Syftet med uppsatsen är att studera och bidra till ny kunskap kring om, och i så fall på vilket sätt Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan studenters resvanor och behovet av att befinna sig på en viss plats för att genomföra en viss aktivitet. För att möjliggöra detta ska situationen under pandemin jämföras med situationen före pandemin, för att på det sättet upptäcka eventuella skillnader. För att uppnå syftet har två frågeställningar formulerats. Studiens frågeställningar är följande:  - Hur har Covid-19 pandemin påverkat studenterna på Karlstads universitets resvanor? - Hur har behovet av att befinna sig på en viss plats, för att genomföra en viss aktivitet, påverkats till följd av Covid-19 pandemin bland studenter på Karlstads universitet? Studien utgår från en kvantitativ metod i form av en enkät för att få studiens problemformuleringen samt frågeställningarna besvarade. Teorierna som studien utgår ifrån är tidsgeografi, aktivitetsansatsen samt den geografiska och virtuella rörligheten. Aktivitetsansatsen är en ansats som uppkommit ur tidsgeografin och båda dessa teorier ger möjlighet att analysera hur Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Den geografiska och virtuella rörligheten är en teori som förklarar att kommunikation med andra människor blir oberoende av avstånd i samband med att den virtuella rörligheten utvecklas. Sammanfattningsvis handlar det om att geografiska förflyttningar primärt grundar sig i människans behov att till exempel utföra ett visst ärende eller aktivitet samt möta människor på olika platser. Slutsatsen av studien är att respondenternas vardagsresande har minskat till följd av Covid-19 pandemin och att distansundervisningen har medfört att behovet av att befinna sig på lärosätet har minskat. / Our purpose with this essay is to study and contribute to new knowledge about the effects of the Covid-19 pandemic on students' traveling habits. The study also intends to investigate whether there is a link between students' mobility patterns and the need to be in a certain place to carry out an activity. To enable this, differences during the pandemic must be compared with prior to the pandemic. To achieve the purpose with this study, two question formulations have been formulated. The study's question formulations are the following: - How has the Covid-19 pandemic affected students at Karlstad University traveling habits? - How has the need to be in a certain place, to carry out a certain activity, been affected by the Covid-19 pandemic among students at Karlstad University? The study is based on a quantitative method where a survey was designed to get the study's problem formulation and the question formulations answered. The theories on which the study is based are time geography, the activity approach and the geographical and virtual mobility. The activity approach is an approach that has emerged from the time geography and both of these theories give the opportunity to analyze how the Covid-19 pandemic has affected students at Karlstad University's traveling habits. Geographical and virtual mobility is a theory that explains that communication with other people becomes independent of distance due to the development of virtual mobility. In summary, it is a matter of geographical movements primarily being based on the human need to, for example, carry out a certain task or activity and meet people in different places. The conclusion is that the respondents every day travelling has decreased as a result of the Covid-19 Pandemic and that the distance learning has reduced the need to be at the centre of learning.

The Covid-19 pandemic has had a great impact on the society and its inhabitants and this is first and foremost a result of the closed national borders and limited opportunities to travel. Despite these societal restrictions it was stated in a press release that the seizures of drugs had increased in quantity during the pandemic. Because of this it is of interest to examine such a highly topical phenomenon and to see which factors contributed to these results. The purpose with this study is to examine if the concerned authorities experience any change in the drug smuggling to Sweden during the Covid-19 pandemic and to examine possible factors that can be contributing to these changes. In the results it was presented that the reason for the change in seizure statistics was changing methods made by the smugglers and how the drugs were being transported. This is a consequence due to possibilities that were no problem to use earlier were all of the sudden impossible to use due to prevailing societal situations. Further on is the statistics a result of change in working methods within the crime preventing authorities regarding how to place their resources. Encrochat was also a contributing factor to why the statistics are the way it is. Finally it is worth to mention that since the Covid-19 pandemic is an ongoing phenomenon it is problematic to draw an actual conclusion regarding which factors contribute to why the statistics look the way it does and which ones that do not contribute. Because of this it is of high relevance to examine this phenomenon once again when the pandemic is over to be able to figure out if the pandemic was the main reason to why the development in the statistics looks the way it does or if there are any other factors that has had a bigger part in this. / Covid-19 pandemin har haft en stor påverkan på samhället och dess invånare och detta är främst ett resultat av stängda landsgränser och begränsade resmöjligheter. Men trots dessa samhällsrestriktioner uttalade Tullverket sig i ett pressmeddelande att beslagen av narkotika har ökat i mängd under pandemin. Det var därför av intresse att undersöka ett sådant högaktuellt fenomen och se vilka faktorer som bidrog till detta resultatet som Tullverket presenterade. Syftet med studien är att undersöka om berörda myndigheter upplever att det finns någon förändring i narkotikasmugglingen till Sverige under Covid-19 pandemin jämfört med innan pandemin samt att undersöka vilka möjliga faktorer som kan vara bidragande till dessa förändringar. I resultatet från intervjuerna framkom det att anledningen till den förändrade beslagsstatistiken är ändrade metoder från smugglarna och hur de transporterar narkotikan. Detta är en konsekvens av att de möjligheter som tidigare inte var några problem att använda helt plötsligt inte längre är möjliga på grund av rådande samhällssituation. Vidare är statistiken ett resultat av förändrade arbetsformer inom de brottsförebyggande myndigheterna vad gäller hur myndigheterna ska placera sina resurser och vart det är störst sannolikhet att narkotikan kommer in till Sverige. Informanterna belyste även Encrochat som en bidragande faktor till varför statistiken kan se ut som den gör, flera ärenden har gått till åtal till följd av upplösningen av Encrochat och kriminella nätverk har varit tvungna att omorganiseras. Slutligen är det värt att nämna att eftersom Covid-19 pandemin är ett pågående fenomen är det problematiskt att dra en slutsats gällande de faktiska bidragande faktorerna till varför statistiken ser ut som den gör. Det är därför av hög relevans att undersöka fenomenet på nytt när pandemin över för att undersöka om pandemin verkligen var den huvudsakliga faktor till varför utvecklingen ser ut som den gör eller om det finns andra faktorer som har haft större roll.

Bakgrund: Sedan COVID-19 pandemins början har sjuksköterskor mött utmaningar som hög stress och psykiska besvär. Det finns en brist på forskning om sjuksköterskors upplevelser av att arbeta och vårda COVID-19 patienter på akutkliniker i Sverige. En djupare förståelse om hur vården ser ut från sjuksköterskors perspektiv behövs för att förbättra och förbereda vården för framtidens pandemier.Syfte:Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta under COVID-19 pandemin på akutkliniker. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från två sjukhus i södra Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom: att kämpa mot svårigheter, att anpassa sig till nya omständigheter, ochatt vara beskyddaren inom vården. Sjuksköterskor på akutkliniker har upplevt frustration och känslor av otillräcklighet när de vårdat patienter under pandemin. De ansåg att kunskap och resurser behövde utökas för att klara av stressen och den höga arbetsbelastningen. Det fanns ett behov av anpassning till nya arbetssätt för de nya omständigheterna. Sjuksköterskornas yrkesplikt motiverade dem att arbeta även om de led av olika psykiska besvär. Slutsats: Sjuksköterskor har blivit sårbara i sitt vårdande beroende på utmaningarna som hög arbetsbelastning och brist på resurser och skyddsmaterial. Ett tillräckligt stöd och förberedelser från akutkliniker och hälso- och sjukvårdsorganisations sida behövs för att klara framtidens pandemier. Genom att ta lärdom av sjuksköterskornas upplevelser kan den evidensbaserade omvårdnaden utvecklas ytterligare. Det kan i sin tur skapa möjligheter att hantera svårigheter och utmaningar i vårdandet på akutkliniker på ett bättre sätt vid framtida pandemier. / Background: Since the COVID-19 pandemic began nurses have encountered different challenges such as working under high pressure and suffering from psychological distress. However there is a lack of research about nurses’ working and caring experiences for COVID-19 patients in the emergency clinics in Sweden. In order to provide better care and better preparation for the future pandemics, it is necessary to understand nurses’ perspectives of caring during the pandemic. Aim: Was to describe the nurses’ experiences with working during COVID-19 pandemic in the emergency clinics.  Method: A qualitative interview study was conducted for this study. Ten semi-structured interviews were carried out in two hospitals that were located in the south of Sweden. A qualitative content analysis method was applied for the analysis. Results: Three categories were described: Struggling against difficulties, adapting to new circumstancesand being a protector in the context of caring. Nurses experienced frustration and feelings of inadequacy when caring for patients during the pandemic in the emergency clinics. They mentioned that knowledge and resources should be enhanced in order to cope with the pressure and heavy workload. It required them to adjust and adapt the new ways of working under new circumstances. The nurses' professional duty motivated them to work even if they suffered from various psychological distresses. Conclusion: Nurses became vulnerable while working under the challenges such as heavy workload, lack of human resources and shortage of protection materials under pandemic. It is required that emergency clinics and healthcare organizations be sufficiently prepared and provide necessary support in order to overcome the future pandemics. The evidence-based nursing can be developed through learning the nurses’ experiences. It can provide opportunities for them to handle difficulties and challenges in the emergency care in a better way in the future pandemics. By providing opportunities to practice evidence-based nursing, nurses can retain their physical and psychological health and increase coping abilities towards the difficulties during the pandemic.

Fastighetstillgångar har historiskt sett varit mer defensiva än aktiemarknaden som helhet. Flera tidigare studier pekar på motsatsen: att svenska fastighetsaktier presterar sämre under börsnedgångar och inte är mer defensiva än resten av aktiemarknaden. Den senaste corona-pandemin har i likhet med finanskrisen 2007-8 orsakat stora börsnedgångar. Föreligger det någon skillnad mellan kriserna i form av risk, avkastning och korrelation för fastighetsaktier i förhållande till resten av den svenska aktiemarknaden (OMXS 30)? Resultatet av studien visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två börsfallen. Samtliga fastighetsaktier under både finanskrisen 2007-8 och corona-pandemin har presterat sämre än Stockholmsbörsen (OMXS 30) generellt. Nedgången 2020 under corona-pandemin har för fastighetsaktier varit betydligt större än under finanskrisen 2007-8 i jämförelse med OMXS 30. Skillnader i beta-tal har även identifieras. Det genomsnittliga beta-talet under finanskrisen var 0,97 medan det under corona-pandemin var 1,74 för de analyserade fastighetsaktierna. En ökning på 79 procent mellan kriserna. Även fast det handlar om två helt olika typer av kriser tenderar fastighetsaktier att bli mer volatila i förhållande till resten av aktiemarknaden trots dess defensiva karaktär. / Historically, Real Estate Assets have been more defensive than the stock market as a whole. Several previous studies indicate that Swedish Real Estate Stocks perform worse during stock market declines and do not act more defensive than the rest of the stock market. The latest corona-pandemic has caused major stock market declines similar to the financial crisis of 2007-8. Is there any difference between the crises in terms of risk, return and correlation for Real Estate Stocks in relation to the rest of the Swedish stock market (OMXS 30)? The results of the study show that there are both differences and similarities between the two stock market declines. All Real Estate Stocks during both the 2007-8 financial crisis and the corona-pandemic have performed worse than the Swedish stock market (OMXS 30) in general. The fall in 2020 during the corona-pandemic has been significantly greater for Real Estate Stocks than during the financial crisis 2007-8 in comparison with the OMXS 30. Differences in beta have also been found. The average beta during the financial crisis 2007-8 was 0.97 and 1.74 during the corona pandemic (Covid-19). An increase of 79 percent between the two crises. Although these are two completely different types of crises, Real Estate Stocks tend to be more volatile compared to the rest of the stock market. Despite its defensive nature over time.

FaR står för fysisk aktivitet på recept och är framtaget för att främja fysisk aktivitet fördem som av någon anledning behöver hjälp med fysisk aktivitet isjukdomsförebyggande syfte eller för dem som har en sjukdom och behöver öka sinnivå av fysisk aktivitet. Tidigare forskning visar att FaR är ett mycket bra sätt för att blifysiskt aktiv. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hurCovid-pandemin har påverkat förskrivningar av FaR (Fysisk aktivitet på Recept) iSverige under perioden 2020 till 2022 Frågeställningarna är vilka hinder ochmöjligheter som fanns att förskriva FaR samt vilka erfarenheter som tas med framåt. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tre fysioterapeuter, en läkare ochen person som arbetar på organisatorisk nivå. Resultat: Förskrivningar av FaRvarierade bland deltagarna. För de flesta deltagarna förskrevs några få eller inga alls,medan det hos andra var oförändrat. Personalbrist och tidsbrist var hinder förförskrivningen, då det är tidskrävande att förskriva och följa upp FaR samt attavdelningar gjorts om till Covid-avdelningar och att man arbeta de med de svårast sjukadär FaR inte är prioriterats. En möjlighet för förskrivningen var den ökadedigitaliseringen genom videomöten på grund av rekommendationer för distansering.Inför framtiden önskas en ny utformning av FaR och avlastning i form av FaR-lotsarsom kan ta hand om patienter som får FaR. Slutsats: FaR behöver utvecklas för att blimer användarvänligt och det behövs i form av tid, personal och pengar för att fortsattaarbeta för folkhälsan.

The ongoing covid-19 pandemic has changed the information practices of people, including Japanese immigrants to Sweden. This study aims to clarify the characteristics and problems of everyday information practices of the study group, i.e. Swedish-Japanese, during the covid-19 pandemic. Japanese living in Japan are also included for comparative analysis. I also investigate how information practices relate to the study group’s social context and cultural background, and how they are experiencing information barriers. For this purpose, a qualitative approach was chosen, and semi-structured interviews were carried out. The informants were a total of five Japanese people living in Sweden and five Japanese people living in Japan. The results were analyzed using inductive approaches. Then the empirical data of the informants' information practices were categorized based on Savolainen's (2021) model of everyday information practices (EIP), consisting of three ways, and McKenzie’s (2003) model of information seeking. Then, the informants' barriers with information practices were analyzed using Savolainen's (2016a) sociocultural barriers. Findings show that both groups are similarly actively seeking information and actively scanning for information everyday using multiple sources of information. However, the results also show that the informants have been influenced by social and cultural background. The Swedish-Japanese conduct more active online scanning, while the Japanese in Japan are relatively passive and conduct everyday non-directed surveillance. Trust in politicians and authorities also differed between the two groups. Japanese people in Japan often point out that such information is incomprehensible, and they have a habit of using easy-to-understand sources of information instead. This incomprehensibility seems to be due to Japanese culture, where language expression is ambiguous and situation dependent. In contrast, Swedish-Japanese have confidence in Swedish authorities. In addition, the informants do not state much about socio-cultural barriers to information practices at the interview except for the institutional barriers.  Finally, the characteristics and problems of everyday information practices among Swedish-Japanese were influenced by their cultural background and personal background, as well as the Swedish social context. In addition, their information practices differ from the Japanese in Japan. Through information practices, they may have acquired both global and local identities, which promote integration and inclusion for Swedish-Japanese in the host country of Sweden. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Covid-19-pandemin är något som varit aktuellt ett tag och som påverkat de flesta på ett eller annat sätt. Av denna anledning är kopplingen mellan byggbranschen och pandemin intressant att undersöka.  Syftet med denna studie är att undersöka hur Covid-19 pandemin har påverkat byggföretag i Örebro län. Har företagen upplevt några svårigheter under pandemin och hur har de handskats med dem.  För att kunna utföra studien användes en kvalitativ forskningsstudie i form av intervjuer. Metoden användes för att låta företagen få uttrycka sina egna upplevelser om pandemin. De företag som intervjuades var Byggföretagen, OBK Sverige, Tida Byggpartner och NA Bygg. Vidare användes även litteraturstudier för att kunna uppnå syftet med studien. Resultatet av studien visar att alla företag har påverkats på något sätt av pandemin.  Företagen uttryckte att den sociala aspekten har blivit lidande på grund av pandemin. Då regeringen införde restriktioner kunde företagen inte längre ha personalfester, utbildningar på plats, fysiska möten eller äta lunch tillsammans. Det har blivit följder av detta då ett företag märkt av att lojaliteten i företaget har minskat.  Det som har fått störst påverkan av pandemin är materialet. Det har under denna tid blivit en märkbar materialbrist. Detta har lett till att alla företag som intervjuats någon gång under pandemin behövt tänka om och bytt material eller behövt kommit på någon annan lösning. Bristen på material har även lätt till en rejäl prisökning, vilket skapat en osäkerhet i branschen. / The Covid-19 pandemic is something that has been relevant for a while and that has affected most people in one way or another. For this reason, the link between the construction industry and the pandemic is interesting to investigate. The purpose of this study is to investigate how the Covid-19 pandemic has affected construction companies in Örebro County. If the companies experienced any difficulties during the pandemic and how they dealt with them. To be able to carry out the study, a qualitative research study was used in the form of interviews. The method was used to allow companies to express their own experiences of the pandemic. The companies interviewed were Byggföretagen, OBK Sverige, Tida Byggpartner and NA Bygg. Furthermore, literature studies were also used to be able to achieve the purpose of the study.  The results of the study show that all companies have been affected in some way by the pandemic. The companies expressed that the social aspect has suffered due to the pandemic. When the government introduced restrictions, companies could no longer have staff parties, training on-site, physical meetings, or lunch together. There have been consequences, as a result a company noticed that loyalty in the company has decreased. The aspect that has had the greatest impact from the pandemic is the material. During this time there has been a noticeable lack of material. This has led to all companies that were interviewed at some point during the pandemic having to rethink and change the material or come up with some other solution. The lack of materials has also led to a substantial price increase, which has created uncertainty in the industry.

Insider trading occurs daily and previous studies show that trading might even increase during volatile times. The market becomes especially volatile and uncertain during an economic crisis, such as the Covid-19 pandemic. In addition to that, previous studies show that the information asymmetry between insiders and outsiders increases during economic crises, giving the insiders an information advantage. Due to that, we investigate whether insiders, specifically CEOs, can use their advantage to predict future profitability during the Covid-19 pandemic in comparison to a time prior. The data consists of insider transactions on the Swedish stock market during 2017 and 2020. To test our hypothesis we use multiple linear regressions to see if there are any connections between our variables. Our results indicate that there is a connection between the volume of insider transactions and whether the pandemic is ongoing or not. However, our results do not indicate that insiders' ability to predict future profitability increases during an economic crisis. Despite that, the results seemingly differ depending on the industry.

Forskningsfråga:  - Hur har modebranschen i Sverige anpassat sina strategier under och efter pandemin? Vilka åtgärder har vidtagits för att hantera de utmaningar och påfrestningar som uppstått?  Syftet: Syftet med studien är att analysera modebranschens strategier i Sverige under och efter pandemin. Dessutom vilka åtgärder som har vidtagits för att hantera utmaningar och påfrestningar.  Teorier: Studien bygger på dessa teorier: SOSTAC, RACE, köpprocess, ZMOT, varumärkesbyggande, varumärkeskapital, förespråkare samt CRM.  Metod: Författarna använde sig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med sex olika företag inom klädebranschen och dessa företag är: Dojostock, JD sport, H&M, Lyckliga jag, Collection of Brands & Jack & Jomes.  Empiri: Studien presenterade resultaten från de genomförda intervjuerna, där respondenterna undersöktes för att tyda sina olika strategier och åtgärder som implementerades på grund av pandemin.  Slutsats: Covid-19 har haft stor inverkan på modebranschen med övergången från fysiska butiker till online närvaro. Dessutom anpassade företag genom kreativa kampanjer och mer fokus på kundlojalitet. En annan aspekt är att e-handel och digital marknadsföring ökade och utformade modebranschens framtid efter pandemin.

Bakgrund: Livslängden i världen ökar kontinuerligt och även den äldre populationen. Covid-19 pandemin innebar stor påverkan på samhället och restriktioner, bland annat social isolering, infördes för att begränsa smittspridningen. Dessa restriktioner riktades främst mot riskgrupper vilket innebar begränsningar i deras livsstil. Teorin känslan av sammanhang kan användas inom vården för att belysa vikten av sammanhang hos äldre och hur det påverkar välbefinnandet.Syfte: Att belysa hur äldre personer i enskilt boende upplevde den sociala isoleringen under covid-19 pandemin.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Totalt 10 kvalitetsgranskade artiklar analyserades enligt Fribergs fem steg.Resultat: Det framkom två övergripande kategorier ”påverkan av emotionellt mående” med underkategorierna ”rädsla att insjukna”, ”isolering”, ”ekonomiska oro” och ”tankar om framtiden” samt ”socialt nätverks betydelse” med underkategorierna ”förändring av platsen i samhället”, ”påverkan av sociala interaktioner”, ”teknologins betydelse” och ”inverkan på vården”.Slutsats: Deltagarna upplevde bristande sociala kontakter, ensamhet, stigmatisering, problematik med teknik och rädsla för att drabbas av sjukdom vilket lett till minskat välbefinnande. Det framkom också att äldre besitter hög personlig styrka för att hantera motgångar vilket bidragit till att de till och med kunnat ta med sig något gott från den social isoleringen. / Background: Life expectancy and the elderly population in the world is increasing. The covid-19 pandemic had a major impact on society and restrictions, including social isolation, were established to limit the spread of infection. The theory sense of coherence can be used within the care of elderly to improve their wellbeing.Aim: To shed light on how community-dwelling older persons experienced the social isolation during the covid-19 pandemic.Method: A qualitative literature review with inductive approach was made. 10 articles were analyzed using Friberg's five steps.Results: Two overarching categories emerged: "impact of emotional well-being" with subcategories: "fear of become ill", "isolation", "financial worries" and "thoughts about the future" and "social networks importance" with subcategories: "change of place in society", "impact of social interactions”, “importance of technology” and “impact on care”.Conclusion: The participants experienced a lack of social contacts, loneliness, stigmatization, problems with technology and fear of illness which led to reduced well-being. It also emerged that the elderly possesses high personal strength to deal with setbacks, which contributed them to be able to take some benefits from the social isolation.