Abstract The purpose of this essay is to increase the knowledge of which strategies students with reading and writing disabilities or dyslexia use to learn in secondary school. The study aims to examine the following questions: Which coping strategies do students with reading and writing disabilities use in their studies? How can remedial teachers support students with reading and writing disabilities in their learning process? The study consists of two interviews with a total of three hours recorded material made with a secondary school teacher who teaches Swedish and English. The teacher has experiences of reading and writing disabilities herself but also from teaching students with dyslexia. The interviews are constructed into a lifestory describing experiences of reading and writing disabilities in school, during teacher training and as a teacher. The study shows limitations in the possibility to draw general conclusions form the data since there is only one informant participating. On the other hand its strength is the opportunity to illustrate unique and detailed experiences in a life characterized by difficulties to learn reading and writing. The results of the study shows that strategies used by girls with a high capacity for studies though they have reading and writing disabilities or dyslexia, also can prevent the discovery of their difficulties until secondary school or even later. It seems like these difficulties can contribute to a low self-esteem even as an adult which shows the importance of an early intervention. The results also implies that by teaching phonologic awareness, decoding and ortographic reading, young adults and adults still can improve their language skills. To increase the knowledge of and the understanding for these students might be a task for a remedial teacher in secondary school. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärningssituationen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på gymnasiet. Studien försöker besvara följande frågeställningar:   Vilka strategier använder elever i läs- och skrivsvårigheter för att klara av sina studier? Hur kan man som speciallärare stödja inlärningsprocessen för elever i läs- och skrivsvårigheter? Studien bygger på två intervjuer med en sammanlagd inspelad intervjutid på tre timmar som gjorts med en gymnasielärare i svenska/engelska. Läraren har erfarenheter av läs- och skrivsvårigheter både för egen del och hos elever som läraren kommit i kontakt med i sitt yrke. Intervjuerna har konstruerats till en kronologisk och tematiskt utformad livsberättelse som handlar om lärarens erfarenheter av läs- och skrivsvårigheter under sin skolgång, lärarutbildning och som yrkesverksam lärare.  Med ett begränsat urval av informanter så gör studien inga anspråk på att presentera generaliserbara resultat utan belyser istället det unika i en persons erfarenheter. Det framkommer i livsberättelsen att strategier som duktiga och ambitiösa flickor med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi använder för att klara av sina studier, också kan hjälpa till att dölja svårigheterna väldigt långt upp i åldern. Ett sent upptäckande av läs- och skrivsvårigheter verkar också bidra till ett dåligt självförtroende som vuxen vilket indikerar vikten av att uppmärksamma tecken på svårigheter på ett tidigt stadium. Resultaten antyder också att man genom undervisning kan öka fonologisk medvetenhet, avkodning och ortografisk läsning även som ungdom eller vuxen. Att öka kunskapen om och förståelsen för denna elevgrupp skulle kunna vara en arbetsuppgift för en speciallärare på gymnasiet.

Undersökningens syfte har varit att kartlägga vilka strategier paren i de utvalda familjerna använder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmärksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta påverkas av den sociala kontexten. De frågeställningar som aktualiseras med uppsatsen gäller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. Därvid belyses även mer specifika frågor; vilken påverkan har den sociala kontexten på parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning är paren öppna för hjälp utifrån av familjerådgivare när det gäller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frågeställning: Hur ser strategier ut i en parrelation? Undersökningen bygger på tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur. Samtliga par i vår undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid. Strategiernas karaktär varierar hos de olika paren. Kommunikation som strategi utkristalliserades hos alla par. Den sociala kontextens betydelse påverkade paren, såsom den socioekonomiska aspekten genom att begränsa eller möjliggöra. Samtliga par var öppna för hjälp utifrån Familjerådgivning när det gäller att bevara relationerna. / The study's objective was to identify strategies pairs in the selected families use to work with their relationships. We direct attention to the social responsitivity and the importance of communication work on relationships and how this is affected by the social context. The issues raised by the essay is how the pairs in the selected families with children trying to develop strategies to preserve and develop their relationship over time. In doing so, highlights even more specific questions: what impact has the social context of couples relationships and importance of couple’s communication patterns, and to what extent are the pairs open to outside help from family counselors when it comes to maintaining relationships. Essay central question: What strategies look like in a partner relationship? The survey was based on ten qualitative interviews we then calculated from a hermeneutic perspective, analyzed and linked to relevant literature. All the couples in our study have developed strategies to maintain and deepen their relationships over time. The strategy nature varies among the different pairs. Communication as a strategy emerged for all couples. The social context influenced significance pairs, such as the socio-economic aspect by restricting or permit. All couples were open to outside help from family counselling when it comes to maintaining relationships.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utländska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utländska företag väljer att etablera sig i medlemsländer och därmed även i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen på den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gått från att endast omfatta inhemska aktörer till att även inkludera utländska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig på en främmande marknad måste det utländska företaget förstå kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnå en lyckad etablering. Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klädkedjan Vero Moda skulle nå framgång när de etablerade sig i Sverige? Syfte:  Syftet är att genom en fallstudie analysera och utvärdera kulturens påverkan på Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige. Metod:  Studien består endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen på Vero Moda. Resultat:  Eftersom Danmark har små kulturella skillnader jämfört med Sverige hade Vero Moda lätt att förstå den svenska kulturen och behövde därmed inte anpassa sig till svenska förutsättningar. Företaget hade istället samma koncept och marknadsföring som i hemlandet. Det enda skillnaden är att de ändrar färger som passar i Sverige. Kulturen hade med andra ord inte haft stor påverkan på Vero Modas val av strategier, utan det har däremot marknaden. Detta på grund av att Vero Moda ändrar strategier efter hur marknaden ser ut. Slutsats:  De faktorer som är viktiga för Vero Moda att nå en lyckad etablering är; att forma ett konkurrenskraftigt konkurrensmedel, välja rätt etablerings- samt internationaliseringsstrategi. Eftersom Vero Moda inte behöver bemöta kulturskillnader som brukar förekomma för ett utländskt företag, behöver de ändå ha en produkt som säljer i Sverige och som efterfrågas på den svenska marknaden.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka arbetssituationen för svenska manligasjuksköterskor, med fokus på beröring och strategier vid intimt omvårdnadsarbete. Nio manligasjuksköterskor med anställning på Akademiska sjukhuset i Uppsala intervjuades.Informanterna uppgav att de alla kände sig väl mottagna av sina kvinnliga kollegor och att de kändesig bekväma på sina arbetsplatser. Faktumet att de var män i en kvinnodominerad yrkesgrupp varinget som spelade in i någon större utsträckning, varken beteendemässigt eller i hur de blevbemötta. Informanterna såg alla arbetsuppgifter som en naturlig del av yrkesrollen, en roll de allakände sig trygga i. Att förklara syftet med intima procedurer samt hur de skulle genomföras och att ipotentiellt problematiska fall fråga om patienten hellre ville ha en kvinnlig sjuksköterska var deenskilt vanligaste strategierna. Lyhördhet för patientens önskemål och sinnesstämning sågs somviktigt.Denna studie ger en mycket positiv bild av sjuksköterskeyrket som fördomsfritt och jämställt, därde olikheter som finns mellan könen är en tillgång snarare än en belastning. Att ha sjuksköterskorav båda könen sågs av informanterna som något som stärkte patienternas autonomi ochvälbefinnande. Samtidigt som sjuksköterskans kön i de allra flesta fall är egalt och skillnaderna avringa betydelse för yrkesutövningen. / The purpose of this qualitative interview study was to examine the work situation of today for theswedish male nurses, with a focus on touch and strategies for intimate care work. Nine male nurseson staff at a University Hospital in Uppsala, were interviewed.The informants said they all felt well recieved among their female colleagues and that they feltcomfortable in their workplaces. The fact that they were men in a female-dominated profession didnot affect them in any significant way, either behaviorally or in how they were treated. Theinformants saw all duties as a natural part of the role, a role they all felt safe in. To explain thepurpose of intimate procedures and how they were implemented and to, in potentially problematiccases, ask if the patient would rather have a female nurse were the single most common strategies.Sensitivity to patient preference and mood were also seen as important.This study provides a very positive image of nursing as open-minded and equally, where thedifferences between the sexes is an asset rather than a burden. Having nurses of both sexes wasconsidered by the informants as something that strengthened the patient's autonomy and wellbeing.However, the nurse's sex is not an issue in most cases, and the differences are of minor importancefor professional practice.

Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift. I resultatet visade det sig att det fanns de elever som hade svårt med förståelsen av textuppgifterna och ansåg att uppgiften var ett problem. Dock fanns det de elever som lätt kunde ange ett svar och sedan på ett utförligt sätt förklara sitt genomförande under intervjun. Andra fasen av intervjuanalysen var att identifiera vilka strategier eleverna använde för att lösa textuppgifterna. Det visade sig att eleverna använde sig av tre av de fyra räknesätten som strategier för att lösa textuppgifterna. Andra analysen fokuserades på observationerna som gjordes vid intervjutillfällena. Vid observationen användes ingen teknisk utrustning, utan allt skrevs ner under intervjutillfället. När vi analyserade observationen visade det sig att eleverna använde andra strategier, som fingerräkning och gester, utöver räknesätten för att lösa textuppgifterna. I undersökningen ansåg vi att det var elever som hade svårt för olika begrepp, exempelvis hel och halv. Detta kan bero på att de inte gått igenom detta i sin matematik undervisning. Användningen av textuppgifter i matematik visade sig vara nästan helt osynliga enligt en av lärarna som vi samtalade med. / This study deals with pupils in first grade and how they solve text tasks in mathematics and which strategies they are using. To find out about this we have performed interviews and observations. We interviewed twenty pupils from two different schools in Kalmar municipality, Sweden. Firstly we analyzed the interviews; these were recorded with a dictaphone. Thanks to the analysis we could divide answer from the tasks into two categories, problem or routine task. The result showed that there were pupils who had problems understanding the text tasks and therefore found them to be problems. However there were pupils that gave a correct answer and a good explanation of how they solved the tasks during the interviews. Then we looked at the answers from the pupils when they solved the tasks. We could see that the pupils used three of the four rules of arithmetic. The second analysis focused on the observations that were done during the interviews. We did not use any technical device. When we looked at the observations we could see that the pupils were using other strategies besides the rules of arithmetic’s to solve the tasks. In the study we found that some pupils had difficulties with some concepts such as whole and half. This might be because they had not gone through those concepts in their math education. The use of text tasks in math was almost completely invisible according to one of the teachers we spoke to.

I vår kvalitativa undersökning har vi utifrån observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. Våra forskningsfrågor gällande roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier har varit grunden för vår analys. Vi observerade en grupp elever i årskurs 4 vid två tillfällen. Under observationerna använde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades. Ur ett relationellt perspektiv sker ett samspel med alla i gruppen. Resultatet visar att två elever tilldelades och intog roller som dominanta i gruppen. Vilket innebar att å ena sidan gav de andra i gruppen två elever dominant utrymme, å andra sidan intog de andra och fick roller som bidrog till att arbetet fördes framåt. Alla i gruppen använde olika kommunikativa strategier i samtalen, de dominanta eleverna var mer skickliga på att få igenom sin vilja med hjälp av dessa kommunikativa strategier. Vi tolkar även att de dominanta elevernas förhållningsätt kan påverka arbetets framfart, då de elever som inte var dominanta hade svårt att få gehör för sina förslag som enligt vår tolkning kunde ha varit lika värdefulla för att lösa uppgiften. Vår studie visar att den interaktion som förekom mellan eleverna kan ge oss blivande lärare kunskap om roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier i en grupprocess. I förlängningen kan den förståelsen ligga till grund för att hjälpa elever att utvecklas sin kommunikativa förmåga i dialog med andra.

Att drabbas av en reumatisk sjukdom kan ge fysiska symtom som inflammation, funktionsinskränkning och immunreaktioner. Sjukdomen ger konsekvenser i vardagslivet som kan påverka aktivitetsutförandet i roller. Syftet med studien var att beskriva hur personer med reumatisk sjukdom kan uppleva påverkan på sina roller i vardagslivet. Integrerad metod användes med lämplighetssampling på tio personer med reumatisk sjukdom. Instrumentet Rollchecklistan och semistrukturerade intervjuer användes för att få en täckande och tillförlitlig bild av upplevd påverkan av roller. Resultatet beskrevs genom en tabell, en schematisk bild samt beskrivande text med citat. Studien visade att reumatisk sjukdom upplevdes påverka roller i vardagslivet genom bland annat funktionsinskränkning och minskad uthållighet. Rollen som yrkesarbetande och hemarbetande upplevdes påverkade genom att de minskade eller försvann helt. Personer som hade utvecklat strategier upplevde inte lika stor påverkan på sina roller. Författarna anser att strategier kan hjälpa personer med reumatisk sjukdom att bevara sina roller trots insjuknandet. Arbetsterapeuter spelar en viktig och avgörande roll där de genom att lära ut strategier gör det möjligt för människor att engagera sig i aktiviteter som skapar mening och tillfredställelse. Detta främjar fysiskt och emotionellt välbefinnande för personen. / To suffer from a rheumatic disease may cause physical symptoms such as inflammation, functional impairment and immune reactions. The disease results in consequences in the everyday life that may affect activity performance in roles. The purpose of this study was to describe how people with rheumatic disease can experience impact on their roles in everyday life. Integral method was used with match sampling on ten people with rheumatic disease. The instrument Role Checklist and semi-structured interviews were used to obtain a comprehensive and reliable picture of experiences impact in roles. The result was described in a table, a schematic figure and descriptive text with quotations. The study showed that a rheumatic disease had an experienced impact on roles in everyday life through functional impairments and reduced endurance. The worker-role and home maintainer influenced, since they were decreased or completely missing. People who had developed strategies did not experience as much influence on their roles. The authors believe that strategies can help people with rheumatic disease to maintain their roles despite sickness. Occupational therapists plays an important and crucial role by teaching strategies enabling people to engage in activities which can cause meaning and satisfaction. This promotes physical and emotional wellbeing for the person.

Syftet med studien är att reda ut vilken roll strategierna Buzz och Event marketing har i PR-branschen idag samt hur de strategiska kommunikatörerna och målgruppen förhåller sig till dem. Studien undersöker också de behov och möjligheter strategierna i kombination har och ska på så sätt generera ny kunskap till grund för strategiernas fortsatta utveckling.

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad. Den här studien syftade till att undersöka hur vårdpersonalen, som arbetar på ungdomsmottagningar i Västra Götaland, tänker kring de samtal om STI som de har med sina patienter. Materialet samlades in med en enkät som skickades till samtliga ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Enkäten bestod av enbart öppna frågor som på olika sätt behandlade innehållet i och utförandet av STI-samtal. Endast två frågor i enkäten analyserades i föreliggande studie. Den ena frågan behandlade vilket syfte vårdpersonalen anser att samtal om STI har. Den andra frågan undersökte om personalen använder någon medveten strategi under samtalen. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på en stor spridning bland svaren vilket går hand i hand med att det inte finns några nationella riktlinjer för vårdpersonalen att följa. Vårdpersonalen utryckte även önskemål om vidare utbildning och mera kunskaper om djupare rådgivning. Resultaten som redovisas i denna studie är en möjlig utgångspunkt för fortsatt forskning kring STI-samtal ur vårdgivares perspektiv. Att mer forskning inom området behövs blir mycket tydligt.

Studiens syfte är att lyfta fram och jämföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benämnda uppgifter. Är det kanske så att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera på symboler och nyckelord utan att de även, avstår från återläsning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tänker högt under pågående arbete, studeras deras sätt att läsa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar även intervjuer i syfte att ta reda på elevernas uppfattningar om svårigheter i benämnda uppgifter. Vid analys jäm­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrån följande aspekter: beräkningsstrategier, läsförståelsestrategier, återläsning och lösningskontroll. Resultatet visar, till skillnad mot tidigare forskning, ingen tydlig tendens att fokusera på symboler och signalord. Istället framträder en förmåga att automatisk koppla innehållet i en benämnd uppgift till ett tal att beräkna. Studien visar även att lösningskontroll sällan genomförs, och än mer sällan återläses uppgiftstexten i detta skede. Slutligen konstateras att studiens informanter vanligen bedömer svårighetsgraden i benämnda uppgifter utifrån den aritmetiska nivån och inte utifrån dess lästekniska svårigheter. Eleverna tycks alltså inte vara riktigt medvetna om lästekniska svårigheter såsom missledande signalord, samt hur valet av läsförståelse­strategier påverkar möjligheten att lösa benämnda uppgifter. I syfte att stärka elevernas matematiska förmågor och självförtroende kan det därmed vara bra att lyfta fram dessa aspekter och låta dem bli en del av matematikundervisningen i skolan.