<p>När Orkanen Katrina härjade i New Orleans förlorade över tusen människor sina liv och ännu fler människor förlorade sina hem och bostäder. Denna händelse fick stor plats i både svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hävdats att svarta människor ”plundrar” medan vita människor ”letar mat”. Vi är intresserade av hur händelsen, med tyngdpunkt på etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media.</p>

<p>Jag argumenterar för att man inte kan förstå ”barnet” som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ”trygga”. Barn som skapas som ”utsatta” tycks ofta befinna sig i offentliga miljöer, ha föräldrar i en utsatt ekonomisk situation samt/eller ha koppling till utomeuropeiska territorier. I nyhetsbilderna av barnet konstrueras det också olika slags föräldraskap, manlighet och kvinnlighet. Jag finner också att dessa sätt att konstituera barn som subjekt leder till att man erfar, bemöter, och berättar olika om barn.</p>

Jag argumenterar för att man inte kan förstå ”barnet” som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ”trygga”. Barn som skapas som ”utsatta” tycks ofta befinna sig i offentliga miljöer, ha föräldrar i en utsatt ekonomisk situation samt/eller ha koppling till utomeuropeiska territorier. I nyhetsbilderna av barnet konstrueras det också olika slags föräldraskap, manlighet och kvinnlighet. Jag finner också att dessa sätt att konstituera barn som subjekt leder till att man erfar, bemöter, och berättar olika om barn.

Undoubtedly, there are many factors influencing IT-usage at work; some of them are psychological. The thesis provides new knowledge about the connections between three phenomena: IT-usage, self-efficacy and creativity among Swedish news journalists. The dissertation also contributes new knowledge about the mechanisms of self-efficacy in IT-related work. The first objective was to explore psychological factors’ influence on how, when and why IT is used at work. In particular, the investigation aimed to study the role of self-efficacy in IT-usage. The second objective was to examine the relationship between IT-usage and creativity. Of specific interest was whether journalists perceive IT-technologies as a support or an obstacle. The empirical findings of four studies show a complex picture. Variation in IT-usage and communication at work is explained by factors as attitudes, experience of IT-usage, interest in traditional journalistic work, and IT-specific self-efficacy. Furthermore, the results reveal that both generalized work self-efficacy and IT-usage at work are related to perceived creativity among news journalists. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2004

När Orkanen Katrina härjade i New Orleans förlorade över tusen människor sina liv och ännu fler människor förlorade sina hem och bostäder. Denna händelse fick stor plats i både svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hävdats att svarta människor ”plundrar” medan vita människor ”letar mat”. Vi är intresserade av hur händelsen, med tyngdpunkt på etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media.

The main purpose of this study has been to explore and determine how the journalistic work was used by internet users to start and keep a discussion on the internet going. We started in the aftermath of a local arson in a town of Sweden, where a discussion on the internet forum Flashback and the local newspapers commentary fields was raised. We have used these discussions to study what part the journalistic work play in these events. To do that we used a critical discourse analysis and a rhetoric analysis to investigate how these discussions use news articles to make their point. We divided the comments into four different categories, which are comments about understandings of the event, comments that talked about the matters of fact, criticism pointed at the newspaper and comments that identify the offenders. The result of the analysis shows that both forums use journalistic work as facts in their discussions. Both also use earlier articles that were written before the arson, to make their point in the discussion.

I denna uppsats ville vi undersöka om nyhetsrapporteringen av terrorism i Sverige har förändrats sedan strax innan terrorattackerna i USA den elfte september 2001 fram till strax efter terrordåden i Paris i november 2015. Vi utförde en kvalitativ innehållsanalys på tjugo utvalda artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Aftonbladet och kom fram till att det idag ställs högre krav på media då tidningarna idag måste förklara varför de väljer att kalla en handling för terrorism. Därtill fann vi också att världsläget lyste igenom journalistiken i och med att man kring attackerna mot USA inte visste hur man skulle agera eller reagera vilket då kunde urskiljas i nyhetsjournalistiken. Detta har utvecklats därefter och ju närmare nutid man kommer desto mer fokus ligger på vilka aktioner man bör ta till efter terrordåd.

The aim of this study was to examine how heroes are constructed in two article series, “My local hero” and “Swedish Heroes”. The study intended to investigate similarities and differences between a local perspective and a national perspective, similarities and differences between the modern story of the hero and the myth of the hero and journalistic use of stereotypes. We used a rhetorical analysis to study 19 articles from Mitt i Stockholm and 7 articles from Aftonbladet. The result of our analysis showed that there are differences between the journalistic ways of describing the heroes qualities. In summary these are bravery, uniqueness, devotion, self-sacrifice and hard work. We found a pattern that showed that journalism use stereotypes in order to simplify and establish various roles in stories. The hero, as well as the battle and the vulnerable are ascribed stereotypical qualities that we consider establish these roles. We found similarities and differences regarding the journalistic way of describing the hero compared to the myth of the hero. Several dramaturgical differences was shown in the analysis. The hero did not always come from something humble but was placed straight into a battle and these stories contained a battle or a journey but not necessarily both. Our analysis also showed that the articles from Aftonbladet tended to offer stories with a focus towards details that where sensational, spectacular or shocking. Articles from Mitt i Stockholm occasionally had similar characteristics but more restrained and they often tended towards a concrete describing of the hero.

<p>Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd.</p><p>Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta.</p><p>Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun. Detta är statistisk data och lämpar sig bäst då att räkna kvantitativt. Analysen har gjorts med hjälp av en kodbok och kodblanketter.</p><p>Resultaten visade att i TV4Nyheterna Jönköping fanns det en stark centralisering till sändningsorten, Jönköping. I SmålandsNytt däremot fanns inte lika stark koncentration till Växjö, som är SmålandNytts sändningsort, utan även här dominerade Jönköping. Detta anser vi beror på det uppmärksammade studentmordet som rapporterats mycket om i programmen. De inslagslängder som var vanligast i båda nyhetsprogrammen var 16-30 sekunder. Det ämne som uppmärksammandes mest var brott/olyckor. Våra resultat visade inte på några stora skillnader mellan nyhetsprogrammen.</p> / <p>Our aim with the essay is to see how local and regional two news programmes are and which news they prioritize. The chosen programmes are TV4Nyheterna Jönköping and SVT Smålandsnytt. We will look into the differences between those two, when it comes to the type of elements, but also the difference in how long the elements are (in terms of time).</p><p>The material we chose where the news summary 09.55 pm from TV4Nyheterna Jönköping and the news summary 10.15 pm from SVT SmålandsNytt, for three weeks. The reason why we chose news summaries is because we want to see what the channels consider are the most important events during the day, witch news where worth summarize.</p><p>The selected method is quantitative content analysis. We chose that because we wanted to examine statistically measurable variables, as time, different matters in the elements and numbers elements by the municipality. Since it is statistical fact it suits best to count quantitatively. The analysis has been done with the aid of a code book and code forms.</p><p>The results showed that TV4Nyheterna Jönköping had centralization to consignments place, Jönköping. But when it comes to SmålandsNytt, they did not have any centralization to the consignments place, instead Jönköping dominated here also. We consider that this can to do the with murder of a student that has been reported a lot about in the programmes. When it came to the time length of the elements that dominated in both of the news programmes where 16-30 seconds and the most common matters where criminal/accidents. According to Hadenius and Weibull are criminal/accidents one of the most primary readings at the newspaper readers. Our results did not show on some big differences in our two news programmes, SmålandsNytt and TV4Nyheterna Jönköping.</p>

Denna undersökning syftar till att undersöka hur svensk dags- och kvällspress porträtterar den misstänkte gärningsmannen för terrordådet i Stockholm den 7 april 2017. Vidare ämnar undersökningen granska hur pressens språk stärker stereotypiska uppfattningar, samt belysa eventuella likheter och skillnader i framställningen av den misstänkte gärningsmannen. För denna granskning tillämpas en kvalitativ innehållsanalys på totalt 102 artiklar publicerade under en treveckorsperiod i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Ur analysresultaten framgår att den misstänkte gärningsmannen skildras övervägande likartat och konsekvent i de fyra tidningarna, med betoning på dennes nationalitet, religion och ideologi. Utifrån det dras slutsatsen att språket i materialet skildrar den misstänkte gärningsmannen stereotypiskt och därigenom ger upphov till en samhällsomfattande reaktionskedja. Denna reaktionskedja inbegriper bland annat hur allmänhetens åsikter påverkas av stereotyper, hur allmänheten bedömer politiska partier och därigenom hur politiska partier väljs och på så sätt kan påverka medier och allmänheten. Reaktionskedjan kan i sin tur även skapa nya stereotypiska skildringar av inte bara terrorister, utan även terrormisstänkta individer.