strävan efter en hållbar morgondag är både det offentliga och företagen nyckelspelare. Denoffentliga upphandlingen står för enorma marknadskrafter och en miljömässigt hållbarinriktning kan därför vara en avgörande pusselbit för en blomstrande framtid. Som bådejuridiskt och ekonomiskt styrmedel kan upphandlingen både höja den lägsta ribban och varaföregångare i en samhällsomställning.Att bidra med kunskapsspridande och skapa förståelse för miljömässigt hållbarupphandling är syftet med den här studien. Ett svenskt och operativt fokus med målet attkartlägga målbilden och behoven för den i Dalarna belägna organisationenUpphandlingscenter Falun Borlänge regionen. Vilka behov som finns, hur målbilden ser utsamt hur handlingsplaner kan formuleras för att nå och genomföra en miljömässigt hållbarupphandling var frågeställningar som styrde arbetet.Genom att använda workshoppar med teman kring behoven, målbilden ochhandlingsplaner av miljömässigt hållbar upphandling som datakälla samlades och skapadesbevis och analys för en kategoriserad kartläggning. Sammantaget åtta generiska kategorierhar använts genom hela processen. Samarbete- och samordningsaspekter dominerar ibehoven och målbilden för en miljömässigt hållbar upphandling. En målkonflikt mellanmiljömässiga och ekonomiska perspektiv identifierades som ett första hinder, däremot finnsindikationer på att den målkonflikten är uppfattad istället för reell. Studien indikerar attsamordning av offentliga och decentraliserade verksamheter kan vara det mestproblematiska behovet att tillgodose.Upphandlingscentret Falun Borlänge regionen vandrar inte ensam på vägen till enmiljömässigt hållbar upphandling. Tidigare studier visar på att likartade hinder ochmöjligheter existerar över långa avstånd i rum och tid. Samhällsutvecklingen hinner intemed hållbarhetståget, men kanske har det offentliga en skyldighet att användaupphandlingen för att sätta på sig lotsens hatt. / In the quest of a sustainable tomorrow both the public sector and the business sector are keyplayers. Public procurement holds significant power to sway the market, and green publicprocurement can be a crucial piece of the puzzle for a flourishing future. As a financial andlegal instrument, public procurement can both raise the bar and be a forerunner for a societaltransformation.The aim of this study is to contribute to spreading and creating awareness andunderstanding of green public procurement. Centered around a Swedish and operationalperspective, the goal is to map the vision and needs for a regional organization calledUpphandlingscenter Falun Borlänge regionen. What needs exist, how the vision can bedefined and how action plans can be formulated to implement green public procurementwere questions guiding the paper.Evidence and analysis for a categorized mapping was gathered and created by usingworkshops with themes of needs, vision, and action plans as a data source. Eight genericcategories in total have been used throughout the process. Dominant aspects of needs andvision for green public procurement are cooperation and coordination. A conflict betweenenvironmental and financial goals was identified as a first obstacle, although there wereindications this conflict was perceived, rather than real. The analysis of the study indicatesthat coordination of public and decentralized organizations could be the most problematicneed to fulfill.Upphandlingscentret Falun Borlänge regionen does not walk alone on the road towardsgreen public procurement. Previous studies show that similar obstacles and opportunitiesexist over great distances in time and space. The societal development has a wide gap toclose to reach the desired state of sustainability, but perhaps the public sector has anobligation to use procurement to lead the way. / <p>2022-06-03</p>

Inledning: Investeringsprocessen i kommuner är ett komplext system uppbyggt av olika åsikter och målbilder. Tidigare studier visar mycket kring just denna svårhanterliga och oförutsägbara process. Däremot finns det inte lika mycket studier angående genomförandegraden av investeringar i kommuner, och därtill inte heller kring faktorerna som ligger bakom. Genomförandegraden av investeringar i Västerås stad har under de senaste åren varit runt 60 procent, vilket de uttryckt inte är en nivå de vill bibehålla. Därav faller det sig naturligt att undersöka vad det är som påverkar genomförandegraden och hur dessa faktorer påverkar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån Västerås stad identifiera och skapa förståelse för de faktorer som påverkar genomförandegraden i den kommunala investeringsprocessen. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ art, med fokus på semi-strukturerade intervjuer med tolv respondenter. Respondenterna har alla en koppling till investeringsprocessen men har olika befattningar och arbetar inom olika delar.  Slutsats: De slutsatser som har dragits utifrån uppsatsen är att det både finns externa och interna faktorer som påverkar genomförandegraden av investeringar i Västerås stad. De externa faktorerna som framkommit är däremot ofta av sådan art att de inte går att påverka, då de är kopplade till juridik eller inte går att förutse. Istället menar vår slutsats att det främsta faktorerna, som dessutom har utvecklingspotential, ligger i de interna processerna, behovsanalyser, kommunikation, prioriteringar och uppföljning. / Introduction: The investment process in municipalities is a complex system built upon different opinions and goals. Previous studies present a lot about the difficulties and the unpredictableness of the process. Although, there are not as many studies about the degree of implementation in municipalities and the factors affecting it. The degree of implementation in Västerås stad has been on average 60 procent for the past few years, which they expressed is not a level they are satisfied with. Therefore, the subject for this thesis is to investigate what it is that affects the degree of implementation and how it affects it.  Purpose: The purpose of this thesis is that, from Västerås stad, identify and increase understanding for the factors that affect the degree of implementation in the municipal investment process. Method: The thesis is a qualitative study, with focus on semi-structured interviews with twelve respondents. All the respondents are involved in the investment process but from different perspectives. Conclusion: The conclusions drawn from this thesis is that there are both external and internal factors that affect the degree of implementation of investments in Västerås stad. The external factors are more difficult to influence from the organization's perspective, since they often are related to legislation or are hard to predict. The internal factors on the other hand, that have more potential of development are related to the internal processes, requirement analysis, communication, priorities and follow-ups.

Bakgrund: Efter Tillitsdelegationen tillsattes och förankrade styrsättet, tillitsbaserad styrning, mynnade det ut i Sveriges kommuner. Tillämpningen har uppdagats och implementerats i offentlig sektor och har fått spridning. De har således blivit en ny era inom styrning av offentlig sektor men huruvida styrsättet påverkar resursfördelning är inte helt självklart. Vilken effekt tillitsbaserad styrning i praktiken får på resursfördelning lämnar en obesvarad fråga. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur offentliga verksamheter kopplar resursfördelning till tillitsbaserad styrning och hur de arbetar för att inkludera tillit i resursfördelningen. Metod: För att undersöka vårt syfte har en kvalitativ undersökning genomförts genom intervjuer med sju olika kommuner samt en intervju med Louise Bringselius. Insamlandet av data har genomförts genom semistrukturerade intervjuer och detta är vad som ligger till grund för empirin. Slutsats: Konkluderandet som avslutningsvis presenteras är att offentliga verksamheter inte lyckats göra resursfördelningen tillitsbaserad. Kopplingen är bristande och resursfördelningen går inte i linje med tillitsbaserad styrning. Något som däremot kan fastställas är att de inkluderat ett ökat handlingsutrymme på lägre nivåer i den hierarkiska kedjan. / Background: Trustbased management is a relatively new management style that Tillitsdelegationen established in the public sector through their solid work. After its findings the municipalities started implementing the new management style. A new era of management arose in the public sector but how it should be used in relation to resource allocation is not totally clear. How the management style shall be used related to the resource allocation and what the output will be, leaves the question unanswered. Purpose: The purpose of the study is to investigate how public organizations link resource allocation to trust-based management and how they work to include trust in resource allocation.Method: To investigate our purpose, qualitative research has been executed through interviews with seven municipalities and a researcher named Louise Bringselius. The collected data has been done by semi-structured interviews. Conclusion: The conclusion presented is that public organizations have not succeeded in making the resource allocation trust-based. The link between trust-based management and resource allocation is lacking. On the other hand, something that can be established is that they have included increased influence and course of action at lower hierarchical levels in the hierarchical chain.

The study has been conducted at Projektavdelningen, a department within Region Gotland. Projektavdelningen is in a transition to conduct projects in accordance with new environmental requirements. The purpose of the study is to support Projektavdelningen in their transition to initiate monitoring of the new environmental requirements. The data for the study was collected using methods consisting of interviews and document collection. The collected data was analyzed using organizational theory and analysis based on total quality management. The authors used data analysis tools such as GAP-analysis, Tree Diagram, and SWOT-analysis to categorize patterns and relationships in the empirical report. Employees at Projektavdelningen experience issues in today's monitoring work, partly due to a lack of resources in the operation. It is essential that the project managers have the time for monitoring work for the operation to continue in the transition with initiating monitoring of the new environmental requirements. The study reports two prioritized improvement proposals. The first proposal concerns a structured approach, and the second involves a model that allows time for further monitoring work. Finally, the study presents the IUM, Integrated Monitoring Model, which can support Projektavdelningen with initiating monitoring of the new environmental requirements. IUM is a model inspired by the PDSA theory, showing how Projektavdelningen can integrate monitoring work into their priorities. / Studien har genomförts på Projektavdelningen, en verksamhet inom Region Gotland. Projektavdelningen befinner sig i en omställning för hur de ska bedriva bedriva projekt i enlighet med nya miljökrav. Syftet med studien är att stödja Projektavdelningen i deras omställning för att inleda ett uppföljningsarbete av de nya miljökraven. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av intervjuer och dokumentinsamling. Den insamlade data analyserades med organisatorisk analys, samt analys utifrån offensiv kvalitetsutveckling. Författarna använde dataanalysverktygen GAP-analys, Träddiagram och SWOT-analys för att kategorisera mönster och samband i den empiriska redovisningen. Medarbetarna på Projektavdelningen upplever en problematik i dagens uppföljningsarbete delvis till följd av verksamhetens resursbrist. Det är essentiellt att projektledarna får utrymme i form av tid för uppföljningsarbete för att verksamheten ska fortgå i omställningen med att inleda uppföljning av de nya miljökraven. Studien redovisar två prioriterade förbättringsförslag, det första förslaget avser ett strukturerat arbetssätt och det andra berör en modell som frigör tid för ytterligare uppföljningsarbete. Slutligen redovisar studien IUM, Integrerad Uppföljningsmodell, som kan stödja Projektavdelningen med att inleda ett uppföljningsarbete av de nya miljökraven. IUM är en modell inspirerad av teorin PDSA som visar hur Projektavdelningen kan integrera uppföljningsarbetet i deras prioriteringar.

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo &amp; Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. “Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector – A Qualitative Study in the Värmland County Council”. The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers. Further in ouroperationalization and analysis we have used Karasek/Johnsons demand/control/supportmodel with amplifications in form of project specific factors taken from theory about projectmanagement.From the analysis of the empirical data, we conclude that the project managers who areactive in the Pegasus program in the Värmland county council experience their psychosocialwork environment in several ways. In this study that means that several of the respondentsexperience high levels of stress in the psychosocial work environment while the degree ofself-monitoring and social support to the project manager’s work varies between therespondents. We can also see that several of the project managers feel that their psychosocialwork environment is stimulating while others experience it mainly as stressing. Some of theproject managers could therefore more than others, eventually suffer from psychosomaticdisorders as long as their work demands mostly not are compensated by a higher degree ofself-monitoring. / Examensarbete i projektledning, D-uppsats av Chris Baldebo &amp; Anders Persson vårterminen2011. Handledare: Lennart Ljung. ”Projektledares psykosociala arbetsmiljö inom offentligverksamhet – En kvalitativ studie i Värmlands landsting”. Syftet med denna studie är att undersöka hur projektledare verksamma inom offentligverksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Utifrån detta har vi formulerat en hypotessom bygger på antagandet att det finns skillnader i hur projektledare upplever sinpsykosociala arbetsmiljö beroende på om de arbetar inom offentlig eller privat sektor.Utifrån syftet har en preciserad frågeställning formulerats: Hur upplever projektledareverksamma inom Pegasusprogrammet i Värmlands landsting sin psykosociala arbetsmiljö?För att kunna säga något karakteristiskt om detta har vår ansats varit att intervjua femprojektledare. Vidare i vår operationalisering och analys har vi utgått från Karasek/Johnsonskrav/kontroll/stödmodell samt förstärkt denna med projektspecifika faktorer som hämtats frånteori om projektledning.Genom analysen av våra empiriska data drar vi slutsatsen att projektledare som ärverksamma inom Pegasusprogrammet upplever sin psykosociala arbetsmiljö på flera olikasätt. Detta innebär i denna studie att flera av respondenterna upplever en hög grad avarbetskrav i den psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt varierar graden av egenkontroll ochsocialt stöd i arbetet mellan respondenterna. Vi kan också se att flera av projektledarnaupplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressande medan andra ser den främst somstimulerande. Utifrån de olika upplevelserna riskerar därmed vissa av projektledarna i högreutsträckning än andra, att på sikt drabbas av psykosomatiska besvär så länge deras arbetskravinte motsvaras av en högre grad av egenkontroll.Nyckelord:

The voluntary based sports movement has for over a hundred years been supported by state funds and seen as an important part of the Swedish society. In the city of Linköping the ethnical and economical segregation has been increasing in recent years and the consequences are reflected in the local sports associations. In Skäggetorp, statistically the most underprivileged district in city, there is no longer any football association offering activities to children under fourteen years old, either boys or girls. Furthermore, girls with immigrant background are generally less involved in the sports movements and efforts are made from both public authorities and other actors to incite activity.This essay analyses the political rationality lying behind the planned and realized interventions and how the actors have been experiencing the processes of cooperation. The empirical material has been collected by interviews with the involved actors. The theoretical framework has been constituted by a theory of construction of problem representation along with theoretical concepts as capital and governance.Main findings consist of a difference of rationality depending on whether the activity is aimed at boys or girls or if it is conducted within the structure of sports associations. Also, associations in underprivileged urban districts are both seen as possible promotors for social change and as subjects in need of help. The system of public allowances for sports associations can only be distributed to projects even though all actors are addressing a long-term approach. This study also shows the challenges that exists within the decentralisation of public administration, governance and cooperation by different actors.

Förändring är en del av livet, likaså lärande och hälsa, vilket rimligtvis borde innebära att dessa processer påverkar varandra. Denna studie handlar om hur medarbetare inom en kommunal enhet, vars huvudsakliga uppdrag är att arbeta hälsofrämjande gentemot seniorer, beskriver och upplever dessa tre processer utifrån deras arbetsplatskontext. Syfte: Syftet med studien var därför att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv undersöka hur medarbetarna beskrev förändring och lärande på enheten samt hur de upplevde att dessa processer påverkade deras hälsa. Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats där fyra fokusgruppsintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av 12 medarbetare som intervjuades i grupper om fyra. Resultatet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Medarbetarna beskrev att dagens seniorer är mer aktiva samt att arbetet kräver digital kompetens och omvärldsbevakning. De beskrev också att lärandet på enheten främjas av samarbete och en tillåtande atmosfär. Medarbetarna upplevde att deras hälsa främjas av att alla (organisation, chef och medarbetare) tar ansvar för en god arbetsmiljö. Slutsats: Processerna förändring, lärande och hälsa ställer höga krav på en tydlig organisationsstruktur och ett hälsofrämjande ledarskap. För att hantera förändring, samtidigt som lärande och hälsa främjas, är även goda relationer och strategier för dialog och reflektion viktigt. / Change is a part of life, as is learning and health, which should reasonably mean that these processes affect each other. This study is about how employees within a municipal unit, whose main task is to work to promote health towards seniors, describe and experience these three processes based on their workplace context. Aim: The aim of the study was to examine from a health pedagogical perspective how the employees described change and learning at the unit and how they felt that these processes affected their health. Method: The study was based on a qualitative approach where four focus group interviews were used as a data collection method. The sample consisted of 12 employees who were interviewed in groups of four. The results were analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The employees described that today's seniors are more active and that the work requires digital competence and external monitoring. They also described that learning at the unit is promoted by cooperation and a permissive atmosphere. The employees felt that their health was promoted by everyone (organization, manager and employees) taking responsibility for a good working environment. Conclusion: The processes of change, learning and health place high demands on a sharply defined organizational structure and health-promoting leadership. Good relationships and strategies for dialogue and reflection are also important in managing change while at the same time promoting learning and health.

Titel: ”Vilka vill jobba med detta i framtiden?” En kvalitativ studie om hur offentlig verksamhet i Småland arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Författare: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problemformulering:  · Hur arbetar offentlig verksamhet med att attrahera och behålla kompetens inom yrkesgruppen socialsekreterare? · Vilka möjligheter kan identifieras för att möta fortsatta utmaningar med att attrahera och behålla socialsekreterare? Syfte: Syftet med studien är att få en uppfattning om hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Studien ämnar också identifiera fortsatta utmaningar och möjligheter för offentlig verksamhet med att attrahera och behålla socialsekreterare. Metod: En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamling har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Slutsats: Vår studie visar att hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare skiljer sig åt beroende på vilka förutsättningar kommunerna har. De centrala faktorerna i arbetet med att attrahera och behålla socialsekreterare är ledarskap, arbetsmiljö, kompetensutveckling, tid för återhämtning, meningsfullhet och organisationskultur. Denna studie visar att det är klientarbetet som skapar meningsfullhet för socialsekreterarna i deras yrkesroll. / Title: "Who wants to work with this in the future?" A qualitative study on how public organisations in Småland work to attract and retain social workers. Authors: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problem formulation:  · How does the public sector work to attract and retain competence within the professional group of social workers? · What opportunities can be identified to meet the continuing challenges of attracting and retaining social workers? Purpose: The purpose of the study is to get an idea of how public services work to attract and retain social workers. The study also intends to identify continuing challenges in how public services work to attract and retain social workers. Method: A qualitative case study with an inductive approach. Data collection has been done through semi-structured qualitative interviews.         Conclusion: Our study shows that how public services work to attract and retain social workers differs depending on the conditions the municipalities have. Central factors in the work to attract and retain social workers are leadership, work environment, skills development, time for recovery, meaningfulness and organisational culture. This study shows that it is the client work that creates meaningfulness for the social workers in their professional role.

Digital sustainability is a concept that is increasingly used in today's society. There is still some uncertainty about how Swedish public sector should think and relate to the concept and what the meaning really is. The purpose of this study is to investigate how public enterprises can gain a better understanding of digital sustainability and thus create better conditions in their work towards working digitally sustainably. To answer this, a qualitative case study was conducted at the Swedish authority Bolagsverket. The case study was divided into two phases, where the first phase consisted of an analysis of the current situation in order to gain an understanding of how the authority relates to digital sustainability today. This followed the second phase where a focus group interview, observation and document analysis was conducted in order to analyze and together with the theory draw conclusions related to how the business can improve its current way of working regarding digital sustainability. The conclussion clarifies five aspects to describe how a public sector can continue its work and understanding of digital sustainability. For future research as a supplement to this study, it is recommended to investigate more than one public sector in order to create a general picture of digital sustainability in public sector in Sweden. / Digital hållbarhet är ett begrepp som används allt mer i dagens samhälle. Än finns dock en viss osäkerhet kring hur svenska offentliga verksamheter ska tänka och förhålla sig till begreppet och vad dess innebörd verkligen är. I denna studie är syftet att undersöka hur offentliga verksamheter kan få en bättre förståelse för digital hållbarhet och på så sätt skapa bättre förutsättningar i sitt arbete mot att arbeta digitalt hållbart. För att besvara detta genomfördes en kvalitativ fallstudie hos den svenska myndigheten Bolagsverket. Fallstudien delades i två faser där den första fasen bestod av en nulägesanalys för att få en förståelse för hur verksamheten förhåller sig till digital hållbarhet idag. Detta följt av den andra fasen där en fokusgruppintervju, observation och dokumentanalys genomfördes i syfte att analysera och tillsammans med teorin dra slutsatser relaterade till hur verksamheten kan förbättra sitt nuvarande arbetssätt gällande digital hållbarhet. Av slutsatsen tydliggörs fem aspekter för att beskriva hur en offentlig verksamhet kan fortsätta sitt arbete och förståelse kring digital hållbarhet. Inför framtida forskning som en påbyggnad på denna studie rekommenderas att undersöka mer än en offentlig verksamhet för att skapa en större generell bild av digital hållbarhet inom offentliga verksamheter i Sverige.

Delaktighet och inflytande är två vetenskapligt belagda faktorer som anses kunna främja hälsa. I SCB:s senaste medborgarundersökning uppger cirka åtta av tio invånare i Eskilstuna kommun att möjlighet till inflytande saknas. WHO beskriver främjandet av delaktighet och inflytande som en viktig drivkraft för att uppnå jämlikhet i hälsa. Om målet om en socialt hållbar utveckling ska kunna uppfyllas behöver denna fråga undersökas grundligare - och inte endast utifrån kvantitativa metoder. Studiens syfte är att undersöka hur invånare i Eskilstuna kommun uppfattar sina möjligheter till delaktighet och inflytande inom offentlig verksamhet. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urvalsförfarande, och den insamlade datan analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys. Teoretiska utgångspunkter är samhällsvetenskaplig kunskapsteori och ett hälsofrämjande perspektiv utifrån hälsans bestämningsfaktorer. Resultatet visar att informanterna är nöjda med den information som Eskilstuna kommun tillhandahåller. Däremot finns förbättringsmöjligheter huruvida informationen når fram, och avseende vikten av återkoppling vid kontaktförsök. Framtida önskvärda möjligheter innefattar bland annat att kunna registrera sig för mejlutskick och att delta i fokusgrupper. Slutsatsen är att möjligheten till förbättring respektive implementering av dessa faktorer bör utredas. Förslag för fortsatta studier är att pröva alternativa sätt att generera kvalitativa data i denna fråga. / Participation and influence are two scientifically proven factors that are considered to be able to promote health. In Statistics Sweden´s latest citizen survey, approximately eight out of ten residents in Eskilstuna municipality state that there is no opportunity for influence. World Health Organization describes the promotion of participation and influence as an important driving force for achieving equality in health. If the goal of socially sustainable development is to be met, this issue needs to be examined more thoroughly - and not only on the basis of quantitative methods. The aim of the study is to investigate how residents in Eskilstuna municipality perceive their opportunities for participation and influence in the public sector. The data collection method was qualitative semi-structured interviews with a purposeful sampling technique, and the collected data was analyzed through a qualitative manifest content analysis. Theoretical starting points are social science knowledge theory and a health-promoting perspective based on the determinants of health. The results show that the informants are satisfied with the information that Eskilstuna municipality provides. However, there are opportunities for improvement whether the information is obtained, and with the regard to the importance of feedback in communication attempts. Future desirable opportunities include being able to register for e-mails and participating in focus groups. The conclusion is that the possibility of improvement or implementation of these factors should be investigated. A suggestion for further studies is to try alternative ways to generate qualitative data on this issue.