Studier har visat att nyanlända elever som påbörjar sin utbildning efter att hen har fyllt 12 år har lägre sannolikhet att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program. För att förbättra förutsättningarna och likvärdigheten för nyanlända att nå behörighet infördes den 1 augusti 2018 en ny lag i Sverige om att en individuell studieplan ska upprättas för nyanlända elever i grundskolan och specialskolan senare del. Syftet med uppsats är att undersöka om och hur lagen om den individuella studieplanen för nyanlända eleven i grundskolan och specialskolans senare del implementerats på ett antal grundskolor i Stockholm. Jag har valt fallstudie som design och flermetodsforskning för insamlandet av data. I material framträder flera likheter i informanternas arbete, så som vilket pedagogiskt underlag som användes, att det alltid var minst två professioner från skolan som samverkade samt att en majoritet av skolorna använde sig av Skolverkets mall. Undersökningen visar därmed på att delar av de problem som lagen syftar till att överkomma har fått en effekt på de undersökta skolorna. De hinder som informanterna uttryckte för att kunna implementera lagen var brist på tid, kunskap och erfarenheter inom området samt resurser i form av tekniskt stöd vid överlämnandet av ISP vid skolövergångar.

Anställningsbarhet är ett begrepp som berör alla som är eller vill vara på arbetsmarknaden. Trots det finns det ingen samstämmig bild av vad anställningsbarhet är och hur man ökar sina chanser att få ett jobb. Den här studien syftar till att öka kunskapen kring hur studie- och yrkesvägledare definierar anställningsbarhet samt hur de arbetar för att hjälpa individer bli mer anställningsbara. Genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys intervjuades sju studie- och yrkesvägledare. Resultatet tog upp ett tema utifrån formella kompetenser deltagarna beskrev, vilket kan sammanfattas i hårda kompetenser, exempelvis utbildning, körkort, språkkunskaper och tidigare arbetslivserfarenheter. Därefter framfördes fem andra teman baserade på karriärteorin Planned Happenstance: nyfikenhet, optimism, flexibilitet, ihärdighet och risktagande. Dessa fem teman kopplade till anställningsbarhet kan beskrivas som mjuka kompetenser som kan öka chansen att få ett jobb och även kunna behålla det. Vidare var vägledarna inte helt överens om vad anställningsbarhet innebar. Några menade att alla i viss mån är anställningsbara, andra lyfte att det handlade om att vara attraktiv för arbetsgivare och ytterligare några ansåg att det handlade om att matcha rätt person till rätt jobb. Vägledarna hade som strategi att använda sig av ett kartläggningssamtal, motiverande samtal och informerande samtal för att hjälpa individerna komma närmre en anställning. Idé till framtida forskning är att utföra studien utifrån någon annans perspektiv, exempelvis arbetsgivare eller arbetssökande.

Studiens syfte är att presentera en kunskapsöversyn på studie- och yrkesvägledningens roll i arbetet med dropouts. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i Antonovskys teori KASAM; känsla av sammanhang och dess begrepp Begriplighet, Hanterbarhet samt Meningsfullhet.I Sverige är det obligatorisk skolplikt för barn och ungdomar mellan sju och sexton års åder. Gymnasieskolan och Gymnasiesärskola är därmed frivilliga skolformer, men ses som en naturlig väg att gå från samhällets sida. Unga vuxna utan fullgjord gymnasieutbildning riskerar en svårare väg in på arbetsmarknaden. Studieavhopp ses idag som ett problem på både samhälls- och individnivå i de flesta länder.Resultatet visar att mobbning, brist på pedagogiskt stöd och vuxna som inte bryr sig är de vanligaste orsakerna till avhopp. De flesta avhoppen sker i årskurs 3 på gymnasiet och är vanligare bland killar än tjejer.Gruppvägledning, motiverande samtal och individuellt anpassade studieplaner med tydliga och realistiska mål, tillsammans med ett gott samarbete mellan elev, föräldrar och skola är exempel på insatser som visat sig fungera väl i det förebyggande arbetet mot dropouts. Arbetet med att förebygga avhopp är hela skolans ansvar tillsammans men rektorn har det övergripande ansvaret. Genom att stärka elevens känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet stärks individens känsla av sammanhang, vilket fungerar förebyggande mot avhopp.

Skolmotgångar och skolavhopp har länge varit ett stort bekymmer i den svenska skolan. I det här examensarbetet finns två syften. Det första är att synliggöra vilka faktorer som studie- och yrkesvägledare menar ligger till grund för ofullständiga studier. Det andra syftet är att belysa hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att motivera elever med tidigare skolmotgångar. Frågeställningarna som använts för att nå ett svar är: Vilka faktorer påverkar individers sannolikhet till att fullfölja studier enligt studie- och yrkesvägledare? På vilket vis arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever som haft tidigare motgångar i sina studier? För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts där sex verksamma studie- och yrkesvägledare intervjuades. Svaren på intervjuerna analyserades genom de teoretiska begreppen Autonomi, samhörighet, kompetens, habitus och brytpunkter. Resultatet av studien visade på att studie- och yrkesvägledare upplever att socioekonomiska faktorer, däribland segregation direkt kan påverka elevers chanser att fullfölja studierna. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledare upplever individuella faktorer med funktionsvariationer och en tidigare missanpassad skolgång som direkta påverkansfaktorer. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledare anser att individuellt anpassade delmål fungerar bäst när de motiverar elever som tidigare gått igenom skolmotgångar.

Det finns flera vägar att gå för att uppnå en karriär som elitidrottare. En väg som majoriteten av svenska elitidrottare har gemensamt är att de genomförde sin elitsatsning i samband med att de gick en s.k. Nationell idrottsutbildning (NIU) eller ett Riksidrottsgymnasium (RIG). Tidigare forskning pekar på att förberedelser inför karriärövergångar hos elitidrottare är nödvändiga för att idrottaren ska få bästa möjliga förutsättningar. Likaså ska studie- och yrkesvägledning i skolan syfta till att eleven ska lära sig att göra väl underbyggda val återkommande gånger i sin framtida karriär. Denna kvalitativa studie fördjupar sig i vilka utmaningar de elitsatsande eleverna kan ställas inför samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har när det gäller den elitsatsande gymnasieeleven. Resultatet pekar bland annat mot att det är få av de elitsatsande eleverna som tänkt långsiktigt och förstår innebörden av RIG eller NIU när de antagits till programmen, de elitsatsande eleverna måste ta stort ansvar i ung ålder och står inför en osäker framtid. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll när det kommer till den elitsatsande gymnasieeleven men träffar inte eleverna i det vardagliga sammanhanget. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare, specialidrottslärare och andra viktiga vuxna runt om eleven är en förutsättning för att eleven ska få så bra vägledning som möjligt.

Examensarbetet redovisar ett antal utländska gymnasieelevers erfarenheter kring studie- och yrkesvägledning inom skolans värld. Vidare beskriver examensarbetet hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas utifrån informanternas perspektiv. Detta arbete är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjufrågor. De intervjuade var fyra utländska gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet, samtliga bor i en mellanstor kommun i Norrland. I arbetet redovisas en omfattande litteratursökning som är relevant för studiens ändamål, det redovisas även den konstruktivistiska teorin. Resultaten tolkades med stöd i litteratursökningen samt den konstruktivistiska teorin. Resultaten påvisade att majoriteten av informanterna inte var nöjda med studie-och yrkesvägledningen de fick i skolan. Vidare visade resultaten att samtliga informanter skulle vilja ha mer vägledning innan en övergång. Studiens resultat påvisade även att informanterna anser att det finns en hel del som bör utvecklas kring studie- och yrkesvägledningen inom skolan, såsom vägledaren bör använda bilder eller dylikt i vägledningssamtalet men även att studie- och yrkesvägledaren bör ha bättre kunskap i samtalsmetodik. I diskussionsavsnittet presenteras även mina egna åsikter; för att läsaren inte ska bli konfunderad om vad som är forskning och vad som är spekulationer har jag varit noga med att markera när jag skriver ner mina egna åsikter.

Denna studie syftar till att få en djupare förståelse av de förväntningar som finns på studie- och yrkesvägledning, inom ramen för vuxenvägledning. Med hjälp av studiens frågeställningar undersöker vi vilka förväntningar sökande individer har inför ett vägledningssamtal och hur dessa möttes upp, samt hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig till förväntningarna. Vi valde att inrikta oss mot vägledningssökande och studie- och yrkesvägledare då vi ville få ett större perspektiv av vårt valda område. För att få en fördjupad förståelse av de sökandes tankar och upplevelser av vägledning, valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi genomförde åtta intervjuer, med sex vägledningssökande samt två studie- och yrkesvägledare. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys med hjälp av begreppen habitus, brytpunkter, handlingshorisont, livsförlopp, livsrum och självuppfattning. Det huvudresultat som framkommit av studien är att de vägledningssökande förväntar sig att studie- och yrkesvägledaren bör ha kunskap om det mesta som rör utbildning och yrken. De förväntas även kunna ge individanpassade råd till de sökande i frågor som rör deras framtid. Samtliga av de vägledningssökande upplevde att deras förväntningar möttes upp på det sätt de önskat. Studie- och yrkesvägledarna upplever att de sökande ofta uttrycker orimliga förväntningar, vilket gör att de strävar efter att vara konsekventa i sin yrkesroll. De försöker även vara noggranna genom att sätta ramar och fastställa syfte tidigt i vägledningssamtalet.

Studiens syfte är att ge fördjupad kunskap inom studie- och yrkesvägledningen gentemot kvinnor som kommer från länder utanför Europa och som har en akademisk utbildning med sig till Sverige. Studien utgår från att kvinnorna går på SFI. Undersökningen är utformad utefter både vägledarperspektiv och sökandeperspektiv. De centrala frågorna i studien belyser den konkreta vägledningen, svårigheter och möjligheter samt motivation och ambition. Den senare delen av studien berör frågan om cooling down, det vill säga om de sökande upplever att deras ambitioner blir dämpade eller modifierade. De teoretiska utgångspunkterna som valts är dels en karriärteori som benämns som CIP - Cognitive Information Processing. Denna teori upptar självkännedom och kännedom om vilka möjligheter som finns. Teorin behandlar också beslutfattandet och hur det interagerar med självkännedomen och kännedom om olika möjligheter. Ytterligare en teori finns med, en kristeori. Eftersom kvinnorna i studien kommer från krigsdrabbade länder och lämnat det invanda bakom sig passar kristeorin då teorin behandlar effekterna av en sådan kris och påvisar att beteenden har en sina orsaker. Empirin har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuguider. Resultatet som framkommit från denna undersökning stärker delvis den tidigare forskningen. Språket är ett centralt problem både ur vägledarnas perspektiv och ur de sökandes perspektiv, såsom tidigare forskning också påvisar. I frågan om det finns en cooling down- effekt finns det inga klara indikationer på att detta förekommer och det finns vidare beskrivet i analysen.

Rektorn ansvarar över organisering och uppföljning av det studie- och yrkesvägledande arbetet på skolorna och att säkerställa att detta genomförs av skolans samtliga personal. Tidigare studier visar på att vägledningen är bristande på flera skolor runtom i landet där eleverna inte får den vägledning som de behöver. Med bakgrund till detta är syftet att studera hur de studie- och yrkesvägledande arbetsuppgifterna uppfattas av rektorer i Skåne län. Studien utfördes genom intervjuer med fem yrkesverksamma rektorer i kommunala och fristående skolor i Skåne län. Det teoretiska begrepp som ligger till grund för analysering av insamlad data är organisationsstruktur. Resultatet visar på att rektorerna inom de kommunala skolorna anser att studie- och yrkesvägledning organiseras till en viss utsträckning som hela skolans ansvar, då det är svårt att få in vägledningen i klassrummen. De fristående skolorna menar att studie- och yrkesvägledningen i stor utsträckning implementerades genom skolans personal i stor utsträckning. Författarparet menar att rektorerna själva behöver ta ett större ansvar för organisering av vägledning genom hela skolan, istället för att invänta initiativ från lärarnas håll.

I vår studie har vi undersökt Arbets- och utvecklingscentra, förkortat AUC – en verksamhet som bygger på en långgående samverkan mellan kommunen, försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. AUC bedriver arbetsförmedling med delvis andra metoder än den traditionella Arbetsförmedlingen. Syftet med vår studie är att undersöka hur ungdomar upplever studie- och yrkesvägledningen i verksamheten. Vidare vill vi undersöka hur handläggare/coacher på AUC upplever motivationen hos de sökande samt hur de arbetat för att motivera ungdomarna. Kunskap om AUC: s verksamhet, med dess styrande regelverk och målsättningar i Malmö Stad, har erhållits via litteraturstudier och dokument från Internet. Dessa presenteras i bakgrundsdelen. Genom sex kvalitativa samtalsintervjuer med handläggare/coacher har vi tagit del av verksamhetens kompetenser, arbetssätt och upplevelser, vilka framförs i resultatkapitlet. Via 42 kvalitativa enkätformulär har vi fått en inblick i ungdomars upplevelser av den studie- och yrkesvägledning de erbjuds i verksamheten. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarnas/coachernas kompetenser och engagemang är av stor betydelse i arbetet med verksamhetens unga. Dock kan det humana hänsynstagandet hamna i skymundan, i kommunens ansträngningar att minska bidragsberoendet. Genom det individcentrerade arbetssättet lindrar handläggarna/coacherna de negativa aspekterna av situationen genom att de ägnar mer tid åt varje deltagare. Resultaten visar även att studie- och yrkesvägledningen har betydelse för verksamhetens unga genom att den tillhandahåller den information ungdomarna är i behov av. Vidare framkommer även att studie- och yrkesvägledningen uppfattas som en specialistfunktion, vilken förväntas ge stöd åt individen i sin strävan mot eventuella yrken eller studier.