Today, the mass media is playing a key role in reinforcing globalisation, providing people with information that can make them more enlightened about the world. But apart from being an efficient tool for spreading information and a possible ”window on the world” the media can also produce preconceptions and create distance between people and places. This is a study on how African countries are portrayed in the Swedish Television news. The aim of the study is to describe, analyse and compare how Africa was described in 2003 and how it is described ten years later, in 2013. The analysis is based on foreign news reports in one of the main Swedish public service broadcasters, Sveriges Television (SVT). The theoretical framework primarily consists of theories on media logic and news values, representation, identification, globalisation and cosmopolitanism. One of the main conclusions is that although the amount of news on Africa has increased, the character of the news reports is still dominated by negative events such as wars, conflicts and suffering. Alongside this stereotypical and highly negative portrayal of Africa exists another story that focuses on economic development and success – An image that both brings new insights and creates new stereotypes.

Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap.

I 1 Korintierbrevet finns två ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus på kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhålla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillräcklig kunskap? Går det att skilja på vad som är omstritt av exegetiska respektive teologiska skäl? Slutsatsen är att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den värderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra något av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och väger olika uppfattningar mot varandra. Om man refererar till andra författares tidigare arbeten utan att gå in på argumenten blir forskningen svår att bedöma efter att nya data tillkommit. Alltför ofta är kriteriet dessutom hur väl en teori stämmer med på förhand given teologi, snarare än en värdering av argumentens stöd i fakta. / In 1 Corinthians we find two much discussed passages which, focusing especially on the women, speak of order at the Christian gatherings: 11:2-16 and 14:34-36. This paper analyses these passages and their treatment in the scholarly literature. How should one relate to the fact that competent scholars reach diametrically opposed conclusions? Is there error in the argumentation, the premises, or do we simply lack sufficient knowledge? Is it possible to distinguish between what is contested for exegetical and for theological reasons? The conclusion is that among three types of argumentation in the literature, which I call value judgments, information gathering, and construction, there is an unfortunate imbalance towards the first type. Too much has been written that adds neither facts nor ideas - there is only references to earlier research and weighing of points of view against each other. If there is only references to other scholars' works and no engagement with the arguments, it is difficult for others to reassess the results after new data has appeared. Too often, also, the conclusions are based on a pre-conceived theology, rather than a weighing of the factual support of the arguments.

Uppsatsen är en komparativ studie, där James D. G. Dunns och Thomas R. Schreiners tolkningar av vad som enligt Paulus gör att en människa räknas som rättfärdig samt varför Kristus dog utifrån Gal 2:15-21, 3:10 jämförs och värderas. Viktiga begrepp för tolkningen av dessa verser är rättfärdighet, δικαιοσύνη och laggärnigar, ἔργων νόμου. Dunn anser att rättfärdighet enligt Paulus nås genom att vara i Kristus, ἐν Χριστῷ vilket leder till en förändring av människans väsen till Kristuslikhet. Schreiner tolkar däremot rättfärdighet och rättfärdiggörelse som främst juridiskt, där det centrala är att tillräknas rättfärdighet från Kristus genom hans ställföreträdande syndaoffer. Utifrån de argument av Dunn och Schreiner som jag tar upp i analysen av Gal 2:15-21, 3:10 anser jag att Dunns tolkning av vad som leder till rättfärdighet enligt Paulus är mest rimlig. Om varför Kristus dog anser Dunn att det främst var för att göra förbundet med Gud tillgängligt för hedningarna, medan Schreiner anser att det främst var för att sona för människornas synder. Även på denna punkt anser jag att Dunns argument för sin ståndpunkt är mest rimliga.

In the media, one type of prejudice is often discussed as isolated from other types of prejudice. For example, after Breivik’s massacre, intolerance toward Muslims was intensely debated (for good reasons). However, his manifesto also disclosed extreme attitudes towards women and gays, a fact which passed without much notice. Still, in understanding why some individuals are so extremely intolerant compared to others, the psychological unity underlying different kinds of prejudice (e.g., racism, sexism) needs to be considered. This psychological unity, referred to as generalized prejudice, provided the starting point for personality theories on prejudice because it suggests that some people are simply more biased than other people in principle. Today it is well known that two basic personality characteristics, agreeableness and openness to new experiences, are powerful predictors of prejudice. However, more precisely what these variables can, versus cannot, explain has received little attention. Consequently, the aim of this thesis was to provide a more fine-grained analysis of generalized prejudice and its personality roots. Paper I demonstrated that personality mainly accounts for variance shared by several prejudice targets (generalized prejudice) whereas group membership mainly predicts unique variance in prejudice towards a particular target group. Thus, personality and group membership factors explain prejudice for different reason, and do not contradict each other. Paper II demonstrated, across three studies, that agreeableness and openness to experience are related to self-reported (explicit) prejudice, but not automatically expressed (implicit) biases. Personality seems informative about who chooses to express devaluing sentiments, but not who harbors spontaneous biases. Finally, Paper III examined the assumption that personality explains (explicit) generalized prejudice because some people simply favor their own group over all other groups (ethnocentrism). Providing the first direct test of this assumption, the results from three studies suggest that while agreeableness and openness to experience explain generalized prejudice, they do not account for purely ethnocentric attitudes. This indicates a fundamental difference between ethnocentrism and generalized prejudice. All in all, self-reported personality seems to have little to do with spontaneous group negativity or simple ingroup favoritism. However, personality strongly predicts deliberate and verbalized devaluation of disadvantaged groups. / I media diskuteras ofta fördomar mot en viss grupp som helt skilda från fördomar mot andra grupper. Efter Breivik’s massaker debatterades till exempel intolerans mot muslimer i stor utsträckning, men det diskuterades inte mycket kring att han även uttryckt extrema åsikter om kvinnor och homosexuella. Likväl är den gemensamma nämnaren i sådana attityder av yttersta vikt för att förstå varför vissa individer är mer intoleranta än andra. Tidigare forskning visar att personer som är mer rasistiska än andra också tenderar att vara mer sexistiska, samt nedvärdera till exempel, handikappade människor. Den gemensamma nämnare i sådana attityder kallas generaliserad fördomsfullhet och utgör grundbulten i personlighetsteorier om fördomar då det pekar på att somliga alltid tycks ogilla/nedvärdera utsatta grupper. Idag är det även välkänt att två personlighetsvariabler, vänlighet och öppenhet för nya erfarenheter, beskriver vem som uttrycker mer fördomar än andra. Däremot har det inte ägnats mycket kraft åt frågan vad exakt det är som dessa variabler förklarar, respektive inte förklarar. Syftet med avhandlingen var därmed att erbjuda en mer detaljerad analys av kopplingen mellan personlighet och generaliserad fördomsfullhet. Artikel I visade att personlighet förklarar den gemensamma nämnaren i olika typer av fördomar, medan grupptillhörighet (exempelvis kön) förklarar skillnader som är unika för fördomar mot en viss grupp (kvinnor). Personlighet och grupptillhörighet kompletterar alltså varandra som förklaringar snarare än att vara motsägelsefulla, såsom vissa forskare menat. Tre studier från Artikel II visade att vänlighet och öppenhet till nya erfarenheter hänger samman med viljekontrollerade fördomar, men inte spontana negativa associationer. Målet med Artikel III var att undersöka om personlighet förklarar fördomar av anledningen att vissa alltid favoriserar sin egen grupp över andra grupper (så kallad etnocentrism). Denna tanke har tagits för givet inom forskning om fördomsfullhet, men antagandet har inte testats empiriskt. Resultaten från tre studier pekar på att, till skillnad från generaliserad fördomsfullhet, så visar etnocentrism i sig inte på några starka samband med personlighet. Sammanfattningsvis så hänger varken vänlighet eller öppenhet ihop med spontan gruppnegativitet eller att ogilla ”de andra”. Däremot så pekar personlighetsfaktorer i stor utsträckning på vem som väljer att uttryckligen nedvärdera utsatta grupper.

In this essay I analyse the constructions of gender in the series The Phantom by Lee Falk. I apply David Tjeders readings of the bourgouise masculinity, its sensitive character and great risk of falling into unmanliness, when discussing The Phantom’s masculine development. I have analysed three adventures of The Phantom from the years 1937, 1977 and 1996, all authored by original creator Lee Falk. I argue that The Phantom increases his use of violence, therefore risking a loss of character. The stories re-establishes his masculinity by portraying the villains more monstrously. My thesis is that The Phantom's need  to maintain a bourgeouis masculinity ceases as the popular culture has developed new masculine ideals.

Titel: “En experimentell studie om användningen av ekonomisk information vid kreditbedömning” Inledning: I de flesta företag uppstår det någon gång ett behov av att öka företagets kapital. Ett sätt för företag att öka sitt kapital är att söka kredit hos en bank. Det ställs höga krav på bankerna att de har bra underlag för att bevilja företag en kredit. Kreditbedömaren måste samla in en mängd olika informationskällor för att de ska ha möjlighet att göra en korrekt bedömning. Revisionsberättelsen är en av de informationskällor som kreditbedömare kan använda i sin kreditbedömning. Den 15 december 2016 infördes nya standarder gällande revisionsberättelsen. De nya standarderna innebär förändringar i revisionsberättelsens utseende och innehåll vilket kan ha påverkat användarnas arbete. Även tidigare erfarenhet verkar enligt tidigare studier ha en avgörande betydelse vid kreditbedömningar. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och förstå huruvida olika informationskällor används olika i en kreditbedömning beroende på om beslutsfattaren besitter erfarenhet eller inte. Slutligen kommer studien även se till om detaljeringsgraden i revisionsberättelsen påverkar dess informationsvärde för de som ska bedöma en kredit. Metod: Genom en experimentell studiedesign har två delstudier upprättats. Den första består av en kvasiexperimentell enkät som skickats ut till både erfarna och oerfarna. I enkäten har den nya alternativt gamla revisionsberättelsen medföljt. Enkäten testar dels om bedömningen av olika informationskällor får olika utfall beroende på om respondenten har erfarenhet eller inte samt om respondenten tagit del av den nya eller gamla revisionsberättelsen. Delstudie två består av semistrukturerade intervjuer med både erfarna kreditbedömare och oerfarna studenter och innehar en deduktiv ansats. Slutsats: Det finns inga bevis på att erfarenheten påverkar om en kredit beviljas eller inte. Inte heller enskilda ekonomiska informationskällor påverkar ett beslut om kredit. Att förändra innehållet i starkt institutionaliserade dokument påverkar inte bedömningen eller beslutet vilket gjort att den nya revisionsberättelsen inte kan ses som en bidragande hjälp för personer som arbetar med kreditbedömning av företag. / Background: In most companies, there is sometimes a need to increase the company’s capital. One way for companies to increase their capital is to do a credit application in a bank. The creditor at the bank has to collect a lots of information to make it possible to do a correct assessment. One part of the information that can be used in a credit assessment is the audit report. In 15 December 2016 new standards from IAASB were introduced for the audit report. The new standards imply changes in the audit report's appearance and content, which may have affected users' daily work. Also previous experience seems, according to previous studies, to be important in credit assessments. Purpose: The purpose of the study is to investigate and to understand whether different financial information sources are used differently in a credit assessment depending on whether the decision maker has experience or not. Finally, the study will also ensure that the degree of detail in the audit report affect the information value. Method: The study has an experimental study design where two substudies have been established. The first one consists of a experimental survey sent to both experienced and inexperienced. In the survey, the new alternative to the old audit report has been included. The survey tests whether the assessment of different sources of information has different outcomes depending on whether the respondent has experience or not. It also tests whether the respondent has taken part in the new or old audit report. The second studie consists of semistructured interviews with both experienced creditors and inexperienced students and has a deductible approach. Conclusions: There is no evidence that the experience affects whether a credit is granted or not. Neither individual parts of the annual report affect the outcome of the credit. Changing the content of highly institutionalized documents does not affect the assessment or decision, which has meant that the new audit report can not be seen as a contributing help for individuals who work with creditors to companies. Keywords: The use of information in credit assessment, Credit assessment, Experience, The new audit report, The Brunswiks Lens Model.

Bibeln är skrivet med ett androcentriskt synsätt. Den är skriven av män, om män och för män. Detta leder till att kvinnorna i biblen är beskrivna utifrån ett manligt perspektiv. I denna uppsats undersöks hur kvinnorna i Lukasevangeliet porträtteras samt hur kvinnobilden som framträder gestaltas i kvinnan som tvättar Jesus fötter i Luk 7:36-50. Detta görs utifrån ett feministiskt synsätt och med en kritiskt granskning av hur detta har uttryckts i tolkningen av perikopen i och med att kvinnan tolkas som prostituerad, trots att detta inte nämns i texten. uppsatsen undersöker frågorna "Hur ser kvinnobilden ut i Lukasevangeliet och hur gestaltas detta i Luk 7:36-50?" samt "Varför har kvinnan i Luk 7:36-50 tolkats som prostituerad?"

In order to ensure the Earth’s future prosperity and welfare gender inequalities need to be tackled and our marine environment needs to be safeguarded. In this thesis we therefore evaluate the possible effects of a blue economy on gender equality in the Republic of Seychelles. Using a qualitative methodology, we have conducted 21 semi-structured interviews with a total of 35 respondents. These including people working at grassroots level, in non-governmental organisations and within the governmental bodies in Seychelles. In order to assist the collection and analysis of the data, we developed a theoretical model portraying in what ways the blue economy can affect gender equality in the country via three main components; maritime sustainability, technological innovation and new market and job opportunities. The empirical results demonstrate that the blue economy framework through these three components can affect gender equality, both in the short and long-term. If proven to be inclusive and implemented in the correct way, our findings portray that the blue economy will offer many opportunities. This affecting gender equality in diverse ways, with our main results showing that the concept will (i) help single mothers through factors such as increasing food security, water quality and new job opportunities; (ii) encouraging women to enter into more technological and/or male dominated fields; (iii) motivating boys to remain in school or help dropouts to venture into more practical fields. / För att säkerställa jordens framtida välstånd och välfärd måste ojämlikheter mellan könen åtgärdas och vår marina miljö skyddas. I denna uppsats så utvärderar vi därför de möjliga effekterna av en blå ekonomi på jämlikheten mellan könen i Republiken Seychellerna. Via ett kvalitativt tillvägagångssätt genomförde vi 21 semistrukturerade intervjuer med 35 respondenter. Dessa inkluderade individer som arbetar på gräsrotsnivå, i icke-statliga organisationer och inom de statliga organen i Seychellerna. För att förenkla insamlingen och analysen av data utvecklade vi en teoretisk modell som visar på vilka sätt en blå ekonomi kan påverka jämlikheten mellan män och kvinnor i landet via tre huvudkomponenter; marin hållbarhet, teknologisk utveckling och nya marknads- och arbetsmöjligheter. De empiriska resultaten visar på att en blå ekonomi kan, genom dessa tre komponenter, påverka jämlikheten mellan män och kvinnor på både kort och lång sikt. Om konceptet implementeras på rätt sätt samt inkluderar hela befolkningen, tyder våra resultat på att en blå ekonomi kommer erbjuda många möjligheter och påverka jämlikheten mellan könen på olika sätt. Våra huvudsakliga resultat visar att konceptet kan (i) hjälpa ensamstående mödrar genom att öka livsmedelsförsörjningen, kvaliteten på vatten och erbjuda nya arbetsmöjligheter; (ii) uppmuntra kvinnor att gå in i mer tekniska och/eller mansdominerade yrken; (iii) motivera pojkar att stanna kvar i skolan eller hjälpa de utsatta att hitta arbete i mer praktiska områden.

Social movements have long been valuable components of the struggle for a world with true justice. Along with the changing and modernization of society these movements also change, both in their actions as well as in the goals they want to accomplish. Technology is taking a greater part in many aspects of social life, creating new dimensions but also new social divides. This thesis examines how new social movements make themselves visible and affect the world around them through different kinds of networks. For the purpose of this study, we have chosen to study two social movements; the Zapatistas in Mexico, who have become known worldwide for carrying out the first informational revolution, and MoveOn.org, an American grassroots organization that struggles for increased democracy in the US. This thesis describes an empirical analysis of these two social movements, which are studied against a backdrop of the information age and globalisation. The study aims to highlight the effect these movements’ use of network technology has on their ability to reach their goals as well as how technology can be used to further democracy and justice in a global world. / Sociala rörelser har länge varit betydelsefulla komponenter i kampen för en rättvisare värld. I takt med att samhället förändras och moderniseras förändras också dessa rörelser, både i sina sätt att agera och i de syften de vill uppnå. Tekniken tar en allt större plats i många sociala aspekter och skapar nya sociala dimensioner men även nya sociala klyftor. De nya sociala rörelserna arbetar för ett erkännande av sina identiteter och kulturer. Denna uppsats undersöker hur nya sociala rörelser gör sig synliga och påverkar sin omvärld genom olika former av nätverk. För studiens syfte har vi valt att studera två sociala rörelser; zapatisterna i Mexico, som har gjort sig kända över världen för den första informationsrevolutionen, och MoveOn.org, en amerikansk gräsrotsrörelse som kämpar för ett mer demokratiskt USA. I uppsatsen redovisas en empirisk undersökning av dessa två sociala rörelser; vilka studeras mot bakgrund av informationsåldern och globaliseringen. Uppsatsen vill visa på vad dessa rörelsers användning av nätverksteknik har för betydelse för deras möjligheter att nå sina mål och hur teknik kan användas för att främja demokrati och rättvisa i en global värld.