Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.

Min arbetshypotes under arbetet med denna undersökning var att yogautövare visst anser att de med yogans hjälp kan påverka och styra sin personlighet. Vidare var min gissning att de i allra högsta grad identifierar sig med yogan samt att de själva reflekterat över detta. Jag kunde dock inte säkert veta, så denna rapport redogör för vad jag funnit i min undersökning. Med denna undersökande rapport välkomnas Ni att delta under ett sådant unikt, oändligt spännande och ur många perspektiv reflekterbart möte; mötet mellan den gamla traditionen yoga och dess nutida utövare. Må vårt möte ske under all respekt, med gränslös öppenhet och i djupaste frid - Om shanti! Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt yoga kan påverka människors egen identitetsuppfattning. För att kunna undersöka mitt huvudsyfte kommer vidare följande frågeställningar att behandlas i rapporten: • Anser yogautövare att de med yogan kan påverka och förändra sin identitet? • Vad är yoga och hur ser den bakomliggande filosofin ut? • Hur kan man ur ett religionsvetenskapligt perspektiv förklara yogans eventuella identitetsskapande funktion? Samtliga av de intervjuade yogautövarna förankrar, relaterar och känner starka paralleller mellan yogan och sin egen identitet. De upplever dessutom att de har stor möjlighet att påverka denna relation mellan yogan och sin egen identitet då de förnimmer ett förändrat medvetandetillstånd och förhållningssätt till sin omgivning i och med sin yogaträning. Denna upplevda förändring och hur den påverkar de intervjuades förhållningssätt till sig själva och sin omvärld tycks tydlig och klar för dem själva. De framhåller samtliga hur de med yogans hjälp har möjlighet att påverka sin identitet, sin upplevelse av omvärlden samt sitt förhållningssätt till detta. Då de identifierar sig med yogan upplever de att de delvis själva kan styra över denna utveckling även om man inte alltid ändrar på det som sker eller är i den omgivande världen.

Studien avser att ta reda på hur tron är utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med särskilt fokus på privatreligiositet. Målet är att få insikt över i vilken grad tron är individualiserad och i vilken grad tron är formad utifrån traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning där fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. Frågeställningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser på sin tro och hur den är utformad. Avsikten har varit att se hur väl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sägas vara formad utifrån individuell tolkning med förtecken åt privatreligiositet. Studien pekar på en tydlig dubbelhet där å ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i människors formande av tro, vilket pekar på vikten av en plausibilitetsstruktur. Samtidigt tenderar tron i många lägen att nå den privatreligiösa gränsen där individuella tolkningar avgör hur tron utformas för den enskilde individen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv.

My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult. To a lot of people, researchers in religious studies or not, religious sects are something bad. This is an unbalanced view, because in many cases people should have been alcoholics or a drug addicts if they were not members of a religious sect. There are in all societies religious groups that are dangerous for the people who want to be within this kind of groups. According to my analysis The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints can’t be seen as a dangerous sect even if the church fit the definition for manipulative sects.

Detta är ett försök att skildra den livsåskådningstradition som med utgångspunkt från moderna vetenskapliga resultat söker påvisa ett samband mellan dessa och den urgamla shamanistiska tradition som en gång varit världsomspännande och fortfarande lever i spridda rester av vissa kulturkretsar. Jag har för detta ändamål läst den litteratur som jag här sammanfattar i resultatdelen samt redovisar under rubriken "Diskussion och slutsats" med en religionsvetenskaplig analys och en fenomenografisk genomgång. Min forskningsuppgift är att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv göra en deskriptiv analys av några centrala arbeten inom det som kallas den nya fysiken och en shamanistisk tradition i anslutning till den. Den röda tråd som jag ser löpa genom denna litteratur påvisar dels utifrån olika förutsättningar annorlunda sätt att uppfatta och förhålla sig till "verkligheten" och dels finns här genomgående mer eller mindre religiösa övertoner. En gemensam nämnare för denna idétradition är även den parallell man ser mellan komplementaritet, dvs. ljusets våg/partikeldualism, och olika medvetandetillstånd. Detta innebär i båda fallen ett överskridande av vår vanliga tids- och rumsuppfattning. Vidare krävs det såväl inom shamanismen som i den kvantmekaniska forskningen att man är en kreativ medskapare, inte en objektiv iakttagare.

<p>Ett av EU:s främsta syfte är att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strävar de efter att skapa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.</p><p>Mycket har hänt på redovisnings- och revisionsområdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fått stort inflytande på framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste åren ålagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter. I november 2004 presenterade Justitiedepartementet en promemoria vilken bland annat avsåg förenklade redovisningsregler. Deras bedömning var att de två gränsvärdena som i dag benämns i ÅRL och BFN bör samordnas till ett gemensamt. Motiveringen till detta var att små och medelstora bolag i större utsträckning bör undantas från betungade regler gällande bokföring och bokslut. Under vintern 2005/2006 har en lag-rådsremiss och en proposition offentliggjorts där remissinstanserna BFN, FAR, SRS m.fl. givit uttryck för sina åsikter. Detta resulterade i att delvärdena i den samordnade gränsvärdet fastställdes till 50 anställda, 25 miljoner kronor i balansomslutning samt 50 miljoner kronor i totala intäkter.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda vilka konsekvenser detta får för de små och medelstora bolagen i Sverige. Undersökningen har genomförts ur två perspektiv, dels för att återspegla de generella konsekvenserna med harmoniseringen och dels vilka konsekvenser det samordnade gränsvärdet blir redovisningsmässigt. För att uppnå syftet genomfördes fyra expertintervjuer. Resultatet av dessa var att redovisningsprinciperna blir något förenklade men eftersom förslaget ej trätt i laga kraft ännu är det svårt att peka på konkreta konsekvenser. Dock kan man förutse vissa skillnader avseende bland annat delårsrapportering, balansering av egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar och restvärdesavskrivningar.</p><p>Efter att ha tagit del av respondenternas svar samt vad som sägs i lagrådsremissen kan vi konstatera att förändringarna på flera plan går mot att uppgifter ej är lagstadgade utan snarare styrs av intressenterna. Delårsrapporter är en sådan uppgift, då det ej åligger revisionsplikt på dem ser vi det som en naturlig utveckling att ta bort den lagstadgade uppgiftsskyldigheten för K3 – bolagen.</p><p>Vidare diskuteras huruvida K2 – blocket kommer innefatta bolag med allt för stora skillna-der i omfattning av verksamhet och hur detta skulle kunna undvikas. Vi föreslår en höjning av K1-blocket från tre till fem miljoner kronor i nettoomsättning där aktiebolag ej ska in-kluderas. Anledningen till detta är att få bort de minsta bolagen ur K2 – blocket genom att fler bolag bör överväga alternativa bolagsformer för att undvika allt för omfattande redovisningsmässiga skyldigheter.</p><p>Från och med den första januari 2007 träder ett nytt regelverk beträffande redovisningsprinciper i kraft i Sverige. Regelverket är delvis utformat efter EU:s redovisningsdirektiv och är ett steg i harmoniseringen. De bolag som vid årsskiftet skall till-lämpa det nya regelverket är de som ej överskrider det nya 50/25/50 - värdet, dvs. K1 och K2 - bolagen. För större bolag, K3 samt K4, kommer reglerna träda i kraft med det räkenskapsår som påbörjas första januari 2010.</p> / <p>One of EU:s primary purposes is to create freedom of movement for capital. Through continuous reducing of trade obstacles they strive to create equal conditions between the member nations. Through the globalization that has taken place and still is taking place it is increasingly common for Swedish companies to compete and cooperate with European companies.</p><p>A lot has happened in the accounting and auditor area during the last decade which has forced the Swedish legislation partly to be rewritten and adjusted to EG directives. International accounting standards has had a great deal of influence on the major Swedish companies. These standards are originally adapted for stock exchange introduced companies which in the last couple of years have resulted in unreasonable extensive accounting obligations for smaller Swedish companies. In November 2004 the ministry of Justice presented a memorandum which among other things intended to simplify accounting obligations. Their assessment was that the two threshold values that today are termed in ÅRL and BFN should be coordinated into one common threshold. The motivation for this was that small and medium companies in a greater extent should be able to make exceptions from onerous rules concerning bookkeeping and closure. During the winter 2005/2006 a referral and a government bill was made public where BFN, FAR and SRS gave expression of their opinions. This resulted in that the partial value in the coordinated threshold was established to 50 employees, 25 million in balanced turnover and 50 million in total reve-nue.</p><p>The purpose of this paper is to investigate which consequences this will have to the small and medium companies in Sweden. The investigation has been carried out through two perspectives, one to reflect the general consequences with the harmonious and also which consequences the coordinated threshold value will bring to the accounts. To reach the pur-pose four expert interviews were carried out. The conclusion of these interviews was that the accounting standards will be a bit more simplified but since the proposal has not yet become legally binding it is hard to point to concrete consequences. We can still predict to a certain extend with respect to among other things; quarterly reports, balancing of non-material internally acquired inventory and depreciation of residual values.</p><p>After studying the respondents’ answers and the referral we can establish that the changes on several levels will progress to the point of information not being statutory but rather controlled by interest organisations. Quarterly reports are that sort of task, when it is not mandatory audit on this sort of report we can not see any reason not to remove the statu-tory information obligation for the K – 3 companies.</p><p>The thesis further discusses whether the K2 – block will include companies with much too large differences in the extent of activity and how this should be avoided. We suggest a raise of the K-1 block from three too five million in net turnover, where joint-stock companies not will be included. The reason for this is to get rid of the smallest companies in the K-2 block; more companies should consider alternative company forms to avoid all too extensive accounting obligations.</p><p>Starting on the first of January 2007, the new regulation concerning accounting principles will take effect in Sweden. The regulations are partly designed according to the EU:s ac-counting directives and are a step in the harmonious direction. Those companies who will apply the new regulation at the turn of the year are those which do not exceed the new 50/25/50 value i.e. K-1 and K-2 companies. For the bigger companies, K-3 and K-4, the new regulation takes effect with the accounting year that starts on the first of January 2010.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom bloggosfären legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvägagångssätt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vår analys en trend som kan komma att leda till stora förändringar i traditionella redaktioners arbetssätt.</p>

Fyra stycken lärares beskrivningar om hur de undervisar och definierar nyreligiositet och nya religiösa rörelser har studerats i föreliggande uppsats. Syftet med studien är att undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de undervisar om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram data till studien. Teorier om didaktiskt innehåll och undervisning som meningserbjudande har använts vid analysen av resultatet.   Uppsatsen utgår från tre stycken frågeställningar om hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser, om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser och hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen?   Resultatet i studien visar att lärarna har problem med att definiera begreppet nyreligiositet, vilket kan vara en orsak till att området får en marginell plats i religionskunskapsundervisningen. Lärarna anser att kursplanen är den viktigaste faktorn i urvalet av undervisningsinnehåll, men skyller på att tiden är för knapp för att hinna med allt. Eleverna är ofta delaktiga i planeringen och urvalet av undervisningsinnehållet i området nyreligiositet och nya religiösa rörelser. / In this essay, the teaching on the subjects new religiousness and new religious movements and the definition of these subjects have been studied amongst four teachers. The aim of the study is to examine how religion teachers in secondary school say they teach the subjects. The data has been collected by semi-structured interviews, which is a qualitative method of data gathering. Theories on didactic content and teaching as provider of meaning have been used during the analysis of the result.   The essay is based on three questions about how the teacher defines the terms new religiousness and new religious movements, what the teachers include in his or her teaching on the subjects, and how the teachers describes his or her teachings on the subjects.   The result of the study shows that the teachers have problems defining the terms new religiousness, which may be one reason why the subject is neglected during the teaching on religion. The teachers think that the curriculum is the most important factor in the selection of content in their teaching, but blames time as the most important factor when they decide to focus on other content. The students are often involved in the planning and when selecting content in the area of new religiousness and new religious movements.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor. I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket. Diskurs B beskriver på olika sätt hur Guds rike är. Diskurs C omtalar Guds rike som ett löfte. De fyra perikoper jag analyserar i detalj representerar på olika sätt de diskurser jag identifierat i evangeliet som helhet. Luk 11:1-4 hör till diskurs A, Luk 11:14-23 och Luk 17:20-21 till diskurs B, och Luk 22:24-30 till diskurs C. Traditionen att författaren till dubbelverket Lukasevangeliet och Apostlagärningarna är just Lukas går tillbaka till mitten av 100-talet. Verket utmärks av universalism och en viss syn på rikedom och fattigdom som antagligen kom från författarens församling i Antiochia. Där predikades evangeliet för icke-judar, och där fanns engagemanget i de fattiga och behövande. Det var viktigt att inte fastna i det världsliga livet och lockas att samla rikedomar. Lärjungaskapet skulle vara helhjärtat. När Jesus talar om Guds rike i Lukasevangeliet kan det låta som om det handlar om ett territorium. Men begreppet Guds rike, i grundtexten ἡ βασιλείατοῦΘεοῦ, betyder snarare Guds herravälde. Det är inte ett område eller en plats, utan ett tillstånd som är bestämt av att Gud regerar. Samtidigt är det omöjligt att härska i ingenstans, så det finns ändå ett underförstått territorium i begreppet. Det fanns en dubbelhet i uppfattningen om Guds rike på Jesus tid som innebar att det både var en aktuell tillämplig föreställning på världens aktuella situation och en eskatologisk föreställning. Genom en detaljexegetisk analys av grundtexten för varje perikop har jag nått fram till slutsatser om texternas teologiska budskap om Guds rike. Analysen av Luk 11:1-4 visar att Herrens bön innehåller en indirekt beskrivning av Guds rike som ett idealtillstånd. Gud förutsätts ha makten att få riket till stånd, men människornas vilja och aktivitet spelar också roll. Perikopen Luk 11:14-20 visar att Guds rike är där Gud verkar. Det kan vara här och nu. Gud verkar i Jesus när han befriar en man från en stum demon. Men han verkar inte bara i Jesus utan i alla som gör gott. I perikopen Luk 17:20-21 ställs frågan när Guds rike ska komma, och Jesus svarar på ett sätt som får det att verka inom räckhåll redan i nuet. I Jesus löfte till lärjungarna om jämlik gemenskap med honom själv i sitt eget rike i Luk 22:28-30 jämställer han sig själv med Gud. Han lovar en framtid i härlighet för dem som är honom trogna. Ett försök till syntes av de teologiska budskap som analysen av varje perikop lett fram till är att Guds rike enligt Lukasevangeliet verkar syfta på det alltigenom godas seger över det onda. Begreppet mister dock inte sin mångtydighet och gåtfullhet för det. Det analyserna främst bidrar till är att belysa grundtextens möjliga betydelser, som med nödvändighet begränsas i varje översättning. / In this thesis I have examined how Jesus' proclamation of the kingdom of God can be understood from the Gospel of Luke. A close examination of a single gospel, and moreover not the whole gospel but only four pericopes in it, narrows the scope considerably. The value in trying to understand what Jesus is saying based on this single coherent source is that it can have a greater depth than the picture put together by any number of fragments from different sources. In Luke's Gospel Jesus mentions the word kingdom as referring to the Kingdom of God over 20 times, in a total of 18 episodes. With the method of discourse analysis, I have divided these occurrences into three categories which I call the discourse of A, B and C. Discourse A is about the kingdom of God having the highest priority, but there is no description of the kingdom. Discourse B describes the kingdom of God in some way. Discourse C mentions the kingdom of God as a promise. The four pericopes I analyze in detail, in different ways represent the discourses I have identified in the gospel as a whole. Lk 11:1-4 belong to discourse A, Lk 11:14-23 and Lk 17:20-21 to discourse B, and Lk 22:24-30 to discourse C. The tradition that the author of the double work of Luke-Acts is precisely Luke, goes back to the mid 100's. The work is characterized by universalism and a certain vision of wealth and poverty that probably came from the author's congregation in Antioch. There the gospel to non-Jews was preached, and there was commitment in the poor and needy. It was important not to get caught up in the worldly life and be tempted to accumulate wealth. Discipleship should be wholehearted. When Jesus speaks of the kingdom of God in the Gospel of Luke, it may sound as if it is about a territory. But the concept of the kingdom of God, in the original text ἡ βασιλεία τοῦ Θεοῦ means rather God's dominion. It is not an area or a place, but a state that is determined by God's reign. At the same time, it is impossible to rule ”nowhere”, so there is still a territory implicit in the concept. There was a duality in the perception of the kingdom of God in Jesus' time, which meant that it was both a way of conceiving the world's current situation and an eschatological concept. Through a detailed exegetical analysis of the basic text for each pericope I have reached conclusions on the theological message of the kingdom of God in the texts. The analysis of Lk 11:1-4 shows that the Lord's Prayer contains an indirect description of God's kingdom as an ideal state. God is assumed to have the power to bring the kingdom into being, but the human will and activity also plays a role. Pericope Lk 11:14-20 shows that God's kingdom is where God is at work. It can be here and now. God works through Jesus when he frees a man from a dumb demon. But he doesn't only work through Jesus but through all who do good. In pericope Lk 17:20-21 the question of when the kingdom of God will come is asked, and Jesus responds in a way that makes the kingdom seem within reach already in the present. In Jesus' promise to the disciples of equal fellowship with him in his own kingdom in Lk 22:28-30, he equates himself with God. He promises a future of glory for those who are faithful to him. An attempt at a synthesis of the theological messages that the analyses of the four pericopes led to, is that the kingdom of God according to the Gospel of Luke seems to refer to the victory of the perfect good over evil. The concept of the kingdom remains ambiguous and mysterious. What the analyses contribute to is mainly highlighting the possible meanings of the received text, which are inevitably limited in each translation.