Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser. Val av analysverktyg syftar till att försöka förstå hur dessa institutionaliserade idéer skapar en social praktik och hur detta definieras av en uppfattad verklighet. Botkyrka är en kommun som bedriver mycket kulturverksamhet och tycker detta är viktigt. Kulturverksamheter har länge funnits inom kommunens gränser och 2002 togs ett formellt politiskt beslut; att satsa på kultur och upplevelser. Denna satsning syftade till att ändra den rådande negativa mediala bild som Botkyrka kommun hade internt och externt samt att ta vara på den kreativitet och kraft som fanns hos medborgarna. Satsningen upplevs ha resulterat i en positiv förändring i den interna och den externa bilden av kommunen iallafall inom vissa kretsar. Kultursatsningen påverkar inte den konstnärliga autonomin enligt informanterna på kulturverksamheterna med undantag från att de ibland måste prioritera vissa projekt för att få finansiering. Samtliga informanter tycks ha en förståelse och medvetenhet för diskurserna inom kommunfältet samt kulturfältet. Detta leder till en förtroende som kan ses som en avgörande faktor att detta samarbete ska fungera. Hos informanterna tycks inte den klassiska motsättningen mellan kultur och ekonomi råda. Medborgarundersökningar tyder på att förankringen och deltagandet hos medborgarna inte ärfullt lika framgångsrik. Detta ser kommunen som sin största utmaning just nu och arbetar för att förändra detta.

The previous research in the field of new religious movements has mostly focused on the spectacular parts where phenomena such as “brainwashing” and the “charismatic leader” have attracted both media and the scientific studies of religion. Professor Liselotte Frisks has done several enquiries about sects and new religious movements in Sweden. One of her main conclusions is that the relation between these new religious movements and the rest of society has changed; a relation that used to be characterized by conflicts and tension is now becoming more open as both parts are changing. This study does not focus on the spectacular parts. Instead I have studied something more common and general. I have studied how members from new religious movements are apprehending subjects as school and education. I have chosen two well-known religious movements: the church of Scientology and the Family Federation of World Peace and Unification. My comprehensive purpose is to analyze the members' opinions and views, to see whether their ideas are on terms with what the majority says or if it differs from the norm. My conclusion is that the members of the Church of Scientology criticize the Swedish school system. They find it too theoretical and believe that there is not enough focus on aspects such as word-understanding. The Church of Scientology has their own pedagogy which is based on word-understanding. The members of the Family Federation for World Peace and Unification shared the opinion of the majority to a larger extent, as they did not prescribe such harsh critics about the school. However, they do believe that the school has to take a huge responsibility raising the students since many young people of today come from broken families. Strong families are one of the corner pillars of this movement.

The purpose of this study is to examine the view of knowledge and the view of learner which are prominent in the ministry memorandum Specific programs and access to vocational programs (U2009/5552/G) and thereby understand the potential impact of the new transformation of the current individual program and what it brings to the students who do not achieve the objectives in grade 9. We have used a qualitative text analysis method. The background to the study describes in particular today's individual program, view of knowledge and view of learner. The result shows that the most prominent in the memorandum is that knowledge is divided into theory and practice, that individualization is the focus and the text shows freedom for interpretation.

Title:      Kriskommunikation på 140 tecken; En kvantitativ innehållsanalys om media och myndigheters traditionella roller vid pandemikrisen A(H1N1) via SVT Rapport och Krisinformation.se:s twitterflöden. Author:                         Arne Wetterholm & Petter Westlund Tutor:                         Mats Eriksson Course:                         Medie- & Kommunikationsvetenskap C, inriktning PR Semester:                         Autumn 2009 Purpose:      The purpose of this study is to analyse how twitter-feeds has been reporting the A(H1N1) pandemics. Do authorities and media keep their classical approach towards new crisis in a new media channel like Twitter.   Method & material:      The analysis is conducted through a quantitative research method where two Twitter feeds will be used as the main source of the material. The 50 latest messages of the feeds in both Twitter microblogs Krisinformation.se and SVT PlayRapport will be represented in the material.   Theories:      The theoretical background consists of Jan van Dijk and Manuel Castells theories of the network society. The theories of classical approach on authorities and media are also a part of the theoretical background along with theories about the modern web.   Main results:      The main results of this study points towards a continuous approach of both authorities and media in the Twitter feeds. That means that new opportunities of crisis information don’t mean new approaches for authorities and media when reporting a crisis.   Keywords:     crisis information, crisis communication,  Twitter, SVT, Rapport, Krisinformation.se, kriskommunikation, A(H1N1), nya influensan, svininfluensan, swine inluenza, microblog, mikroblogg, kvantitativ, quantitative, innehållsanalys, context analysis.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt hur religiös de anser rörelsen vara.

Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror. En kvalitativ metod används med fördel i små undersökningar med djupa frågor. Ur ett fenomenologiskt perspektiv så skall man se och prioritera exakta beskrivningar från intervjupersonerna. Därför har jag valt att redovisa dem i jag-form. Så att det skall bli så exakt som det går, så varje person får fram sin personliga profil. Min uppsats syftar egentligen till att bekräfta frågeställningen om ett samband.

I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria. Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området. Följande frågeställningar besvaras i studien: 1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag? Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet. 2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet? Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen. 3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp? Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering. 4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet? I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris. 5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age? Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.

Syftet med uppsatsen var att försöka se om det finns ett samband eller en likhet för de båda områden som jag först kom i kontakt med som använde begreppet synkronicitet (kvantfysik och psykologi) och om betydelsen av begreppet var detsamma och dessutom om det fanns angränsande områden som använde sig av begreppet synkroniciet eller något liknande, och vilken innebörd samma begrepp, synkronocitet, i sådana fall kunde ha både vetenskapligt, psykologiskt och religiöst för att återknyta till det område som C-nivån av Religionsvetenskap skulle beröra, nämligen religion och vetenskap. Jung har själv refererat till magi och mirakel när han förklarat vad han menar med synkronicitet vilket gjorde att det var naturligt att söka på de områden som använder sig av och beskriver detta. Jag har därför försökt att belysa förekomster och situationer, förutom kvantfysiken och Jungs egna teorier om synkronicitet, som jag uppfattat har likadana eller liknande beskrivningar av upplevelser av fysisk eller känslomässig karaktär. Det jag kom fram till var att religionen också beskriver tillstånd som innehåller de beståndsdelar som Hopcke sammanfattade synkronicitet med, akausalitet, djup emotionell upplevelse, symbolisk och att de inträffar vid betydande övergångar i livet, även om det inte kallas för synkronicitet. Detsamma gäller för det som vi i vardagslag beskriver som ”slumpen” och som vi normalt inte ger någon större betydelse förrän vi ser det inträffade i ett större sammanhang eller i ett senare skede och först då ger det en innebörd. Kvantfysiken använder sig av begreppet synkronicitet och beskriver hur helheten består av delar som har en inbördes relation, har betydelse för varandra och egentligen inte går att separera, dock beskrivs det inte ha någon känslomässig karaktär. Vi kan konstatera att den innebörd som Jung gav ordet synkronicitet finns att känna igen på de områden som jag försökt att använda mig av, vetenskap, psykologi, religion och i ”vardagssammanhang”.

Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmänna frågeställningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgränsad frågeställning blev utgångspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och på vilket sätt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella världen. I det undersökta materialet ingick litterära källor för bakgrund och referens, men studien grundar sig på intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet. Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen på den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har även ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som påverkar sambandet mellan den immateriella och materiella världen. Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bärande faktor, där en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket även skapade en sammanlänkning av den materiella och immateriella världen. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har på tillvaron.

Wicca är en ny naturreligion som skapades på 50-talet av en man vid namn Gerald B. Gardner. Gardner hämtade inspiration av många vänner, som till exempel Aleister Crowley som var en viktig del inom satanismen. Allt sedan Gardner skapat wicca har den utvecklats och idag är den väldigt stor i både England och USA, och den håller på att växa sig stor i resten av världen också. Inom wicca finns det två lagar, ”the wiccan rede” och trefaldslagen, dessa är de enda lagarna och följer vi dem kan vi leva ett bra liv. ”The wiccan rede” lyder som så att man får göra vad man vill så länge man inte skadar någon och det inkluderar en själv och trefaldslagen lyder som följer att allt vi sänder ut kommer tillbaka gånger tre. Wicca innehåller också åtta högtider, sabbater, som vi kan fira på många olika sätt. Den viktigaste högtiden är wiccanernas nyår. Samhain som firas den 31 oktober. Man använder sig också av olika symboler och hjälpmedel. En viktig symbol för wiccanerna är pentagrammet som är en femuddig stjärna som representerar de fem elementen och ande. Några av de viktigaste hjälpmedlen är athamen, en tveeggad kniv som enbart får användas till magin och inte skada någon, kitteln och bägaren som representerar vattnets element och kvasten som man använder för att rena den magiska arbetsplatsen. Wicca sägs komma från många olika andra religioner. Några av dem är New Age, paganism, spiritualism, schamanism och satanism. Paganismen är den religion som wicca kommer ifrån och där den har mest likheter. Eftersom Gardner var nära vän med en av grundarna till satanismen är också dessa två väldigt lika, men också väldigt olika. Wicca och New Age är lika på grund av att de båda är naturrörelser och spiritualismen och schamanismen är grunden till att wiccanerna tror på magi och andar och andra väsen som kanske inte hör till vår värld inom wicca.