Det har gått över ett år sedan viruset Covid-19 klassificerades som en pandemi i världen. Händelsen har förändrat vårt sätt att leva, på ett sätt som vi inte hade en aning om innan. Restriktioner, rekommendationer och nya lagändringar har abrupt implementerats i samhället. Genom att stanna hemma från vardagliga aktiviteter som skola och jobb, liksom att begränsa antalet personer i sin närhet, skulle sociala möten minska och viruset därmed hämmas. Viruset finns dock fortfarande omkring oss och vi fortsätter att anpassa oss. Syftet med studien är att undersöka hur behovet av offentliga platser har förändrats under covid-19-pandemin och om dessa behov möts av stadsutformningen i Stockholm. Vidare undersöks om det är möjligt att skapa en tät stadsbebyggelse som främjar social hållbarhet och som fungerar i kristider. Stadsplaneringsideal förändras över tid och i detta nu ligger betoningen på mångfald, hållbarhet och stadsmässighet. Områdena Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och Liljeholmskajen i Stockholm ligger till grund för undersökningen eftersom dessa är uppförda under samma tid och präglas av liknande stadsplaneringsideal. Metoden som har använts i studien utgörs av enkäter, en kvalitativ områdesanalys och intervjuer med boende i respektive område. Studien visar att varken de nationella rekommendationerna eller stadens egna visioner för utformning av nya stadsbyggnadsprojekt har beaktats någon högre grad i de undersökta områdena. Låg prioritering av grönområden och parker är ett exempel, ytor för barn är ett annat, vilket framkommer av de kvalitativa områdesanalyserna. Enkätresultatet från områdesundersökningen stöder tidigare studier som visar att människor använder rekreationsområden, som parker och grönområden, i större utsträckning under pandemin. Utbudet av service i närområdet verkar också spela en större roll under pandemin. En slutsats är att den upplevda tätheten bör prioriteras i stadsplaneringen för att skapa socialt hållbara stadsmiljöer. Genom att inkludera multifunktionalitet i formandet av allmänna platser tror vi att temporära samhällsförändringar och krav lättare kan mötas. / It has been over a year since the cov-sars-19 virus was categorised as a pandemic across the world. It has changed our way of living in a way we did not see coming. Restrictions, recommendations and laws were rapidly introduced in society. By staying home from everyday activities such as school and work, as well as reducing the amount of people one meets, gatherings would be reduced, and the virus could be fought. Yet, we are still trying to adapt. The aim of this study is to analyse the new needs of public spaces during the pandemic and whether the built environment in Stockholm meets those expectations. Further, it seeks to examine whether it is possible to create an urban agglomeration while focusing on a socially sustainable environment that would also be suitable during times of crisis. City planning changes over time and forms new ideals and principles. Currently, diversity, sustainability, and urbanity are important ways of thinking about city planning. Therefore, this study has focused on three areas in Stockholm: Hammarby Sjöstad, The Stockholm Royal Seaport, and Liljeholmskajen. Those areas are all the result of the same way of planning. The methods used in this study are questionnaires for each area, as well as a qualitative analysis and interviews. Despite the existence of national recommendations and visions for planning new urban areas, it appears that there is a difference in how they have been taken into consideration for the areas in this study. Between the areas, there is an obvious difference in the implementation of green areas, playgrounds, and parks, among other things. This observation emerges from the results of the questionnaires, as well as from the theory. A distinct pattern of much greater use by residents of recreational areas such as parks and other green spaces than before the pandemic can also be observed. This is a result of needing spaces in the city where distancing is possible. The neighborhood and its supply of services tends to play a bigger role during the pandemic. The study concludes that to be able to create socially sustainable environments, it is important to focus on the perceived density in city planning. By incorporating multifunctionality in the form of public spaces, we believe temporary changes and demands can more easily be met.

Hur populära rollspel är har ökat kraftigt under en tid då digitaliseringen av rollspel är mycket vanligare än någonsin tidigare. Fler spelare upplever rollspel på ett sätt de inte var originellt utvecklade för. Detta digitala medium kan påverka deras upplevelse av rollspel kraftigt, och i sin tur ändra hur spelare upplever de sociala aspekterna av rollspel. Studiens mål är att undersöka vad för sorts påverkan digitalisering har på den sociala upplevelsen av att spela rollspel, på grund av att mer spelare påverkas av digitalisering än någonsin tidigare, vilket i sin tur påverkas av den generellt ökande populariteten av rollspel. Akademisk litteratur när det gäller spelupplevelser inom detta område är också väldigt få, så studien siktar på att motverka detta också. Frågeställningen som utvecklades från studiens problem var “Vad är deltagarnas erfarenheter och upplevelser av de sociala aspekterna av digitala rollspel?”. En kvalitativ fallstudie genomfördes med en litteraturundersökning angående generella tankar kring digitalisering och att spela online, tagna från onlineforum Detta följdes av semistrukturerade intervjuer med tio rollspelare, som sedan analyserades via en tematisk analys. Det första steget för att besvara frågeställningen var att ta reda på mer information kring vilka delar av onlinespel som ansågs vara mer viktiga av spelarna, vilket i sin tur innebär att intervjun kan bli bättre strukturerad för att samla in mer relevant information. Detta gjordes genom litteraturundersökningen. Genomföringen av intervjun var det andra steget, vilket siktade på att samla så mycket information som möjligt angående spelarnas tankar, känslor, upplevelser och liknande när det kom till digital rollspelning. Det tredje steget var att genomföra de tematiska analyserna på anteckningar om intervjuerna, och tre teman skapades: Det Praktiska med att Spela Online, Rollspelning och Spelvärlden. De följande slutsatserna kunde dras från studien: Digital rollspelning har mycket att ge när det kommer till tillgänglighet, då spelare fann det mycket enklare att komma in i spelet, förbereda sessioner samt att organisera tider för när man faktiskt spelar tillsammans när en session kördes online. Trots detta sa spelare även att själva spelupplevelsen, speciellt när det kom till socialisering eller inlevelse, försämrades online jämfört med att spela på plats. Baserat på dessa slutsatser, så kan det sägas att digitaliseringen av rollspel har mycket att ge när det kommer till social tillgänglighet, men generellt försämrar den sociala upplevelsen jämfört med att spela på plats. En generell positiv eller negativ slutsats kan ej dras från detta, då det är upp till vad spelarna värderar mer inom sina rollspelsupplevelser som bestämmer vare sig digitalisering är en bra eller dålig sak för rollspel. / The popularity of roleplaying games has dramatically increased during a time when digitalisation of the medium is more common than ever before. More and more players are experiencing roleplaying games in a way that they were not originally designed for. This digital medium could affect their experience of the game significantly, and impact how players experience the social aspects of roleplaying games. This study aims to research what form of impact digitalisation has on the social experience of roleplaying games, due to more and more players being affected by digitalisation than ever before, thanks to the overall growing popularity of the hobby. Academic literature on experiences of play within this field is also sparse, so the study aims to expand that as well. The research question developed from this study’s problem was “What were the participant's experiences of the social aspects of digital roleplaying games”. A qualitative case study was conducted through a literature overview regarding general thoughts about digitalisation and online play, taken from online forum posts. This was followed by a semistructured interview with 10 Tabletop Roleplaying-Game (TTRPG) players, which was later analysed via thematic analysis. The first step to answer the research question was to find out more information about what aspects regarding online play people regarded to be more important and significant, in order to better structure the interview to obtain more relevant information. This was done via the literature overview. Conducting an interview was the second step, which aimed to collect as much information about the players' thoughts, feelings, and experiences surrounding digital roleplaying. The third and final step was conducting a thematic analysis of the interview notes, in which three main themes were created: The Convenience of Playing Online, The Role-Playing experience, and the Game World. The following conclusions were drawn from the study: Digital roleplaying has a lot to offer when it comes to accessibility and organisation, as players found it drastically easier to get into the game, prepare sessions, as well as organise times for when to play together when conducting a session online. However, players also stated that the actual experience of play, especially when it came to socialising and immersing themselves, was much worse when playing digitally compared to in person. Based on these conclusions, it can be stated that the digitalisation of roleplaying games has a lot to offer when it comes to social accessibility, but it does dampen the overall social experience compared to an in-person play session. Overall, generally positive or negative conclusions can’t be drawn, and it is up to what players value more in their roleplaying experiences that determine whether digitised play is a good or a bad thing.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om de förändringsprocesser som kontorsarbetande medarbetare fått erfarenhet av och upplevt vid distansarbete och vid återgång till den fysiska arbetsplatsen i samband med Covid-19 pandemin. Mezirows teori om transformativt lärande användes som teoretiskt perspektiv för studien och användes som tolkningsredskap för att besvara vilka faktorer som påverkat distansarbete och återgång till den fysiska arbetsplatsen och vilka erfarenheter medarbetare upplevt vid dessa förändringsprocesser i samband med Covid-19 pandemin. Studien baseras på åtta intervjuer med kontorsarbetande medarbetare där samtliga har erfarenhet av att till största del arbetat på distans under Covid-19 pandemin. Studien visade att det upplevda distansarbetet och återgången till den fysiska arbetsplatsen bidragit med erfarenheter. Resultatet visade att flexibiliteten vid distansarbete upplevs som den mest fördelaktiga faktorn samtidigt som tekniken är den faktor som ställer till mest problem. Dessutom framkommer saknaden av kollegorna och upplevd isolering som en av de främst utmanande faktorerna vid distansarbete och att få träffa sina kollegor igen upplevs vara den mest positiva faktorn vid återgången till den fysiska arbetsplatsen. De främsta utmaningarna med att komma tillbaka till den fysiska arbetsplatsen är både de störningsmoment som kontorsmiljön innebar och att behöva mötas i verkligheten och inte längre sitta trygg bakom en skärm. Slutligen visar studiens resultat att erfarenheterna från de upplevda förändringsprocesserna gällande arbetssituationen under Covid-19 pandemin resulterat i ett önskemål om att i framtiden arbeta utifrån en hybrid arbetsmodell som inkluderar både distansarbete och att arbeta på den fysiska arbetsplatsen. / This study aims to contribute with knowledge about the transformation process experienced by office working employees both during teleworking and returning to the physical workplace due to the Covid-19 pandemic. Based on Mezirow's theory of transformative learning, this study aims to answer what influencing factors and experiences employees experienced in transformation processes due to the Covid-19 pandemic. The study is based on eight interviews with office working employees who were mostly teleworking during the Covid-19 pandemic. This study shows that both teleworking and the return to the physical workplace contributed with experiences and the results show that the perceived flexibility in teleworking was the main positive factor, while technology was the most problematic. In addition, the lack of colleagues and perceived isolation emerges as the main challenges in teleworking and meeting their colleagues again was considered the best thing about returning to the physical workplace. The main challenges in returning to the physical workplace were both the disturbances that the office environment entailed and the challenge of now facing people in real life. Finally, the results of the study show that the experience from the perceived transformation processes regarding the work situation during the Covid-19 pandemic, has resulted in a desire for a hybrid working model in the future that includes both teleworking and working in the physical workplace.

Denna forskningsstudie undersöker de utmaningar som hotell i Sverige har stått inför på grund av Covid-19-pandemin. Närmare bestämt analyserar studien hur dessa hotell reagerade på krisen. Det råder ingen tvekan om att pandemin har drabbat den globala turistsektorn väldigt kraftigt. Miljontals arbetstillfällen har gått förlorade, och länder vars ekonomier som är beroende av turism står inför de värsta ekonomiska lågkonjunkturerna i historien.  Sektorn vänder sig dock i dag till innovation för att stödja återöppnandet och en återgång till lönsamhet. I Sverige har sektorn tagit till sig innovativa lösningar, bland annat genom att öka konkurrenskraften och bygga upp motståndskraft genom strategier som att främja inhemsk och regional turism, ekonomisk diversifiering och underlättandet av en mer gynnsam arbetsmiljö för mikroföretag, små och medelstora företag. Andra strategier som har hjälpt att strategiskt öppna sektorn i denna tid under pandemin är den digitala omvandlingen av hela turismekonomin genom att investera i digital kompetens för arbetstagare som har förlorat sina arbeten och inkomstkälla under pandemin.  Studiens syfte är att analysera de krishanteringsstrategier som svenska hotell implementerade i början av Covid-19-pandemin. För att uppnå studiens syfte används semistrukturerade intervjuer som den primära datainsamlingsmetoden. Det kommer genomföras intervjuer med fem olika hotelldirektörer från Sveriges största hotellkedjor. / This research study explores the challenges that hotels in Sweden have faced due to the Covid-19 pandemic. Specifically, it assesses how these organizations responded to the crisis. There is no doubt that the pandemic has hit the global tourism sector very heavily. Indeed, millions of jobs have been lost, with countries whose economies are dependent on tourism facing the worst economic recessions in their collective history.  The sector is today turning to innovation to support its re-opening and a return to profitability. In Sweden, the sector has embraced innovative solutions, including boosting competitiveness and building resilience through strategies such as promoting domestic and regional tourism, economic diversification, and the facilitation of a conducive business environment for micro, small, and medium-sized enterprises. Other strategies that have aided the strategic re-opening of the sector during the pandemic is the digital transformation of the entire tourism economy by promoting investments in digital skills for workers who have lost their jobs and livelihoods during the pandemic.  Against this backdrop, this study’s key objective is to analyze the crisis-management strategies adopted and implemented by Swedish hotels at the onset of the Covid-19 pandemic. It will deploy semi-structured interviews as the primary data-collection approach to achieve this goal. Five interviews with executives in five of the largest hotel chains in Sweden will be conducted.

Den tidigare forskning som finns inom området gällande medarbetarengagemang vid neddragningar är relativt omfattande och fokuserar främst på sambandet mellan dessa faktorer. Forskningen skildrar neddragningar som en strategisk plan för att undvika försämrad ekonomisk stabilitet hos organisationer. Utformning och implementering av neddragningsprocesser har visats påverka medarbetares engagemang, vilket bland annat inkluderar kommunikation, samspel och involvering. Covid-19-pandemin har inneburit att flertalet organisationer, framför allt inom besöksnäringen, tvingats till ett omfattande omställningsarbete med neddragningar som följd. Dock är området för pandemin relativt outforskat, det saknas forskning med fokus på upplevelsen av hur neddragningar som skett till följd av pandemin har inverkat på kvarvarande medarbetares engagemang baserat på ledningens val av strategier. Den här studien syftar därmed till att få djupare förståelse över organisationers strategiska arbete för att bibehålla kvarvarande medarbetares engagemang vid neddragningar under en pandemi. Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta respondenter, vilka utgör representanter från både lednings- och medarbetarnivå. Studien undersöker ett specifikt fall i en organisation med inriktning på rederibranschen inom besöksnäringen och är därmed utformad som en fallstudie. Den insamlade empirin har sammanställts och analyserats genom en tematisk analys. Resultatet från studien visar att pandemins påverkan på organisationens omställningsarbete har bidragit med såväl positiva som negativa effekter på kvarvarande medarbetares engagemang. Kommunikation utgör en viktig grundpelare som bör genomsyra organisationens arbete på samtliga nivåer för att bidra till involvering och förståelse. Studien bidrar även med intressanta och betydelsefulla aspekter inför framtida studier gällande medarbetarengagemang vid neddragningar. Pandemin har även inneburit en samhällsförändring som medfört att ledningens strategier och kvarvarande medarbetares engagemang har påverkats annorlunda vid jämförelse med andra neddragningsprocesser. Det har i sin tur medfört nya arbetssätt som kan bli avgörande inför framtida händelser. / The previous research into the relationship between a downsizing process and the resulting employee commitment is quite comprehensive. It describes the downsizing process as a strategic plan, necessary to avoid deteriorating economic performance in organizations. The design and implementation of downsizing processes, through communication, teamwork and involvement, has also been shown to influence remaining employees’ commitment. During the Covid-19-pandemic organizations, especially in the hospitality industry, have been forced to carry out extensive changes to working practice including resulting in downsizing. However, the effects of pandemic downsizing are relatively unexplored. Especially lacking is a focus on the remaining employees' experience of the effects of downsizing and their subsequent commitment, arising from management’s choice and modification of strategies. This study aims to gain a deeper understanding of organizations’ strategic work to maintain the commitment of remaining employees during downsizing processes as a result of a pandemic. It is based on a qualitative method using semi-structured interviews, from a total of eight respondents, representing both management and employee levels. The study examines a specific event in an organization in the hospitality industry with focus on the shipping industry and is designed as a case study. The collected empirical data has been compiled and analyzed using a themed analysis. The results from this study show that the pandemic's impact on the organization's working practices has had both positive and negative effects on employee commitment. Communication is an important pillar that should permeate the organization's work at all levels to contribute to involvement and understanding. The study also highlights a number of interesting and significant considerations for future studies regarding downsizing and employee commitment. The pandemic has also resulted in a societal change that has meant that management's strategies and remaining employees’ commitment have been affected differently when compared with other downsizing processes. This in turn has led to new ways of working that can influence future events.

Sammanfattning Inledning: Covid-19-pandemin blev i början av år 2020 en global hälsokris som drabbade hela världen och ledde till att länder snabbt införde åtgärder för att minska smittan och skydda befolkningen. En av de åtgärder som vidtogs i Sverige var att möjliggöra distansarbete för yrken, där det var genomförbart. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sektionschefers syn på och erfarenheter av hur distansarbete påverkade arbetsmiljön under covid-19-pandemin. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tolv sektionschefer inom en stor svensk organisation. Dataanalysen genomfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. Resultat: Analysen visade att distansarbetet under covid-19-pandemin hade både positiva och negativa effekter på arbetsmiljön. Vissa upplevde en bättre balans mellan arbetet och privatlivet tack vare möjligheten att utföra arbetsuppgifter hemifrån. Andra upplevde dock minskad motivation, försämrad samarbetsförmåga och mötte tekniska problem. Sektionscheferna anpassade sin ledarskapsstil för att hantera de utmaningar som uppstod i samband med distansarbetet. För att hantera distansarbetet på ett effektivt sätt var det nödvändigt med tillräckliga resurser, ökad kommunikation och mer samarbete. Sektionscheferna utnyttjade sin individuella handlingsfrihet som chefer för att ge stöd åt sina kollegor och sina medarbetare. Enligt sektionscheferna hade distansarbetet ingen betydande negativ inverkan på medarbetarnas välbefinnande. Slutsats: Distansarbetet hade såväl positiva som negativa arbetsmiljöeffekter. En positiv effekt var upplevelsen av ökad balans mellan arbete och privatliv medan en negativ effekt var minskad motivation. Distansarbete har blivit ett mer accepterat och utbrett arbetssätt efter covid-19-pandemin. / Abstract Introduction: The COVID-19 pandemic emerged as a global health crisis in early 2020, im-pacting the entire world and leading countries to swiftly implement measures to reduce transmission and protect populations. One of the measures taken in Sweden was facilitating remote work for feasible occupations. Purpose: The purpose of the study was to investigate section managers' perspectives on and experiences of how remote work affected the work environment during the COVID-19 pan-demic.Method: Data was collected through semi-structured interviews with twelve section manag-ers within a large Swedish organization. Data analysis was conducted using qualitative con-tent analysis at a manifest level. Results: The analysis revealed that remote work during the COVID-19 pandemic had both positive and negative effects on the work environment. Some experienced a better work-life balance due to the ability to perform tasks from home. However, others encountered reduced motivation, impaired collaborative abilities, and faced technical issues. Section managers adapted their leadership styles to address challenges arising from remote work. Effective management of remote work required sufficient resources, increased communication, and enhanced collaboration. Section managers utilized their individual autonomy as leaders to support their colleagues and team members. According to section managers, remote work did not significantly negatively impact employee well-being. Conclusion: Remote work had both positive and negative effects on the work environment. A positive effect was the perception of improved work-life balance, while a negative effect was decreased motivation. Remote work has become a more accepted and widespread modes of work post the COVID-19 pandemic.

Bakgrund och problem: Verksamhetsstyrningen i Region Kronoberg betraktas ske på rutin och med en tydlig struktur vilket är väsentliga principer i Malmi och Browns styrpaket. När en kris inträffar väcks det frågor om hur verksamhetsstyrningen ska gå till då den rutinmässiga processen sätts i obalans. Att studera Covid-19 och de förändringar som krisen har medfört i verksamhetsstyrningen är intressant eftersom det aldrig tidigare har inträffat en kris med dessa dramatiska egenskaper. Egenskaperna har ökat behovet av en effektiv verksamhetsstyrning. Styrpaketet som är en del av verksamhetsstyrningen har kritiserats av forskare som menar att för mycket fokus läggs på det finansiella perspektivet. Covid-19 har bevisat att om störst fokus riktas mot den finansiella biten kommer krishanteringen inte kunna vara tillräckligt effektiv. Därmed behöver paketet vara mer socialt fokuserat. Eftersom att endast styrpaketet inte är tillräcklig i krissituationer brukar ledningen under kriser även utveckla en krishanteringsmodell som också blir en del av verksamhetsstyrningen. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrningens roll i Region Kronoberg under Covid-19 och hur den har förändrats i en organisation som drabbas av en chockartad kris samt vilka lärdomar som krisen har gett upphov till. Metod: Studien som är en enfallsstudie har genomförts med medarbetare från högre och lägre positioner i Region Kronoberg. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av det empiriska materialet beskrivs djupare i metodkapitlet. Utöver semistrukturerade intervjuer har även dokument används i syfte att komplettera intervjuerna. Slutsats: Studien visar på att styrpaket och krishantering, som är delar av verksamhetsstyrningen, har misslyckats i rollen som krishanterare under Covid-19. Den främsta anledningen till det är krisens långvarighet och modellernas brist på förmågan att vara   situationsanpassade. Eftersom pandemin inte var lik någon tidigare kris har drastiska förändringar i verksamhetsstyrningen förekommit. Ändringarna har bland annat identifierats i prioriteringar och planeringsprocesser. Uppsatsen för även diskussioner kring vilka lärdomar som finns av Covid-19, som i sin tur kan vara användbara inför en framtida kris. De främsta lärdomarna är att krisen kräver en god organisationsstruktur med tydliga roller. Detta gör att det behövs en högre grad av inkludering av personal, vilket i sin tur kräver en god kommunikation. Just de icke-finansiella aspekterna kommunikation och personal behöver få mer fokus i en långdragen kris. En ytterligare lärdom är att beredskapen för kriser måste vara högre för att minimera de negativa konsekvenserna. / Background and problem: Management Control in Region Kronoberg is characterized by routines and clear structures, which are crucial principles of Malmi and Brown's Management Control Systems as a package. However, when a crisis occurs, all the routines and structures of an organisation get disturbed. Thus, questions about how management control should be executed in a crisis arise. Studying Covid-19 and the changes it has brought in management control is fascinating since there has never before been a crisis with such dramatic characteristics. These exceptional characteristics have in turn increased the need for an effective Management Control. Management Control Systems as a package, which is a part of management control, has been criticised by some researchers who claim that too much focus is placed on the financial part of an organisation. Covid-19 pandemic has proven that managing a crisis by putting the major focus on the financial state of an organisation is insufficient. Management Control Systems as a package thus needs to be more socially oriented. Since Management Control Systems as a package only is not enough in managing a crisis situation, the management of an organisation usually develops a Crisis Management model, which also becomes a part of Management Control. Purpose: The study aims to generate a deeper understanding of the role of Management Control in Region Kronoberg during Covid-19 and how it has changed in an organisation which has been affected by a shock-like crisis as well as the lessons learned, which the crisis has given rise to. Method: The study is of type one-case and has been carried out with employees from both higher and lower positions at Region Kronoberg. The paper has a qualitative research design with semi-structured interviews. The collection of the empirical material is described in more depth in the method chapter. In addition to semi-structured interviews, documents have also been utilized in order to supplement the interviews. Master thesis, Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2023.    Conclusion: The study has concluded that both the Management Control Systems package, as well as Crisis Management, which are parts of Management Control, have failed in their role as crisis managers during Covid-19. The main reason for this is the duration of the crisis and the models' lack of ability to be adaptive to current situations. Due to the fact that the pandemic was unlike any previous crisis, drastic changes in Management Control have occurred. The changes have been identified in priorities and planning processes, among other things. The essay also discusses the lessons that can be learned from Covid-19, which in turn may be useful for a future crisis. The main lessons learned are that the crisis requires a good organizational structure with clear roles. For this to be possible a higher degree of inclusion of personnel is needed, which in turn is achieved by clear communication. It is precisely the non-financial aspects such as communication and personnel that need to receive more focus during a long-term crisis. Another lesson learned is that preparedness for a crisis must be higher in order to dampen the unfavorable consequences of it.

Pandemin som utlöstes av covid-19 har påverkat den psykosociala arbetsmiljön och välmående för medarbetare och personal vid särskilda boenden för äldre i Sverige. Det finns flera faktorer som kan relateras till det ökade antalet personer som upplever mental ohälsa i samband med den psykosociala arbetsmiljön, såsom arbetsbelastning, stress på arbetet, brist på återhämtning, oro och rädsla för att smittas eller för att föra smitta vidare till anhöriga och andra boende. Syftet med uppsatsen är att uppnå ökad förståelse för medarbetare inom särskilda boenden och deras upplevelse av den nuvarande psykosociala arbetsmiljön jämfört med perioden före och under pandemins utbrott. Studien använder uppsatta hypoteser och jämför samband mellan mentalt välmående och psykosocial arbetsmiljö utifrån självbestämmandeteorin. En kvantitativ forskningsansats har använts och undersökningen har skett via en digital enkät till en population av medarbetare inom särskilt boende i en västsvensk kommun. Svaren från den digitala undersökningen jämfördes med en tidigare enkät som utförts vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och resultatet stödjer inte hypoteserna om en förbättring i den psykosociala arbetsmiljön efter covid-19 pandemin. Tvärtom tycks andelen negativa svar ha ökat även om det inte bör jämföras rakt av. För ytterligare kunskap i området krävs fler och framtida studier. / The pandemic of covid-19 has affected the psychosocial work environment and well-being for workers and staff of elderly care homes across the country of Sweden. There are a various number of factors that can be related to the increased number of workers experiencing mental health problems due to changes in the psychosocial work environment such as workload, jobstrain, stress, worry or fear of being infected by the virus either spreading it to patients or family members. The purpose of this thesis is to achieve an increased understanding about eldercare in the form of home care staff and their experiences of the present psychosocial work environment compared with the peak of covid-19. The study uses assumptions in the form of hypotheses and explores connections between mental well-being and psychosocial work environment by the theory of self-determination. A quantitative research approach was used, and the study was carried out in the form of a digital survey by email to a population of workers. The data provided by the home care staff was compared to a previous survey at the University Hospital of Sahlgrenska, and the result does not support the hypothesis that the psychosocial work environment has improved as the pandemic restrictions lessen. On the contrary, the comparison between the two surveys shows that the experienced psychosocial work environment has further decreased in score, even if a straight comparison is questionable. Further research is necessary to achieve more knowledge in the subject.

No description available.

The purpose of this study is to examine how elite sports clubs and broad sports clubs inSweden, have been affected and managed the covid-19 pandemic. Also to do a comparative study in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. The empirics were collected with the help from eight qualitative, semi-structured, digital interviews with various high-ranking people in eight different sports clubs. The essay is based on three different theories and models, namely Pettigrews model, the contingency theory and the situation-adapted leadership.  The study shows a number of differences in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. Elite sports clubs have been allowed to carry out their activities to a greater extent than the broad sports clubs. Financially, the broad sports clubs have performed better than the elite sports clubs. The motivation among the employees has been lower among the broad sports clubs during the pandemic. The management of the pandemic´s various effects has mainly been handled through an increased digitization process.  In summary, it is possible to distinguish that the broad and elite sports clubs have been affected and handled the pandemic and the restrictions in different ways. / Syftet med denna studie är att undersöka hur elitidrottsklubbar och breddidrottsklubbar i Sverige, har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Samt att göra en komparativ studie i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Empirin samlades in med hjälp av åtta stycken kvalitativa, semi-strukturerade och digitala intervjuer med diverse högt uppsatta personer i åtta olika idrottsklubbar.  Uppsatsen utgick ifrån tre olika teorier och modeller, nämligen Pettigrews modell, kontingensteorin och det situationsanpassade ledarskapet.  Studie visar på ett antal skillnader i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat pandemin. Elitidrottsklubbarna har fått utöva sin verksamhet i större utsträckning än breddidrottsklubbarna. Ekonomiskt har breddidrottsklubbarna klarat sig bättre än elitidrottsklubbarna. Motivationen bland medarbetarna har varit lägre hos breddidrottsklubbarna under pandemin. Hantering av pandemins olika effekter har främst hanterats via en ökad digitaliseringsprocess.  Sammanfattningsvis går det att urskilja att bredd- och elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin och restriktionerna på olika sätt.