Upplevelserna av Covid-19 pandemin bland barn och ungdomar har varit flera men det som varit utmärkande är att barn och ungdomars vardagsliv har påverkats på olika sätt. Skolan har övergått till distansundervisning och de sociala restriktionerna infördes i samhället. Barn och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor har under denna period påverkats. Studiens syfte är att belysa unga människors upplevelser under Covid-19-pandemin med fokus på psykisk ohälsa. För att undersöka detta valdes en systematisk litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamlingen omfattar åldersgruppen 6–18 år, och resultaten presenteras i teman och subteman enligt modellen av Whittemore & Knafl (2005). Analysen resulterade i fem huvudteman och ett undertema. Resultaten visar att de unga har påverkats av pandemins restriktioner, framför allt när det gäller deras psykiska hälsa. Dessa unga människor hade en önskan om att få vara delaktiga och påverka besluten innan restriktionerna infördes. Dessutom visar resultaten att det behövs utarbetade copingstrategier för att bäst kunna stödja de mest utsatta. Studien ger insikter för distriktssjuksköterskan att aktivt främja och stödja barn och ungdomar i dessa utmanande tider och att det är viktigt att inkludera de ungas perspektiv i beslutsprocesserna och erbjuda anpassade stödåtgärder.

Commercial real estate companies with large ties to Stockholm office properties have not performed well financially, with only a few recovering their stock value since the start of the pandemic. The change in working habits have affected the demand for office real estate but how and to what extent inStockholm, is yet to be covered in research. Most studies around this topic are qualitative which have created a set of theories and the aim of this study is to test the theories applied on Stockholm with aquantitative study. Previous research suggests that the companies are more likely to change the quantity rather than the quality of an office and that more centrally located offices are becoming more desirable in relation to the situation of demand before the pandemic. To assess how the demand has changed and where the demand is focused at, the quantitative study is centered around vacancy rates of office properties, which functions as measurement of demand at the current price. In order to locate the demand the building characteristics that are tested as attributes which will function as the independent variables in a set of regression analyses. The regression analyses of this study are based on the creation of a data set of a sample of office properties in Stockholm and attributes related to the properties. Significant results were found to be that older buildings are less vacant, better energy classes are more vacant and the vacancy rates increase with thesize of the property. Vacancy rates were in general found higher than previous reports. Differences in demand throughout Stockholm has been observed with the random sample and analyses around the dataset. The study provides clear signs of demand being focused at the central business district. However, it is unclear if the changes in demand are because of the recession or the change in habits. / Kommersiella fastighetsbolag med stora kopplingar till kontorsfastigheter i Stockholm har sedan starten av COVID-19 pandemin inte presterat väl ekonomiskt sett, med bara några enstaka företag som har återhämtat sitt respektive börsvärde sedan starten av pandemin. Ändrade arbetsvanor har påverkat efterfrågan på kontorsutrymmen men hur och i vilken utsträckning det är i Stockholm, är för närvarande inte täckt ut av forskning. De flesta studier inom området är kvalitativa, vilka har skapat en samling av teorier om situationen. Målet med den här studien är att testa teorierna på Stockholms kontorsmarknad med en kvantitativ metod. Tidigare forskning anser att de som ockuperar kontor mer sannolikt ändrar på storleken på det än ändrar kvaliteten på det och att kontor i centrala lägen har blivit mer efterfrågat i relation till läget innan pandemin. För att undersöka hur efterfrågan har förändrats och vart i Stockholm efterfrågan är fokuserad så är den här kvantitativa studien centrerad kring vakansgraden hos kontorsfastigheter. Vakansgraden fungerar som en indikator på efterfrågan på en yta till det nuvarande priset. Identifieringen av efterfrågan på kontorsfastigheter görs möjlig genom insamling av egenskaper som är centrala för fastigheten. Ett slumpmässigt urval av kontorsfastigheter i Stockholm lade grunden för ett dataset som sedan vakansgrad och attribut utgjorde. Vakansgraden agerar som beroende variabel i de regressionsanalyser som utfördes med de utvalda egenskaperna som oberoende variabler för att kunna identifiera efterfrågan. Signifikanta resultat innefattade att äldre byggnader var mindre vakanta, en bättre energiklass är mer vakant och vakansgraden ökar med en ökande storlek på byggnaden. Vakansgraden observerades generellt att vara högre än tidigare rapporter. Skillnader i efterfrågan över Stockholm har observerats med det slumpmässiga urvalet tillsammans med analyser på datasetet. Den här studien visar klara tecken på att efterfrågan är fokuserad på centrala Stockholm. Däremot är det osäkert om vad som har orsakat den förändrade efterfrågan, om det är orsakat av ändrade arbetsvanor eller av lågkonjunkturen är svårt att avgöra.

Inom elitidrott beskrivs motivation som något essentiellt för att idrottare ska orka träna och göra det som krävs för att försöka bli bäst i världen. Motivation kan undersökas med hjälp av Self-determination theory där tre grundbehov: autonomi, tillhörighet och kompetens, måste vara uppfyllda för att en inre självbestämmande motivation ska kunna uppnås. Syftet med denna studie var att ta reda på hur elitidrottares motivation förändrades under våren och sommaren 2020 när Covid-19 pandemin satte idrottsvärlden på paus med inställda tävlingar och ett uppskjutet OS. Sju semistrukturerade intervjuer med individuella elitidrottare genomfördes och analyserades med en teoristyrd tematisk analys. Studien kom fram till att elitidrottarna upplevde att deras grundbehov inom motivation påverkades, både positivt och negativt, av Covid-19 pandemin. Studien bidrar till ökad förståelse för elitidrottares behov under pandemin och inom vilka områden de behöver extra stöd. / In elite sports, motivation is described as an essential factor an athlete must have to undergo training and to do what is required to become the world’s best. Motivation can be examined using the Self-determination theory, where three basic needs: autonomy, relatedness and competence must be fulfilled to achieve intrinsic self-determined motivation. The purpose of this study was to investigate how motivation of elite athletes changed during the spring and summer 2020 when the Covid-19 pandemic put the sports world on paus with cancelled competitions and the postponement of the Olympics. Seven semi-structured interviews with elite athletes, competing in individual sports, were conducted, and analysed with a theoretical thematic analysis. This study concluded that the basic needs in motivation of elite athletes were experienced to be both positively and negatively impacted by the COVID-19 pandemic. The study contributes to an increased understanding of the needs of elite athletes during the pandemic and in which areas they need extra support.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Covid-19:s påverkan på integrationspolitiken i socioekonomiskt svaga områden (Lagersberg & Skiftinge) i Eskilstuna kommun, och analysera om pandemin ökar sårbarheten med att implementera integrationspolitiken i dessa områden. Detta kommer genomföras med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturerad intervju med 10 medborgare som bor i dessa områden. För att begränsa vår undersökning har vi valt fyra variabel (utbildning, arbete, anslutning till det civila samhället samt kommunikation) att undersöka och analysera hur dessa variabler har påverkat medborgarnas integrering under pandemins tid samt hur vi anser att detta kan påverka samhället framöver. Den valda teorin för denna undersökning är Ruth Listers Inklusive medborgarskap. Det vi har kommit fram till är att covid-19 har ökat sårbarheten med att implementera integrationspolitik målet och begränsa medborgarnas delaktighet och integration i samhället på grund av bristen på erkännande, orättvisan, solidariteten och självbestämmande. Detta som gjorde att det föder större sannolikheter för ökad bostadssegregation som leder till olika konsekvenser på individ, grupp och samhällsnivå.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan har upplevt de förutsättningar de haft för att kunna ställa om den pedagogiska verksamheten utifrån de restriktioner som finns för förskolans verksamhet som en följd av Covid-19-pandemin. Studiens syfte har varit att förstå vilka förutsättningar som pedagoger, som har arbetat i förskolan under Covid-19-pandemin, har upplevt att de har haft för att kunna ställa om förskolans pedagogiska verksamhet. Den har även syftat till att förstå vilken påverkan som Covid-19-pandemins restriktioner för förskolans verksamhet och hur pedagoger har kunnat anpassa sig efter dessa. Studien är gjort genom en kvantitativ enkätundersökning och studiens data har analyserats och diskuterats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande. De begrepp som har hjälp till att förstå och analysera den kvantitativa enkätens data är Medierande resurser, kontext, den mer kompetente kamraten och väglett deltagande. Studiens behandlar också och diskuterar vilka kompetenser som krävs för att pedagoger ska klara av att ställa om och anpassa förskolans pedagogiska verksamhet utifrån de förändrade förutsättningarna som Covid-19-pandemin har skapat. Studiens resultat visar att restriktionerna för förskolans verksamhet i stor utsträckning påverkar hur pedagoger numera kan bedriva pedagogisk verksamhet och att Covid-19-pandemins restriktioner påverkar de faktorer som skapar förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet.

År 2020 drabbades hela världen av en pandemi. För att försöka hindra den snabba smittspridningen har Folkhälsomyndigheten sedan mars 2020 rekommenderat arbetsgivare att låta deras arbetsgivare arbeta hemifrån. Samtidigt som vi numera rekommenderas att arbeta hemifrån har bostäderna det senaste åren bara blivit mindre och mindre. Studier visar på att vi kommer vilja fortsätta arbeta hemifrån även efter pandemin, därför tros pandemin bli en vändande punkt för bostadsbyggandet.  Denna studie har som syfte att undersöka om den plötsliga efterfrågan på hemarbete kan komma att påverka bostäders utformning i framtiden samt hur en arbetsplats kan integreras i eller i samband med en bostad. För att besvara syftet har en litteraturstudie, fallstudie samt egen konceptuell utformning gjorts.  Litteraturstudien gjordes för att undersöka studier gjorda angående hemarbete under Covid-19-pandemin samt äldre studier om hemarbete generellt. I litteraturstudien undersöktes även de svenska byggregler som ligger till grund för studierna i fallstudien och planlösningarna som presenteras i resultaten.  I fallstudien undersöks sju olika lägenheter indelade i fyra kategorier: kontorsplats i ett rum i lägenhet, arbetsrum i lägenhet, avskilt kontor i samband med bostad, samt gemensam plats för kontorsplatser i flerbostadshus. Dessa kategorier används sedan även för den konceptuella utformningen.  Den konceptuella utformningen baserades på litteratur- och fallstudien. För att verklighetsförankra resultatet valdes två av de studerade fallen i fallstudien som mall för utformningen. Resultatet blev ett antal olika planlösningar indelade i samma kategorier som fallstudien.  Slutsatsen som kan dras från detta arbete är att det är mycket troligt att Covid-19- pandemin och hemarbete kommer att behöva ändra hur vi bygger bostäder idag. Denna studie visar på ett antal olika sätt som hemarbete kan integreras i eller i samband med en bostad. / In the year 2020, the world was hit by a pandemic. In an attempt to slow down the rapid spread of the infection the Swedish Public Health Agency has since March 2020 recommended employers to let their employees work from home. In the same time as we are recommended to work from home, housing has in recent years only become smaller and smaller. Studies show that we will want to continue working from home even after the pandemic, therefore the pandemic is believed to be a turning point for housing construction.  The purpose of this study is to investigate whether the sudden demand for working from home may affect the design of residences in the future and how a workplace can be integrated in or in correlation to a residence. To answer the purpose, a literature study, case study and own conceptual design have been done.  The literature study was made by examining published studies about working from home during the Covid-19-pandemic and older studies on working from home in general. The literature study also examined the Swedish building regulations that form the basis for the studies in the case study and the floor plans presented in the results.  The case study examines seven different apartments divided into four categories: office space in one room in an apartment, work space in an apartment, separate office in connection with housing, and common space for office space in apartment buildings. These categories are then also used for the conceptual designing.  The conceptual designing was based on the literature and the case study. In order to make the results true too real life, two of the cases studied were chosen in the case study as a template for the designing. The conceptual designing resulted in a number of different floor plans divided into the same categories as the case study.  The conclusion of this study is that it is very likely that the Covid-19 pandemic and working from home will change how we build residences today. This study shows a number of different ways in which working from home can be integrated into or in correlation to a residence.

The progress of the pandemic has affected many people in the outside world and digitalization has therefore reached new levels. Previous research and reports have shown that teachers in mathematics rarely use digital learning resources when teaching in the classroom. With the help of a questionnaire study, the use and knowledge of digital learning resources for primary and middle school teachers and whether the pandemic has had any impact on this is investigated. The analysis of the results will take place in the TPACK in situ framework. This shows that teachers´ use of digital learning resources have increased in connection with the Covid- 19 pandemic. The teachers´ digital competence has to a large extent been developed when the pandemic set new demands and challenges. The study suggests that the effects of the pandemic have led to higher collegial collaboration in the search for and use of digital learning resources. / Pandemins framfart har påverkat många i omvärlden och digitaliseringen har nått nya nivåer. Tidigare forskning och rapporter har visat på att lärare i matematikundervisningen sällan använder digitala lärresurser. Med hjälp av en enkätstudie undersöks låg- och mellanstadielärares användning och kunskap kring digitala lärresurser samt om pandemin har haft någon påverkan på detta. Analysen av resultatet kommer ske med hjälp av ramverket TPACK in situ. Detta visar att lärares användning av digitala lärresurser har ökat i samband med Covid-19 pandemin. Lärarnas digitala kompetens har i hög utsträckning utvecklats när pandemin ställt nya krav och utmaningar. Studien antyder att pandemins effekter har givit ett högre kollegialt samarbete vid sökande och användande av digitala lärresurser.

Studien undersöker hur olika personlighetsdrag samvarierar med andelen stress vi upplever under Covid-19 pandemin, samt hur dessa personlighetsdrag samvarierar med copingstrategier och hur väl restriktionerna efterföljs. Urvalet bestod av 105 vuxna svenska personer. Formuläret bestod av Ten Item Personality Inventory, Perceived stress scale 10, sex frågor hämtade från Brief cope samt fyra frågor gällande deltagarnas compliance gällande Covid-19 pandemin som konstruerades utifrån Asselmann et al. (2020).Multipla regressioner utfördes för att undersöka det dubbelriktade sambandet mellan personlighetsdrag, stress och coping. Även de demografiska faktorerna ålder, kön, samt boendesituation undersöktes. Analyser av compliance resulterade i takeffekter, vilket gjorde att variabeln uteslöts från multipla regressioner. Resultaten av variabeln compliance var genomgående höga, vilket indikerar att samtliga deltagare, oavsett personlighetsdrag anser sig följa restriktionerna i hög utsträckning. Resultaten från de multipla regressionerna visade ett moderat negativt samband mellan PSS-10 och emotionell stabilitet (β=.53). Även ett svagt positivt samband mellan agreeableness och coping hittades (β=.24). Ett ytterligare fynd var ett svagt positivt samband mellan coping och boendesituation (β=.21), vilket indikerar att personer som bor ihop med andra använder sig av en mer funktionell coping, samt tillämpar dysfunktionella copingstrategier i lägre grad. Fortsatt forskning inom området behövs för att undersöka kopplingar mellan personlighetsdrag, stress, compliance och copingstrategier i relation till Covid-19 pandemin. / The present study investigates the relationship between personality traits, the amount of stress we experience due to the Covid-19 pandemic and how different personality traits covariates with coping strategies as well as compliance to the announced restrictions. The sample consisted of 105 Swedish participants over the age of 18. The questionnaire consisted of Ten Item Personality Inventory, Perceived stress scale 10, six questions were taken from Brief cope and four questions regarding the participants compliance concerning the Covid-19 pandemic which was constructed based on Asselmann et al. (2020). Multiple regressions were performed to investigate the bidirectional relationship between personality traits and stress, and coping. The demographic variables age, gender and housing situations were examined. The analyses of compliance resulted in roof effects, which excluded the variable from multiple regressions. The results of the variable compliance were consistently high, which indicates that all participants, regardless of personality traits, considered themselves to follow the restrictions to a large extent. The results from the multiple regressions showed a moderate negative relationship between PSS-10 and emotional stability (β=.53). A weak positive relationship between agreeableness and coping was also found (β=.24). A further finding was a weak positive relationship between coping and housing situations (β=.21), which implies that people in shared households have more functional coping and tend to use dysfunctional coping to a lower degree. Further research in this area is needed to investigate links between personality traits, stress, compliance and coping strategies in relation to the Covid-19 pandemic.

Titel: CSR i tider av Covid-19-pandemin - En kvantitativ studie om Covid19-pandemins påverkan på svenska börsbolags CSR-aktiviteter Författare: Ellinor Gustafsson och Joel Mattsson Handledare: Torbjörn Tagesson Nyckelord: Corporate Social Responsibility, CSR, Covid-19-pandemin,innehållsanalys Bakgrund: Covid-19-pandemin hade sin startpunkt år 2020 och är en kris som påverkat enskilda individer, samhällen och företag. I tidigare studierges ingen entydig indikation om hur företags CSR-aktiviteter påverkasav oförutsedda, ej företagsspecifika kriser. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur omfattningen av svenskabörsbolags CSR-aktiviteter har förändrats under den pågående Covid19-pandemin; således mellan åren 2019–2020. Forskningsfråga: Har svenska börsbolags omfattning av CSR-aktiviteter minskat/ökat eller inte påverkats under Covid-19-pandemi-året 2020 i jämförelsemed 2019? Metod: Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och har en explorativoch explanativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt. Studiens syfte uppfylls genom att utföra en innehållsanalys avsekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter från företag noterade på Stockholmsbörsen. Resultat: Studien visar att svenska börsbolags omfattning av CSR-aktiviteterdelvis ökat under Covid-19-pandemin. Omfattningen av CSRaktiviteter kopplade till den miljömässiga och den socialadimensionen av CSR visade sig öka under Covid-19-pandemin. Däremot visade sig omfattningen av totala CSR-aktiviteter samt CSRaktiviteter kopplade till den ekonomiska CSR-dimensionen varaopåverkade under Covid-19-pandemin. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om hur Covid-19-pandemin påverkat omfattningen av svenska börsbolags CSR-aktiviteter. Detta kan ökaförståelsen för vilken effekt en oförutsedd, ej företagsspecifik krispåverkar företags arbete med CSR. / Title: CSR in times of the Covid-19 pandemic - A quantitative study of theimpact of the Covid-19 pandemic on CSR activities at companieslisted on the Stockholm Stock Exchange Authors: Ellinor Gustafsson och Joel Mattsson Supervisor Torbjörn Tagesson: Keywords: Corporate Social Responsibility, CSR, Covid-19-pandemic, contentanalysis Background: The Covid-19 pandemic had its starting point in 2020 and is a crisisthat has affected individuals, societies, and companies. There havebeen no one-sided indications of how companies' CSR activities areaffected by unpredictable and non-company-specific crises in earlierstudies. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and how the extentof Swedish listed companies' CSR activities has changed during theongoing Covid-19 pandemic; between the years 2019–2020. Research question: Has the extent of Swedish listed companies' CSR activities decreased /increased or not been affected during the Covid-19 pandemic year2020 in comparison with 2019? Method: The study has a quantitative research strategy and has an exploratoryand explanatory research method with a deductive approach. Thepurpose of the study is fulfilled by performing a content analysis ofsecondary data in the form of annual reports and sustainabilityreports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Result: The study shows that Swedish listed companies' extent of CSRactivities partially increased during the Covid-19 pandemic. The studyfound CSR activities linked to CSR's environmental and socialdimension increased during the Covid-19 pandemic. However, theextent of total CSR activities, as well as CSR activities linked to theeconomic CSR dimension, were found to be unaffected during theCovid-19 pandemic. Contribution: The study contributes to increased knowledge of the effect that theCovid-19-pandemic has had on Swedish listed companies' CSRactivities. This study can increase the understanding of what impactan unpredictable, non-company-specific crisis may have oncompanies' work with CSR.

Background: the COVID-19 pandemic has contributed to increased teleworking in society, which affects occupational health. Leadership is important for a prosperous organization and the health of workers. Relationship-based leadership, which involves the social interaction between management and workers, has an impact on workers' occupational health. Aim: the aim is to investigate relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic and possible links between relationship-based leadership and workers' occupational health. Method: to answer the aim of the study, a quantitative method was applied with a cross-sectional design. The data collection was collected with a survey and the sample consisted of 82 workers in teleworking. The collected material was analyzed in SPSS and presented in frequency tables and correlation analysis. Results: the results describe that the majority feel relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic. Furthermore, it is made clear that most people feel that relationship-based leadership has not changed during teleworking in the COVID-19 pandemic. There is a significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Conclusion: the conclusion is that there is a moderate positive significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Keywords: COVID-19 pandemic, occupational health, public health, relationship-based leadership, teleworking.