Studier har visat att nyanlända elever som påbörjar sin utbildning efter att hen har fyllt 12 år har lägre sannolikhet att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program. För att förbättra förutsättningarna och likvärdigheten för nyanlända att nå behörighet infördes den 1 augusti 2018 en ny lag i Sverige om att en individuell studieplan ska upprättas för nyanlända elever i grundskolan och specialskolan senare del. Syftet med uppsats är att undersöka om och hur lagen om den individuella studieplanen för nyanlända eleven i grundskolan och specialskolans senare del implementerats på ett antal grundskolor i Stockholm. Jag har valt fallstudie som design och flermetodsforskning för insamlandet av data. I material framträder flera likheter i informanternas arbete, så som vilket pedagogiskt underlag som användes, att det alltid var minst två professioner från skolan som samverkade samt att en majoritet av skolorna använde sig av Skolverkets mall. Undersökningen visar därmed på att delar av de problem som lagen syftar till att överkomma har fått en effekt på de undersökta skolorna. De hinder som informanterna uttryckte för att kunna implementera lagen var brist på tid, kunskap och erfarenheter inom området samt resurser i form av tekniskt stöd vid överlämnandet av ISP vid skolövergångar.

Det svenska utbildningsväsendet står inför stora utmaningar att hitta sätt för att pedagogiskt och socialt inkludera nyanlända elever och se till att de får en likvärdig utbildning, som de enligt lagstiftning har rätt till. Frågor som rör nyanlända elevers utbildning har börjat höras mer i den allmänna skoldebatten. Många rapporter har visat att nyanlända elever inte får den utbildning som de har rätt till. Arbetets syfte är att undersöka nyanlända elevers upplevelser av sin skolgång på gymnasiet. Följande frågeställningar ligger till grund för att uppnå syftet: Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att klara kunskapskraven på nationella program? Vilken form av stöttning anser eleverna vara viktig på Språkintroduktion för vidare studier på nationella program? Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna har analyserats med kopplingar till sociokulturell teori samt specialpedagogiska perspektiv. Studien visade på olika framgångsfaktorer för att lyckas med kraven på nationella program. Framgångsfaktorer som framkom i undersökningen var vikten av att känna en tillhörighet i skolan för att kunna ha förmågan att studera. Det visade sig också att stöttning i form av att läraren erbjuder mallar, modeller och ramar i sin undervisning var positivt. Att eleverna fick visa sina kunskaper på sitt starkaste språk (translanguaging) och muntligt ansågs även det positivt för eleverna. Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt visade sig ha en avgörande betydelse för nyanlända elevers möjlighet att klara kraven på de nationella programmen samt att eleverna behöver mer tid för sina inlämningsuppgifter. Min förhoppning med studien är att synliggöra vad som är framgångsfaktorer på de nationella programmen för att klara en gymnasieexamen

I denna studie undersöks den politiska diskursen kring nyanländas etablering i Sverige med avseende på olika logiker kring integration med utgångspunkt i rättigheter och skyldigheter. I Europa har forskare identifierat utvecklingen som en reträtt från mångkulturalismen vilket karaktäriseras av en allt mer skyldighetsbaserad logik kring integration och migration genom till exempel obligatoriska språktester. I den aktuella studien undersöker jag hur den politiska diskursen har sett ut i Sverige efter den ökade immigrationen under 2010-talet vilket kulminerade 2015 genom frågeställningen: Hur har den politiska diskursen förändrats mellan 2013 och 2017 med avseende på nyanländas rättigheter och skyldigheter i integrationsprocessen? Tre politiska partier; Socialdemokraterna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna samt deras politiska dokument i form av partiprogram och linjer har undersökts genom en diskursanalys. Resultatet visar att Socialdemokraterna och Nya Moderaternas diskursiva positioner under den undersökta perioden har förändrats mot en något mer skyldighetsbaserad logik. Nya Moderaterna kan sägas representera en mer skyldighetsbaserad logik medan Socialdemokraterna intar en mer delad position. Sverigedemokraternas position har inte förändrats men partiet representerar en skyldighetsbaserad assimileringspolitik baserad på en etnisk gemenskap. I och med denna diskursiva förändring är det ifrågasatt huruvida den svenska politiken fortfarande kan sägas representera en utpräglad rättighetslinje.

Uppsatsen analyserar sex kursplaner i ämnet svenska från tre olika universitet. Universiteten vars kursplaner ingår i analysen är Örebros, Karlstads och Stockholms universitet. Syftet med analysen är att undersöka vilka kunskaper som blivande lärare får möjlighet att ta del av i sin utbildning angående nyanlända andraspråkselevers läs-och skrivutveckling. Uppsatsen utgår från en komparativ metod som bygger på en kvalitativ jämförelse, där syftet är att finna likheter och skillnader i det empiriska materialet. Resultatet har systematiskt sammanställts med hjälp av centrala begrepp från bakgrundskapitlet och den tidigare forskningen. Resultatet visar på en rad likheter mellan kursplanerna men det finns också en del olikheter. Likheterna som har analyserats framhåller betydelsen av att den studerande har förmågan att göra en språkbedömning av elevers kunskaper samt vikten av att den studerande förstår betydelsen av den språkliga socialisationen. Ytterligare likheter som har framkommit är avsaknaden av en beskrivning av modersmålets betydelse för andraspråkselevers skolframgång samt avsaknaden av kunskaper om nyanländas andraspråksinlärning. Kursplanernas beskrivningar syftar endast på andraspråksinlärning i allmänhet och inte på nyanlända andraspråkselevers inlärning. Skillnaderna som framträder i kursplanerna innefattar kursplanernas omfattning och poängfördelning gällande andraspråksperspektiv och lärande, kunskaper om språkuppbyggnad ur ett andraspråksperspektiv samt skillnader i modeller och fokus angående läs- och skrivinlärning.

För att nyanlända elever ska få en likvärdig och kvalitativ undervisning är kunskap om, och strategier för att stödja, nyanlända elevers lärande viktigt. Syftet med studien är att undersöka vilka kompensatoriska strategier bildlärare använder sig av för att nyanlända elever ska nå målen i ämnet bild, angående att framställa bilder som kommunicerar. I grundskolans kursplan för ämnet bild, står att ”kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet” (Skolverket, 2022a). Sex semistrukturerade intervjuer med bildlärare utgör studiens empiriska material. Resultatet presenteras i två teman: planering av undervisning och genomförande av lektioner. Intervjuerna antyder att det är stor skillnad mellan hur mycket olika lärare anpassar sin undervisning gällande arbetet med nyanlända elever. Studiens resultat pekar på att de lärare som fått fortbildning i nyanländas lärande, använder fler arbetssätt och metoder för att stödja nyanländas lärande. Genom att implementera kunskaper om nyanländas lärande i större utsträckning i Sveriges lärarutbildningar, finns det goda chanser att skillnaderna mellan mängden av metoder och arbetssätt lärare emellan skulle utjämnas. Det skulle kunna leda till att elever ges en mer likvärdig undervisning. Det skulle även kunna medföra en större trygghet för den undervisande läraren, om den redan från början hade med sig fler verktyg och metoder för att stödja nyanländas lärande, när den börjar sin yrkespraktik.

Vårt syfte med denna kunskapsöversikt är att sammanställa vad forskningen säger om hur SO-lärare kan anpassa sin undervisning för elever som inte har svenska som modersmål. Vi har därför använt oss av specifika databaser som är anpassade efter att söka efter vetenskapliga texter och som gav oss betydelsefulla resultat. Det resulterade i att vi främst fann granskade vetenskapliga artiklar, men även några digitala medier som är relevanta för vår frågeställning. Resultatet av vår kunskapsöversikt, tyder på att lärare kan göra mycket för att främja andraspråkselevers utveckling och välbefinnande. Lärarens förhållningssätt och medkänsla är väsentlig för att ha en inkluderande lärmiljö. Det i sin tur leder till förbättrade relationer i klassrummet, vilket också kan kopplas till att läraren enklare kan undersöka elevernas bakgrunder och erfarenheter. Med hänsyn därtill kan läraren anpassa sin SO-undervisning. Det finns en del hinder och problematik, men vi hoppas kunna tillämpa acklimatiseringarna som krävs i vårt framtida yrke, samtidigt som vi hoppas att fler lärare och lärarstudenter överväger sina anpassningar efter andraspråkselevers behov.

Abstrakt  Invandringen till Sverige har medfört ett högt tryck på skolorna, vilket leder till att elever som inte har svenska som modersmål ofta har svårt att nå kunskapsmålen i SO. Detta skriver vi mer om i inledningen. Frågeställningen behandlar SO-lärares upplevelser i årskurserna 4–6 gällande elever som inte har svenska som modersmål. Syftet är att förbättra undervisningen för eleverna och öka medvetenheten inom detta område för aktuella och blivande SO-lärare. Under rubrikerna teoretiska perspektiv och tidigare forskning har vi sammanställt vilka perspektiv vi har haft i åtanke under studiens gång, samt vilka teorier och begrepp andra forskare har ansett vara av vikt för andraspråkselevers framgång. Vidare har kvalitativa metoder beskrivits för vår studie, där urval och etiska principer ingår. Semistrukturerade intervjuer har varit det val som vi ansåg vara mest förnuftigt. Material och tillvägagångssätt redovisas där, med bland annat intervjufrågorna som hade förberetts. Resultatet från intervjuerna analyseras och tolkas med hjälp av de teoretiska perspektiven vi har använt oss av, innan vi besvarar frågeställningen och diskuterar resultatet.