En journalists arbete är tydligt. Det ska vara objektivt och beskriva fenomen som de är. Det ska beskrivas så sakligt och sanningsenligt som möjligt utan värderingar. Vad händer med trovärdigheten om en journalists lön finansieras direkt av den publik som de skriver för? Crowdfunding som betalningsmodell utgår från att ett projekt eller en idé finansierar av någon som aktivt väljer att sponsra detta. Många skribenter väljer idag att kalla sig oberoende journalister och arbetar som journalister där de endast finansieras via olika crowdfundingplattformar såsom Kickstarter, Swish, Patreon eller FundedByMe. Med tillräckligt många följare som betalar tillräckligt mycket pengar får de möjlighet att bedriva journalistik som är oberoende från mediehus. Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad internetanvändare har för inställning till crowdfundad journalistik i Sverige. För att bidra med olika perspektiv på internetanvändares inställning till crowdfundad journalistik har studien tittat på demografiska variabler såsom kön, partipolitiska sympatier, inkomst, utbildningsnivåer samt ålder. Studien undersöker också hur internetanvändares kommentarer skiljer sig åt på artiklar skrivna av journalistik som är crowdfundad jämfört med journalistik från ett etablerat mediehus på Facebook. Studien har använt sig av netnografisk observation och en webbenkät för att samla in data. Resultatet visar att den generella trovärdigheten för crowdfundad journalistik oberoende av demografiska aspekter hos de respondenter som deltagit i studien var låg. Studien har kommit fram till att de som följer journalistik som är crowdfundad har högre förtroende för denna typ av journalistik än de som inte gör det. Resultatet har också visat att det skiljer sig i hur läsare uttrycker sig i kommentarsfält på Facebook mellan crowdfundad journalistik och ett etablerat mediehus. Kommentarerna är mer positiva och genomtänkta på den Facebooksidan som drivs av den crowdfundade journalistiken som observerats än på den Facebooksida som drivs av ett etablerat mediehus. / The work of a journalist is clear. It should be unbiased and describe a phenomenon as it is, objectively without values. What happens with the credibility if a journalist is funded by its audience? Crowdfunding as a model for payment emanates from an idea or a project being funded by someone who actively chooses to do so. Alot of writers today chooses to work as independent journalists where their sole funding comes through a crowdfunding platform such as Kickstarter, Swish, Patreon or FundedByMe. With enough followers that pays enough money the writers may continue to write journalistic pieces independent from established media houses. The purpose of this essay is to contribute with knowledge about what attitudes toward journalism that is crowdfunded internet users have. In order to contribute with different perspectives on internet users attitudes towards crowdfunded journalism the study looked at demographic variables such as, gender, what political party individuals prefer, income, education and age. The study also investigates how internet users comments differentiate them self in articles written by journalism that is funded by crowdfunding in comparison with articles written by established media houses on Facebook. The study used netnographic observation as a method and a web survey to collect data. The result of this study concludes that the general credibility of journalism that is funded by crowdfunding is low. The study found that individuals that follow crowdfunded journalism have a higher degree of trust in them then the ones that dont. The result also showed differences in how readers express themselves in commentary fields on Facebook between crowdfunded journalism and the established media houses. Comments are more positive and thought through on the Facebookspage that's is run by crowdfunded journalism that was observed rather than the one that is run by a established media house.

Problemformulering och syfte: I dag finns ett stort utbud av nyhetskanaler, genom appar och nyhetssidor på sociala medier kan vi i dag ta del av samhällsnyheter. Dagens medier påverkar hur mottagaren reagerar på budskapet, det är därför viktigt som organisation att veta hur man framställs i media för att läsaren inte ska få en felaktig bild. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur norrländska industrier framställs i lokala medier och huruvida framställningen är positiv, negativ eller neutral. Metod och material: Studien använder en kvantitativ innehållsanalys där 144 artiklar har analyserats från fyra stycken lokala medier. Material har samlats in via databasen Retriever med hjälp av sökord och filter. Studien undersöker material från 01-01-2019 till och med 2023-12-31. Huvudresultat: Resultatet visar att det skiljer sig mellan de norrländska industrierna hur de framställs i lokala medier. Resultatet visar att Volvo omskrivs betydligt mycket mer negativt än vad SCA gör. Förutom att den negativa gestaltningen skiljer sig så är det också skillnad i hur mycket industrierna omskrivs och vilka typer av händelser som de lokala medierna rapporterar om när de rapporterar om industrierna.

Den här undersökningen gjordes för att ta reda på om svensk flyktingrapportering ändrades efter det att Sverige införde gränskontroller den 12 november 2015. Syftet var att se om rapporteringen ändrades när det politiska läget och opinionen ändrades, men även att generellt se hur flyktingrapporteringen ser ut. Både kvantitativ och kvalitativ undersökning gjordes. I den kvantitativa undersökningen jämfördes 50 artiklar från september 2015 med 50 artiklar från januari 2015. Variablerna togs fram bland annat med hjälp av gestaltningsteorin och orientalism, som båda är delar av undersökningens teoretiska ramverk. Sedan undersöktes artiklarna kvalitativt genom en kombinerad diskurs- och framinganalys för att på ett djupare plan ta reda på hur flyktingfrågan och flyktingar beskrivs. Resultaten ger en indikation på att det skett en förändring mellan september 2015 och januari 2016. Flyktingarna beskrevs bland annat mer frekvent som passiva, och mer sällan som individer. Mer generellt visar resultaten att flyktingarna oftast beskrevs som en grupp utan någon identitet. Adjektiv som kan väcka identifikation användes sällan för att beskriva flyktingarna. De beskrevs istället med adjektiv som ensamkommande och asylsökande. Den mest förekommande benämningen på flyktingar var just ordet flyktingar, följt av flyktingbarn och asylsökande. Flyktingarna beskrivs ofta som passiva i artiklarna, och de citeras sällan. De som citeras mest i artiklarna är myndighetspersoner och politiker. Dessa resultat pekar på att svenska journalister, omedvetet eller medvetet, skapar en bild av verkligheten där orientalismens mönster av världen finns kvar. Det skapas en gräns mellan ”vi svenskar” och ”de där flyktingarna”. Denna gräns förstärktes efter gränskontrollernas införande. / The aim of this study was to find out whether Swedish news reports on refugees changed after border controls were enforced on the 12th of November 2015, and thereby investigate if the changed political policies had any effect in the news reporting. Another aim was to study the general patterns in the news. Both qualitative and quantitative researches were made. Regarding the quantitative research, 50 articles from September 2015 were compared with 50 articles from January 2016. The variables were designed by means of framing theory and orientalism, both being parts of the theory framework of this study. Then the articles were analyzed qualitatively with a combined discourse and framing analysis to find out on a deeper level how refugees and the refugee situation in Sweden were described. The results indicate that there has been a change in the reporting between September 2015 and January 2016. The refugees were more frequently described as passive, and more seldom as individuals. More general, the results illustrated that, in most cases, refugees are described as a group without an identity. Identity-generating adjectives were sporadically used to describe them. Instead, they were associated to adjectives like ensamkommande (unaccompanied) and asylsökande (~asylum seeker). The most common word to describe refugees was flyktingar (refugees), followed by flyktingbarn (refugee children) and asylsökande (asylum seekers). Most frequently quoted people in the articles were government officials as well as politicians. These results indicate that Swedish journalists, consciously or not, are creating a picture of the world were the lines of orientalism still persist. A demarcation line between “us swedes” and “those refugees” is created. This line became more distinct after border controls were enforced.

<p>This is a qualitative study of how some journalists on the Swedish national media are using social media in news work. The study, carried out by using interviews, also covers how these journalists' work is influenced by social media. For the journalists in the study social media has become a tool to do research, get news ideas and find interviewees. At the same time social media affects the work of the journalists, as the social media increases the speed of news and flow of information. Even though they involve some challenges, social media facilitates news work and the journalists in this study have a positive attitude towards the phenomenon.<strong></strong></p><p><strong>Keywords:</strong> Social media, news journalism, the national media.</p>

This is a qualitative study of how some journalists on the Swedish national media are using social media in news work. The study, carried out by using interviews, also covers how these journalists' work is influenced by social media. For the journalists in the study social media has become a tool to do research, get news ideas and find interviewees. At the same time social media affects the work of the journalists, as the social media increases the speed of news and flow of information. Even though they involve some challenges, social media facilitates news work and the journalists in this study have a positive attitude towards the phenomenon. Keywords: Social media, news journalism, the national media.

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgångspunkt var att etniska skillnader är socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner. I studien kombinerades kvantitativ innehållsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om samer och/eller samiska frågor. Utifrån detta material valdes tre texter från varje år ut för en analys av hur samer representeras i relation till svenskar i termer av deltagare och processer på satsnivå. Resultaten visade att skillnader mellan samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna från både 1970 och 2010 genom att samer är underordnade svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men även i form av att samer är tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de närstuderade texterna. Samer framträder därtill främst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter. Sammantaget representeras samer i flera avseenden som Andra: ”de” skildras inte på samma villkor som ”vi”, och det är inom ”våra”, den svenska majoritetens, referensramar som definitionerna formuleras. Studien indikerade vidare att representationerna till viss del reproducerar maktförhållanden mellan den svenska majoriteten och den samiska minoriteten som existerar i samhället.

Följande uppsats omfattar en komparativ studie av SVT och TV4 gällande deras politiska nyhetsjournalistik kring valet 2014. Fokus för uppsatsen är det visuella med tre valda områden: bildkälla, grafik och intervjuobjekt. Studien består huvudsakligen av en kvantitativ innehållsanalys som kompletteras med en segmentering utifrån ett filmanalytiskt perspektiv. Analysobjekten är kanalernas respektive kvällssändningar, Aktuellt 21:00 / Rapport 19:30 och Nyheterna 22:00, under en period på fyra veckor. Det teoretiska ramverket består av teorier om kommersialisering, medialisering, politisk nyhetsjournalistik, nyhetsvärdering samt nyhetsurval. Det är främst det teoretiska ramverket gällande kommersialisering som används som grund för analysen. En stor vikt har lagts på tidigare forskning inom ämnena kommersialisering och journalistens närvaro i journalistiken. Däremot finns det inte mycket tidigare forskning eller teoretiska ramverk som omfattar grafik och bildkälla. Förhoppningen är att denna uppsats ska tillföra resultat inför kommande forskning. Resultatet pekar på många likheter mellan kanalerna. En likhet är bildkälla där båda kanalerna i majoritet använder eget bildmaterial. Det finns även likheter gällande i vilken utsträckning SVT och TV4 använder grafik. Däremot skiljer de sig i vad grafiken föreställer och vilken ton grafiken förmedlar. En annan skillnad återfinns i journalistens roll och journalistikens rum där TV4 har en högre visuell närvaro av en politisk kommentator än SVT. Sist följs resultaten av en slutdiskussion som omfattar frågan om kommersialiseringens effekt behöver vara något dåligt.

Livsstilsjournalistik, och mer specifikt modejournalistik, har länge varit en vit fläck på den vetenskapliga kartan. Detta relativt outforskade område, som utgör en stor del av den svenska mediamarknaden, har inom vetenskapstraditionen fått ge vika för ett nyhetsjournalistiskt fokus. Vidare har  intåget av nya annonsformer, vilka efterliknar redaktionellt innehåll, tagit sig in på marknaden och orsakat en förvirring kring vad som är annonser och vad som är journalistik. Utifrån dessa premisser utförs denna explorativa studie, där 134 respondenter i en kvantitativ enkät samt 5 respondenter i en semi-strukturerad intervjustudie kombinerats för att försöka förstå vilka attityder publiken har till advertorials i förhållande till genreförväntningar.  Aspirationen i denna uppsats är att få en djupare förståelse hur advertorials, mode- och nyhetsjournalistik, samt publiken samspelar. Baserad på tidigare forskning kring förtroendenivåer inom nyhetsjournalistik diskuterar författaren av denna uppsats publikens attityder till de båda genrerna utifrån bland annat genreteori och en diskursiv tradition samt Habermas tankar kring den offentliga och privata sfären.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är tvådelat; för det första syftar studien till att undersöka och förstå hur publiken resonerar kring och uppfattar native advertising i journalistisk kontext. För det andra syftar studien till att undersöka om förekomsten av native advertising i svenska nyhetsmedier påverkar publikens förtroende för nyhetsjournalistiken. Studien har tre övergripande frågeställningar: Hur upplever publiken att förekomsten av native advertising i nyhetsmedier påverkar deras förtroende för nyhetsjournalistiken? Hur uppfattar och resonerar publiken kring användningen av native advertising i dagspress jämfört med kvällspress? Hur kan man förstå respondenternas uttalande och uppfattningar om native advertising med utgångspunkt i idén om journalistikens sociala kontrakt? Metod och material: Studien tar avstamp i en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av samtalsintervjuer med sammanlagt åtta unga vuxna (22–30 år). Huvudresultat: Majoriteten av respondenterna hade en negativ inställning till native advertising. Budskapen och innehållet i native advertising spelade en stor och central roll för hur respondenternas förtroende för nyhetsjournalistiken påverkades. När innehållet motsvarade vad respondenterna uppfattade som ”seriöst” och samhällsnyttigt” innehåll, beskrev de att deras förtroende inte påverkades negativt av användningen av native advertising i nyhetsmedier.

I en tid då tidningsbranschen står inför en omfattande strukturomvandling, är jakten igång att hitta komplement och substitut till gamla intäktskällor. Som ett led av detta har intresset väckts för att använda crowdfunding för att finansiera nyhetsjournalistik. Crowdfunding är en finansieringsform där privatpersoner och organisationer kan ansöka om ekonomiskt stöd från ett större antal finansiärer. Frågan är dock om det finns en potentiell marknad för crowdfunding-finansierad journalistik i Sverige.Den här rapporten ämnar kartlägga den svenska befolkningens kännedom om, och deras inställning till, att finansiera journalistik med crowdfunding. Detta görs genom en enkätundersökning som syftar till att svara på följande frågor:Vilken inställning har den svenska befolkningen till crowdfunding som en finansieringsformför granskande journalistik?Vilka förutsättningar krävs för att finansieringsformen ska accepteras av svenskanyhetskonsumenter?Vilka hinder upplever svenskarna till att betala för granskande journalistik med crowdfunding?Resultatet visade att kännedomen om crowdfunding är låg och slutsatsen är att marknaden för crowdfunding är omogen i Sverige. Vidare är det är få som uppger att de med crowdfunding skulle kunna tänka sig att betala för en journalistik granskning i förväg. Dock ställer sig en femtedel positiva till finansieringsformen och en potential finns att omvandla denna inställning till betalningsvilja om rätt åtgärder görs.Respondenterna är beredda att betala för granskningar av orättvisor eller missförhållanden och gärna ämnen som de har ett personligt intresse av att få granskat. En förutsättning för att få finansieringsmodellen att fungera i Sverige är att man lyckas formulera för läsaren vilket mervärde som följer att betala för journalistik i förväg. Samtidigt krävs att framtida crowdfundingtjänster är tydliga kring finansiärernas rättigheter och skyldigheter, tillsammans med en fullständig transparens kring processen. / In a time when the newspaper industry face major structural changes, a search for new andsupplemental sources of revenue has begun. In line with this, crowdfunding has been addressed as a way of financing journalism. Crowdfunding is a model of financing where individuals and organizations, can apply for funding from a wide range of funders. Several experiments have occurred in the world, e.g. Spot.us and Krautreporter. The question is whether there is a potential market for crowdfunded journalism in Sweden.The purpose of this paper is to describe the market for investigative journalism financed withcrowdfunding, from a consumer’s view. This is done through a survey that aims to answer the following questions:What is the attitude of the Swedish population towards crowdfunding as a form of financing of investigative journalism?What conditions are required for crowdfunding to be accepted by Swedish consumers?What obstacles do Swedish consumers experience to pay for journalism with crowdfunding?The results show that awareness of crowdfunding is low and the conclusion is that the Swedish market for crowdfunding is immature. Furthermore, only a few percentages of the respondents stated that they would be willing to pay for a journalistic work in advance. However, one fifth of the respondents are positive to the model of financing, and there are signs showing that this attitude can be converted into a willingness to pay, if the right measures are made.Most of the respondents state that they are willing to pay for the investigation of maladministration or injustices, and preferably subjects that they have a personal interest in getting audited. However a prerequisite for the model to work in Sweden is that one manages to articulate the added value of paying for journalism in advance. In the same time, future crowdfunding services must be absolutely clear about the financiers' rights and responsibilities along with full transparency around the process.