och varor, så att samhället upprätthåller säkerhet och ord-ning.</p><p>I regioner måste det finnas noder, där den globala världen knyts ihop och människor kan träffas i verkligheten. Regioner måste dessutom vara flexibla för att kunna anpassa sig efter den globala utvecklingen. En region är en social konstruktion som skapas genom människorna som vistas dagligen i den, samt hur de som ser den utifrån. Dess identitet skapas genom det sätt som den särskiljer sig från andra regioner. Enligt Soja förstår vi regioner ge-nom dess formation i landskapet och inte genom dess historia.</p><p>Ett sätt att förstå regioner är genom att se dem som en polycentrisk urban region. Det vill säga, som ett stort geografiskt område med flera centrala punkter som gör att området hänger ihop, utan att någon punkt/nod dominerar. Genom områdets gemensamma resurser och till-gångar, blir den polycentriskt urbana regionen en starkare global konkurrenskraft. Ett sätt att stärka regionen är internt genom dess infrastruktur. De starka förbindelserna bygger bland annat upp regionens ekonomiska och sociala nätverk.</p><p>Det har hävdats att det inte kan finnas polycentriska noder, utan att det alltid måste finnas en central punkt i samhället. Exempelvis måste det finnas centrala noder i ett globalt nät-verk. Linköping/Norrköping utgör ett undantag. Där har två lika stora storstäder gått ihop och börjat skapa sig en identitet genom att marknadsföra sig som Sveriges fjärde största Stor-stadsregion. Städerna har tidigare drivits av en stor konkurrenskraft sinsemellan, men har på senare tid börjat inse värdet i att arbeta tillsammans och därmed bilda ett flerkärnigt centrum i regionen. Detta för att åstadkomma en starkare konkurrenskraft, inte bara mot andra städer och storstadsregioner i Sverige, utan även internationellt och globalt. Tillsammans utgörs de båda kommunerna av ungefär 250 000 invånare och 22 300 dagliga in- och utpendlare. Norrköping har växt mycket tack vare att de fick utlokaliserat en del av Linköpings universitet för ungefär tio år sedan. Studenterna i staden har lyft fram industrilandskapet och attraherat både kultur och företag. Utbildning och infrastruktur är enligt många det som skulle utveckla Linköping/ Norrköpingsregionen bäst. Ett utvecklat transportnät skapar grunden till den funktionella regionen. Därför behövs infrastrukturen i Sveriges nya storstadsregion stärkas. När de fysiska nätverken fungerar, är det även möjligt att skapa en fullt integrerad arbetsmarknad i regionen. Därför är det viktigt att projektet med att binda ihop Norrköping och Linköping med en snabbtågsförbindelse, den så kallade Ostlänken, genomförs. Ostlänken är en del av både Europakorridoren och den nordiska triangeln. Den stöds till viss del av medel från EU-fonden Transeuropeiska nätverket – transporter (TEN-T), vars uppgift är att förbättra inf-rastrukturen i Europa (se bilaga 1-3). Ostlänken ska bli 15 mil lång, byggnationen planeras att starta 2010-2015 och vara klar 2025-2030 (se bilaga5). Med den här studien vill jag visa att Ostlänken är en viktig förutsättning för att regionen i Linköping/Norrköping ska kunna bli en bärkraftig Storstadsregion.</p> / <p>In Sweden during the 1960s to 1980s, regions became an important aid to arrange a more uniform distribution of work. The northern parts of Sweden had lost ten thousands of job opportunities in a period of five years. The government decided to react and supported the northern regions, and this was the start of regional development in Sweden. Since then regional development has become more of a bottom up issue where regions are believed to have an ability to change their position by themselves, even if they still are very affected by different authorities like the European Union.</p><p>Today regions are often understood as policy areas in-between the local and central government. But according to Ohmae, we have also entered a second global stage, which means that the world is increasingly dependent on digital technologies and in some respect less depend-ent on traditional borders. At the same time, the rate of urbanisation is speeding up in many places. This has brought about the development of various forms of metropolis and polycentric regions. There are different kinds of polycentric regions, such as the functional which is a region that is made up of good communication abilities. This could be physical infrastructure such as railroads. As an empirical example of this, I have chosen to examine the visions concerning a polycentric region in Sweden, i.e. the new region uniting Linköping and Norrköping. In the summer of 2006 this urban space was officially recognized by Nutek, the Swedish Agency for Economic and Regional Growth, as a potential new urban region.</p><p>Both city regions have started a co-operation which strives to identify the two cities as a twin-city. The essay concludes that for the region to become an attractive and integrated new polycentric region, it is essential to develop functional commuting opportunities, such as the vision of the railway communication Ostlänken.</p>

Uppsatsen tar upp breddningen av Kungsgatan i Norrköping. Här listas orsakerna till varför ingreppet genomfördes, konsekvenserna detta fick för kulturmiljöerna och motståndet som uppstod när hotet började realiseras. Uppsatsen tittar på vilka faktorer (politiska, stadsplanemässiga, kulturvårdande, ekonomiska) som påverkar en gatas förändring och vad som värderas högst.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Lärarutbildare och aktiva lärare som alla har med området hållbar utveckling att göra har deltagit i studien. Slutsatsen av studien är att lärarstudenterna på Lärarprogrammet på Campus Norrköping, får förhållandevis god utbildning för att i sin framtida profession kunna undervisa inom området. Målet uppnås genom att området hållbar utveckling bland annat belyses från olika håll. Den miljöcertifierade skolan bedriver en genomtänkt undervisning. I denna skola anpassar lärarna undervisningen inom området hållbar utveckling till elevernas förutsättningar och ålder.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som är vanligast dem. Uppsatsen bygger på informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping.

I samband med byggprojekt uppstår det berg- och jordmassor som måste hanteras. De senaste årens ökade bostadsbyggande och stora infrastrukturprojekt i kombination med en ökad miljömedvetenhet har lett till att olika effektiviseringar av massahantering hamnat i fokus. En sådan effektivisering är  en samordnad återvinning av massa centralt mellan olika byggprojekt och som enligt studier kan minska både antalet transporter och total miljöpåverkan, en sådan plats kallas för masslogistikcenter (MLC). Kostnadsstrukturen hos ett MLC är dock outforskat vilket försvårar skapandet av hållbara affärsmodeller. Med detta som motivering är studiens syfte följande:  Syftet är att skapa en modell för att beräkna kostnaden av att driva ett MLC Modellbyggnadens struktur och dess viktiga komponenter belästes i en inledande litteraturstudie tillsammans med fakta om masshantering och centraliserad materialhantering. En metod för modellutförande utvecklades med tre större steg: utformande av en konceptuell modell, kvantifierande av modellen till en datamodell och slutligen ett test av modellen för att förbättra den. Litteratur om masshantering belyste det komplexa ämnet där massa beroende på omständigheter och sort kan variera från avfall till handelsvara. Slutligen belystes den teoretiska bakgrund som finns till centraliserad materialhantering med fokus på bygglogistikcenter som visar sig kunna minska kostnader vid byggprojekt.   Modellen utvecklades sedan i tre större faser utifrån den valda metoden för modellutförande och modellens utveckling överensstämmer med rapportens tre huvudfrågor. I första fasen anlades en konceptuell modell med stöd av den gjorda litteraturstudien och semistrukturerade intervjuer av personer kunniga inom masshantering och erfarna av aktiviteter i och runt ett MLC. I modellbyggandets andra fas kvantifierades den konceptuella modellen. En aktivitetsbaserad kalkyl passade den konceptuella modellens utformning bäst. Den tredje fasen testade sedan modellen på framtida byggprojekt i norra Norrköping, utifrån detta experiment förbättrades modellen ytterligare.  Resultatet sammanfattar aktiviteter i det studerade systemet och resurser som används av dessa aktiviteter. Det kan sammanfattas som att mängden massa, massans typ samt dess föroreningsgrad driver flera kostnader. Allra mest kostsam är den massa som sorteras ut i MLC för kvittblivning. Systemet blir alltså kostnadseffektivt om man så tidigt som möjligt i processen kan sortera ut det material som i så hög grad som möjligt kan återvinnas. Resultatet visar vidare att ett MCL:s kostnadsstruktur påverkas av dess geografiska placering som blir en vägning mellan närhet till projekt och markpris. Närhet till projekt minskar transportkostnader medan billig mark möjliggör i sin tur antingen lägre kostnad för mark eller större möjligheter till lagring som ökar återvinning och minskar deponikostnader. På detta sätt är flera större kostnadsposter också direkt beroende av MCL:s placering. Ett annan vägning mellan kostnader är när krossning ska genomföras, varje krossning innebär en startkostnad samtidigt som behövd lageryta ökar när krossningar görs mer sällan. Slutligen innebär ett MLC en viss planering av såväl transporter som lager, detta driver kostnader för administrativt arbete vars kostnad måste bäras av den minskade deponeringen och transporten som ett MLC kan möjliggöra. Kvantifieringen av modellens massflöden gjordes enligt en tolkning av en ABC-kalkyl med minsta tidsenhet en vecka. Testet av modellen, med data från Optimass, på ett antal projekt i Norrköping gav en rad förbättringar av modellen. Dessutom grundlade testet tillsammans med ett enkelt referensscenario att ca 30 % av driftkostnaderna kunde sparas med ett MLC. Genom att modellen skapats, testats och förbättras har studiens syfte uppfyllts. Denna studie är ett steg i att analysera möjligheterna med ett MLC. Vidare forskning behövs bland annat inom områdena: marknaden för återvunna massor, andra användningsområden för lera och investeringskostnader för ett MLC. / In connection with construction projects, large quantities of rock and soil are excavated and need to be handled. In recent years, increased housing construction and large infrastructure projects in combination with an increased environmental awareness has contributed to an increased interest in rock and soil management. A rock and soil consolidation centre (from now on SCC) is a location where recycling of rock and soil can be coordinated between different construction projects in the area. A centre like this can, according to studies, lower both number of transports needed and the total environmental impact. However, the cost structure of a rock and soil consolidation centre lacks research, which makes it difficult to create sustainable business models.  The structure of model building and its important components, together with facts regarding rock and soil management and centralized material handling were studied with a literature study. A method for creating a model was developed using three steps: firstly, designing a conceptual model; secondly, quantifying the model into a computer model and lastly test and improve the model. Literature regarding rock and soil management highlighted the complicated matter of the different uses of rock and soil, where, on one hand, when excavated by a construction/excavation company, it is considered waste and may not be dumped haphazardly. On the other hand, if the rock and soil were collected and deposited into an SCC, it may be sold for reuse and hence becomes a commercial product. The literature also showed how in theory a centralized construction logistic can lower costs during construction projects. The model was developed in three phases, each corresponding to the three main questions of the study. The first phase focuses on the creation of a conceptual model, which was made possible with sources in the literature and the semi-structured interviews with respondents working in the rock and soil management field. The second phase moved the conceptual model into a computer model. An activity-based calculation was chosen to represent calculation regarding costs in the model, while the last phase focused on testing the model in Norrköping and finding improvements.  The result presents activities within the studied system, as well as which resources were used to make these activities happen. The results can be summarized by saying that the volume of rock and soil, what types of rock and soil used and the levels of contamination are the main drivers of a higher total cost. The costliest part is connected to the fee for taking rock and soil waste to landfills. Since this cost can be reduced if a product is recycled, a lot of the cost can be lowered if rock and soil that can be reused is sorted out early. The result also shows that an SCC’s cost structure is affected by its geographical location, which becomes a balance between proximity to projects and cheaper, more accessible land further away from a city. Another crossroad is when to conduct crushing of rocks and soil, since there is a high start-up cost and at the same time more storage is needed if the crushing of rock and soil is carried out less frequently. Lastly an SCC requires some planning regarding its operations and transports which in hand also contributes to increased administrative costs, costs which all need to be lower than the option of driving the rock and soil to a landfill.  To quantify the module was done according to an interpretation of an activity-based calculation with a time unit of a week. The test of the model, with data from Optimass on several development projects in Norrköping, resulted in some improvements of the model. The test also could also be compared to a simple reference scenario where approximately 30% of the total cost could be saved with an SCC. It also showed a pay-off time of around a year. By creating, testing, and improving the model the purpose of the study has been accomplished. This study is a step in analysing the possibilities with an SCC. Further research is needed to determine the market for recycled rock and soil products, other usable areas for products such as clay and more accurate calculations regarding the investment costs of an SCC.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar för och möjligheter med, samt vilka utmaningar och utvecklingsområden samverkansparterna upplever i SSPF-samverkan i Norrköpings kommun. Vidare avsåg studien att undersöka om synen på samverkan skiljde sig mellan de samverkande aktörerna och vad det i så fall kunde få för konsekvenser. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som hållits med en representant från vardera organisation, det vill säga från skola, socialtjänst, polis och fritid. Resultatet visar att SSPF är en vedertagen arbetsform som är väl etablerad i kommunen. Det framkom dock att det finns utmaningar i arbetet och därmed finns ett behov av utveckling. Den främsta utmaningen i samverkan var begränsad tillgång av resurser som medfört att de saknar möjlighet att arbeta på det sätt som det är tänkt. Det största utvecklingsområdet är således tillgången av resurser som avgör i vilken grad de kan bemöta hjälpbehovet som finns. / The purpose of this study was to investigate the conditions for and opportunities with, as well as the challenges and development areas experienced by the parties in the SSPF collaboration in Norrköping municipality. Furthermore, the study intended to investigate whether the view of collaboration differed between the collaborating parties and what consequences this could have. Empirical material has been collected through qualitative semi-structured interviews held with one representative from each organization. The results show that SSPF is an accepted working method that is well established in the municipality. However, it emerged that there are challenges in the work and thus there is a need for development. The main challenge was limited access to resources, which meant that they lacked the opportunity to work in the way intended. The biggest area for development is thus the availability of resources, which determines the extent to which they can meet the need for help.