Bakgrund: Kontexten den"nya ekonomin"gav en speciell strategisk utveckling för många IT/Internetkonsulter i form av mycket snabb tillväxt där företag, finansmarknad och media såg lönsamhet som något för tillfället sekundärt. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om vilka faktorer som drivit förändring i företag från den så kallade"nya ekonomin", i vårt fall IT/Internetkonsulter, samt hur och varför detta skett. Det är även vår avsikt att utreda om någon livscykel vilken illustrerar företagets utveckling kan observeras samt studera företagens förändringsprocess kopplat till kontexten den"nya ekonomin". Genomförande: Intervjuer har genomförts med IT/Internetkonsulter samt affärspress. Resultat: Aktörerna företagsledare, media samt finansmarknaden vilka företräder liknande uppfattningar i kombination med en teknik vars implikationer för ekonomin är dåligt förstådda ger en mycket kraftfull drivkraft för förändring. Den snabba förändringsprocessen var en produkt av ovanstående drivkraft och kan ej ses som ett långsiktigt bestående fenomen. Vid mycket snabb tillväxt utvecklas en"diffus livscykel"vilken inte liknar den livscykel som traditionell teoribildning presenterar.

Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vårt resultat visar å ena sidan att ökad produktion, löner och pris på material (insatsvaror) har lett till inflationsökning i Sverige. Å andra sidan har vårt resultat visat att prishöjningen på kapital drar ner inflation. Dessa resultat visar att användningen av translog kostnadsfunktion, i stället för en Cobb-Douglas funktion, har en fördel. / This paper is based on the New Keynesian Phillips Curve (NKPC) which was developed by Gali and Gertler (1999). The main purpose was to estimate the Swedish Phillips curve and then find the relevant determinants of inflation. The baseline NKPC model relates inflation to marginal cost and expected future inflation. The only difference between Gali and Getler’s specification of the Phillips curve and Bengt Assarsson’s is that he uses a Translog cost function, instead of Cobb- Douglas cost function to measure marginal cost. Because of that, inflation is not explained only by labor income share as in the Cobb-Douglas case. Our results indicate on one hand that the increase in output, wages and price of materials (intermediate inputs) is associated with increase in Swedish inflation. On the other hand, we found that the Swedish inflation is negatively affected by increase in price of capital. These results illustrate that the use of translog cost function instead of Cobb-Douglas function when measuring marginal cost has an evident advantage.

Benämningen ’den nya andra generation invandrare’ innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande. För att besvara denna fråga har empirin inhämtats genom kvalitativa djupintervjuer med sex personer och metodologisk bearbetning byggd på inspiration av Grounded Theory. För att på ett klarare sätt förstå informanternas val av vänner har studien även fokuserats på informanternas etniska identifikationer. Dessa etniskt upplevda skillnader och likheter till andra människor synliggörs med en socialkonstruktionistisk grund. Personerna i studien har i olika avseenden visat på multikulturella bakgrunder befästa genom exempelvis språk och kulturella band till mer än endast en nation. Studien har visat att det finns ett tydligt samband mellan informanternas etniska identifikationer och deras sätt att välja vänner. Samband har visat sig i personernas olika sätt att etniskt identifiera sig i relation till den ålder de hade när de kom till Sverige. Vänskapandet har främst framträtt genom ett etniskt gruppgenererande. Men valen av vänner har även framträtt genom upplevelser av icketillhörande där kategoriseringar kunnat ange vägen till gruppsolidaritet. Etablerandet av grupperna har på så vis kunnat framträda genom ett etniskt tillhörande och icketillhörande som stått i kontrast till en etniskt svensk omgivning. Informanterna har dock över tid visat på ett utvecklande av vänskapsbanden med svenskar. Vidare har informanternas föreställningar om innebörder av ordet invandrare återkommande kunnat fångas i form av negativa konnotationer, men även som en grupptillhörighet eller i form av kategorisering via deras omgivning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvårdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns något samband mellan implementeringen av HOVIK på häktet i Göteborg och minskad stressnivå samt ökade färdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvårdare på häktet i Göteborg som är ett av tre säkerhetshäkten i Sverige. Kriminalvårdarnas arbetsuppgifter är bland annat att minska isolering för de häktade och motivera till förändring i livsföringen samt att bibehålla säkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvårdaren att öka förutsättningarna för en god kommunikation mellan personal och häktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och påverkar relationen mellan personal och häktade och är avgörande för den respons man får tillbaka. Som teoretiska utgångspunkter för vår analys av resultatet har vi Goffmans teori om totala institutioner, kommunikationsteori och teori som rör implementering av nya program. Arbetet som kriminal¬vårdare kräver kompetens inom kommunikation och stresshantering, men i vårt resultat framgår att tids- och personalbrist minskar förutsättningarna för kommunikation mellan kriminalvårdare och häktade. Den största prediktorn till stress i arbetet som kriminalvårdare på häktet i Göteborg är brist på tid för kommunikation, på grund av personalbrist.

Det politiska engagemanget i det civila samhället har under de senaste årtiondena genomgått en förändringsprocess i sitt uttryckssätt. Främst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istället har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sätt att påverka, förändra och agera i det civila samhället. Detta är en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och växande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhället. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktär och dess arbete präglas av olika typer av aktionsformer för att få fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gällande krav på snabb politisk handling inom just deras intresseområde. Det som fångade mitt intresse var att försöka få en bild av ungdomarnas attityder och åsikter kring denna politiska förändringsprocess. Syftet med denna uppsats är således att undersöka ungdomars attityder och åsikter gällande detta individualiserade och livsstilsanpassade sätt att påverka i samhället och engagera sig ’politiskt’ genom så kallade nya sociala rörelser. Utgångspunkten för studien är en deduktiv ansats i form av att studiens framställda empiriska material prövas mot en allmänteoretisk bakgrund bestående av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fältet med fokus på samhällsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och Håkan Thörn. Det empiriska materialet i studien bygger på en genomförd kvantitativ enkätundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och åsikter gällande det individualiserade och livsstilsanpassade sättet att påverka i samhället och engagera sig politiskt genom så kallade nya sociala rörelser. Generellt pekar studiens resultat på att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sätt att påverka politiskt i samhället, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en åsikt och visa handlingskraft, är politiskt viktigt för individen själv. Attityderna pekar också på att man till stora delar har en samsyn med de nya sociala rörelsernas globala synsätt gällande olika problemoch frågeområden i samhället, som exempelvis miljöfrågor. Men däremot är det en liten grupp som kan tänka sig att direkt engagera sig och fullt ut sympatisera med deras olika vägar för politisk handling. Av hela studien kan man dra slutsatsen att de flesta ungdomarnas attityder gällande politiskt engagemang snarare befinner sig i ett gränsland mellan ett klassiskt partipolitiskt och ett som kan jämställas med de nya sociala rörelserna. Detta kan symboliseras genom att intresset för att kunna tänka sig att aktivt engagera sig klassikt partipolitiskt eller att kunna tänka sig att aktivt engagera sig de nya sociala rörelserna, är gällande båda tämligen lågt.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka förutsättningar som finns att arbeta med storboksmetoden och relatera dessa till hur storboken används på Nya Zeeland. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och bygger på en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer med fyra lärare samt en intervju med en förlagsredaktör på Bonnier Utbildning. Resultatet visar på de förutsättningar som finns för att arbeta med storboksmetoden i Sverige idag och dess ställning. Genom intervjuer med lärarna undersöker vi även varför eller varför inte de svenska lärarna skulle kunna tänka sig att undervisa utifrån storboksmetoden. Undersökningen pekar på de olika förutsättningar som finns att arbeta utifrån storboksmetoden beroende av skolans ekonomi, huruvida skolan är kommunal eller privat och skolans läge. Under intervjuerna märkte vi också att lärarnas pedagogiska arbetssätt påverkas mycket av skolans och samhällets kunskapssyn, skolans styrning samt lärarnas kännedom om olika läs- och skrivmetoder. Att storboksmetoden inte fått ett större genomslag i den svenska läs- och skrivinlärningen tror vi kan bero på lärarnas rädsla för att använda en metod de inte känner sig säkra på. Att metoden inte heller har fått framstående svenska forskare bakom sig kan även vara ett skäl till lärarnas skepticism. För att elever ska kunna lära sig läsa och skriva krävs en beredskap där läraren möter alla barn där de befinner sig i sin utveckling. Enligt oss är det också viktigt att ta i beaktande att alla barn lär sig på olika sätt och lärare måste vara beredda på att använda sig av olika läs- och skrivinlärningsmetoder, där de stora böckerna från Nya Zeeland kan vara en av dem.

Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ”pedagogikens Mecka” och intresserar ”skolfolk” världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet. Studien belyser även lärares erfarenhet av Kiwimetoden samt den praktiska tillämpningen av läsundervisningsformen vägledd läsning, i grundskolans tidigare år. Verksamhetsfältet är även detsamma som vi, författare till denna uppsats, kommer att bli verksamma i. Sex lärare som använder sig av Kiwimetoden verksamma i södra och mellersta Sverige har intervjuats och observerats. Lärarna anser att det är till elevernas fördel att arbeta med Kiwimetoden då tonvikten ligger på språk och kommunikation. Metoden inbjuder till ett flexibelt arbetssätt lämpligt för individualisering. Arbetssättet uppmuntrar eleverna till delaktighet och reflektion, enskilt och i grupp. Lärare som arbetar utifrån Kiwimetoden följer ett viktigt mål i läroplanen: att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.

Abstract The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’ and ‘What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’ The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues. / Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna: ‘Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ samt ‘Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen. Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier. Vidare framkommer isärhållandets diskurs vilken återfinns i den nya skollagen och ligger närmast den nutida utbildningsforskningen; i denna diskurs framträder staten som garant för elevens väl. I den sista diskursen, traditionens diskurs, som utmejslas ur MacIntyre och Barnkonventionen ses istället föräldrarna som barnets garant. Utifrån arbetet framkommer en förhållandevis stor likhet mellan den nya skollagen och Barnkonventionen även om en nyansskillnad kan urskiljas. Denna nyansskillnad visar sig genom att isärhållandets diskurs och traditionens diskurs, vilka står i polemik, återfinns i betydande grad enbart i en text var.

The research in question examines whether a newspaper benefits from its activity on the Internet and if so - how. Today, the morning press is relatively stable, but tendencies show that there’s a decrease amongst regular readers. The extension of this may jeopardize the position of the morning newspapers in the market and several newspapers choose to publish their content on the Internet. An Internet activity is foremost about keeping the position in the market, not to make an economical profit, and to compete at the same terms with free newspapers and news sites. Later, advertisers have drawn their attention to the Internet which means that the conditions of financing a webpage are improving. As a part of the paper, we have been commissioned by the editor in chief at the Nya Wermlands-Tidningen, Staffan Ander, to investigate how their website currently is presented, what the users think of the website and what the future possibilities are for the website. The results are based on a questionnaire that 345 subscribers participated in. Thus isn’t the results representative for the whole readership of the Nya Wermlands-Tidningen. There are tendencies that articulate that there is a vague interest in the website in its current form. This is derived from the subscribers’ opinion that the website is superfluous in its current state and that the website is poorly marketed, which could explain the lack of interest. The conclusions are that the Nya-Wermlands-Tidningen at the moment is unthreatened as the leading newspaper in the county, but it’s a good investment in the long-term to further develop the website partly to get hold of the younger generation of readers who doesn’t have a strong tradition of reading newspapers. Furthermore, the website is in need of a more active marketing.