Husums plant has a selection of different pulp pumps at bleaching plant 4 and 5. The displacement- (HC-pump, Sund Defibrator PTD-60) and centrifugalpumps (MC-pump, MCA 42-200, MCP 30/20) are of interest in this report. The centrifugal pumps are controlled by throttle valves, which result in an energy loss. Chemical mixers are used to mix ClO2 into the pulp before proceeding into a holding tower where the bleaching process occurs. The energy demand of the different positions has been measured or calculated to be used in comparisons against new equipment. Quotations were requested and delivered from Valmet and Sulzer. The quotations were made with a production increase of 10 ADMt/h and plant compared to current equipment. Therefore energy need of the equipment in the quotation had to be recalculated to the same production output as when measurements were conducted to be comparable. Quotation of the pumps assumes the use of frequency inverters. A deeper investigation was made for 441PU255 which is located at bleaching plant 4. The drop leg level of the pump is controlled via a throttle valve. A frequency inverter is installed but not utilized to maintain constant pulp level in the drop leg. This was due to physical changes in the process not being compensated for in the control system. This caused the drop leg level to oscillate when automatic control was used. As a workaround the drive had been set at a constant speed. To investigate the potential savings, an attempt was made in which the speed was lowered from 1520 rpm to 1100 rpm, resulting in a power reduction of 82 kW or 342,081 Sek per year at a production of 36 ADMT/h. The experiment was done with slightly lower production output than desirable; because of this, savings will decrease slightly at higher outputs. Comparisons showed that considerable amounts of energy could be saved at all positions. However the investment cost is high and therefore favorable payback times can only be seen for some of the positions. The MC-pumps are oversized and in need of constant throttling therefore the majority of the energy savings is made through the installation of frequency inverters and not the pump upgrade. / Metsä Board Husum har idag ett flertal olika modeller av massapumpar vid blekeri 4 och 5. Dessa är av deplacerande typ (HC-pump, Sunds Defibrator PTD-60) samt centrifugalmodell (MC-pump, MCA 42-200, MCP 30/20), centrifugalmodellen regleras med strypventiler vilket innebär en extra förlust, speciellt märkbar är denna då produktionen tas ned. Vid blekeriet finns även kemikaliemixrar för att mixa in ClO2 innan pappersmassan pumpas till ett uppehållstorn där blekprocessen sker. Anläggningens nuläge genomgick en mindre kartläggning där specifikationer och mätdata samlades in för att ge en bakgrund till det energibehov som finns idag. Tillgänglighet för reservdelar har varit av intresse för de äldre HC-pumparna. Tillsammans med Sulzer har uppfordringshöjd beräknats för positioner utrustade med PTD -60 då uppgifter för denna saknades. Sulzer och Valmet har offererat ny utrustning för dessa positioner som jämförs mot uppmätta värden för att beräkna återbetalningstid. Inkomna offerter förutsätter frekvensomriktare och baseras på en önskad produktionsökning till 50 ADMt/h för blekeri 4 och 60 ADMt/h för blekeri 5. Detta är en ökning på 10 ADMt/h och blekeri. Erforderlig effekt för drifter i inkomna offerter och uppmätt effekt är ej angiven vid samma driftpunkt. De offererade pumparnas driftpunkt har därför räknats om för att motsvara driftpunkt vid tillfället för insamling av data. Detta för att enkelt kunna jämföra offerter mot nuläge. På blekeri 4 återfinns en MC-pump av modell MCA 42-200 med posnummer 441PU255. Vid denna position gjordes en djupare undersökning då nivåregleringen ej fungerar som tänkt. Nivåhållning sker via reglerventil och varvtalsreglering med frekvensomriktare. För att kunna köra driften har frekvensomriktaren manuellt ställts i ett fast varvtal och reglerventilen lagts i automatik. Ventilen styr därmed nivå i fallröret och har vid normal drift en öppningsgrad på 40-50 %. Vid genomgången upptäcktes att parametrar i styrsystem gällande de varvtal motorn skall arbeta vid inte korrigerats efter en ombyggnation. Detta har medfört att nivån inte gått att reglera i automatik utan att systemet börjat självsvänga. För att undersöka skillnad mellan varvtalsstyrning och strypreglering gjordes ett försök där varvtalet sänktes från 1520 rpm till 1100 rpm vilket resulterade i en effektminskning på 82 kW eller 342 081 kr per år jämfört med strypreglering; detta var vid en produktion av 36 ADMt/h. Försöket gjordes med något lägre produktion än önskvärt; på grund av detta kommer besparingen minska något vid högre produktion. Samtliga positioner uppvisar minskat energibehov med ny utrustning. Dock gör hög investeringskostnad och krav på kort återbetalningstid att endast några få positioner är lämpliga kandidater för ombyggnad i dagsläget. För MC-pumparna kan däremot majoriteten av besparingen uppnås genom att bygga om dagens strypreglering till varvtalsreglering. Detta sker till en betydligt lägre kostnad än vid uppgradering av pump. Arbetet visar att det finns stor potential att minska energikonsumtion vid blekning av pappersmassa, detta gäller speciellt för de befintliga MC-pumparna som är kraftigt överdimensionerade och regleras med strypventil. De gamla kemikaliemixrarna använder stora mängder energi för att mixa in ClO2, nya mixrar använder mindre än hälften av energin och ger överskådliga återbetalningstider.

För att Nordic Paper Seffle AB i framtiden ska kunna utöka sin produktion eller byta ut nuvarande komponenter behöver de grunda sina beslut i fakta. På produktionsavdelningen finns idag varken dokumenterad cykeltid eller aktiviteter noterade för deras tre förpackningsmaskiner. Genom detta examensarbete kommer en tidsstudie genomföras i syfte att dokumentera maskinernas aktiviteter och identifiera flaskhalsar i flödena. Metoden som arbetet bygger på, har en grund inom Lean med verktyg och begrepp som beskrivs inom filosofin. Arbetet kommer inte involvera någon tidsstudie för operatörerna på något sätt vilket betyder att endast förpackningsmaskinerna kommer studeras. Kringarbete kommer nämnas för att ge en klarare bild på förloppet. De noterade aktiviteterna redovisas i löpande tabeller tillsammans med deras cykeltider. Efter vardera förpackningsmaskinen följer analys för hela grupper eller enskilda aktiviteter som flaskhalsar. Analysen för resultatet kommer ses ur ett effektivitetsperspektiv och liknas med bland annat de punkter som Lean presenterar för slöserier. Här kommer flaskhalsarna beskrivas samt varför de anses vara flaskhalsar för förpackningsmaskinerna. I samband redogörs även en trolig anledning och lösning för problemet. Resultatet beräknas hjälpa företaget att växa samt lägga en grund för framtida studier inom relaterade områden som kommer beskrivas ytterligare i arbetets slutsats. / If Nordic Paper Seffle AB is going to expand or exchange parts in their production in the future, they have to base their decisions in facts. Today, the production department doesn’t have any cycle times, or activities documented for their three packaging machines. By doing this thesis a time study will be performed with the purpose of documenting the machines activities and to identify bottle necks in the value stream. The thesis has its’ roots in Lean, with tools and concepts profound to the philosophy. The work won’t involve any time studies of the operators in any way. This means that it’s only the packaging machines which will be studied. Circular work will be mentioned to give a clearer picture of the process. The listed activities will be reported in tables together with their cycle times. An analysis will follow each packaging machine for whole groups or single activities, presented as bottle necks. The results will be analyzed and viewed from an efficiency perspective and will be compared to, among other things, the points Lean presents for waste. Here, the bottle necks will be described alongside why they are considered bottle necks for the packaging machines. In connection to this a probable reason and solution is presented. The result is expected to help the company grow and lay a foundation for future studies in related areas that will be further described in the conclusion.

På pappersmaskin 11 i Hallsta pappersbruk tillverkas högglansigt papper som bleks med väteperoxid. Om väteperoxiden som finns kvar efter blekningen, kallat restperoxid, kommer ut på pappersmaskinen sliter detta på termovalsarna, vilket påverkar slutprodukten. Det finns en bakteriekultur på bruket, bestående av släktet Tepidiphilus som bryter ner väteperoxiden med hjälp av katalas och hindrar den från att komma ut på maskinen. Om bakterierna slås ut, av exempelvis ogynnsamma förhållanden, märks detta genom att restperoxiden ökar. Målet med detta arbete är att försöka identifiera vilka faktorer som påverkar bakterierna och lägga fram ett förslag för hur man kan förhindra uppkomsten av restperoxid. För att utföra detta användes i första hand principalkomponentanalys, samt så studerades hur olika faktorer förändrades i förhållanden till uppkomsten av restperoxid. Ett antal parametrar kunde identifieras baserat på tillgängliga data. Dock kan inga absoluta slutsatser dras då det inte går att bekräfta några teorier med labbförsök eller genom att manipulera processen. De parametrar som tros ha störst påverkan är mek. renat färg, rest-aluminium, grumlighet, manganhalten i vatten, pH för kar K0203, returmälden samt inloppslådan och klorhalterna som uppmätts för mek. renat total klor, RVV1 fri klor, varmvatten total klor och mek. renat fri klor. Dessa parametrar bör därför övervakas framåt, och kan i det fall att restperoxid återigen uppkommer antingen bekräftas eller dementeras deras faktiska påverkan och samspel för bakteriernas välmående. / Paper machine 11 in Hallsta paper mill produces high-gloss paper that is bleached with hydrogen peroxide. If the hydrogen peroxide that remains after the bleaching, called residual peroxide, gets out on the paper machine, this wears down the thermal rollers, which affects the final product.  There is a bacterial culture at the mill, consisting of the genus Tepidiphilus, which breaks down the hydrogen peroxide with the help of catalase and prevents it from getting out to the machine. If the bacteria are killed, for example by unfavourable conditions, this is noticeable by an increase in residual peroxide. The goal of this project is to try to identify which factors affect the bacteria and put forward a proposal for how to prevent the occurrence of residual peroxide. To carry this out, principal component analysis was primarily used, and how different factors changed in relation to the appearance of residual peroxide was studied. Several parameters could be identified based on the available data. However, no conclusive conclusions could be drawn as it is not possible to confirm any theories with lab tests or by manipulating the process. The parameters believed to have the greatest influence are coloration of mechanically cleaned water (mech. water), residual aluminium, turbidity, manganese content of the water, pH for tank K0203, the returning pulp suspension as well as the headbox and the chlorine levels for mech. water total chlorine, RVV1 free chlorine, hot water total chlorine and mech. water free chlorine. These parameters should therefore be monitored going forward, and if residual peroxide occurs again, their possible interactions and actual impact on the well-being of the bacteria can either be confirmed or denied

Trots att Sverige anses ha en av världens mest jämställda arbetsmarknader, framställs den som en av världens mest könssegregerade horisontellt och vertikalt. Studien är utförd på BillerudKorsnäs Karlsborg som är ett svenskt skogsindustriföretag som tillverkar både pappersmassa och papper.Jag har i samråd med BillerudKorsnäs fått uppdraget att skildra produktionsoperatörernas upplevelse av jämställdheten och om det finns några organisatoriska förklaringar till att könsfördelningen ser ut som den gör. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur könsmönster och kön skapas, upprätthålls och förändras inom produktionen med hjälp av frågeställningarna;Vilka föreställningar om kön uttrycker intervjupersonerna? Vilken betydelse ser intervjupersonerna att kön har för arbetsplatsen idag? Om och på vilket sätt åskådliggörs tecken på könsmönstrens förändring? En kvalitativ metod är använd med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod av empirin. Det teoretiska ramverket utgörs av West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Ackers (1990) teori om kön och organisationer. Resultatet visar att könsmönster och kön inom produktionen inte upplevs ha någon betydelse för arbetsplatsen. Förklaringarna ligger i att arbetet inte längre anses vara fysiskt tungt och därför kan utföras av både män och kvinnor. Trots detta framkommer det att uppfattningar om skillnader mellan kvinnor och män förekommer, att kvinnor och män är olika,där skillnaderna till stor del handlar om vad kvinnor och mäns egenskaper anses bidra med till arbetsplatsen. Kvinnor anses bland annat vara noggranna til lsin natur vilket ger en indikation på att männen inte skulle vara det.Resultatet visar även att förklaringarna både förvisas ut i det omgivande samhället och in i organisationen. Resultatet visar således att den sociala konstruktionen av kön och dess könsmärkning i och utanför organisationen ligger till grund för den låga andelen kvinnor inom produktionen. / Although Sweden is considered to have one of the world's most equal labor markets, it is presented as one of the world's most gender-segregated horizontally and vertically. This study is carried out at BillerudKorsnäs Karlsborg, which is a Swedish forest industry company that manufactures both pulp and paper. In consultation with BillerudKorsnäs, I have been commissioned to describe the production operators' experience of gender equality and whether there are any organizational explanations for the gender distribution as it does. The purpose of the study is to examine and analyze how gender patterns and gender are created, maintained and changed within production using the issues; What notions of gender express the interviewees? What significance do the interviewees see that the gender has for the workplace today? If and in what way are signs of the change in gender pattern illustrated? A qualitative method is used with semi-structured interviews as a method of collecting the empirical data. The theoretical framework consists of West and Zimmerman's (1987) theory of making gender and Acker's (1990) theory of gender and organizations. The result shows that gender patterns and gender in production are not felt to have any significance for the workplace. The explanations lie in the fact that the work is no longer considered physically heavy and can therefore be carried out by both men and women. Despite this, it appears that perceptions of differences between women and men occur, that women and men are different, where the differences are largely about what women and men's properties are considered to contribute to the workplace. Women are considered to be accurate in nature, which gives an indication that the men would not. The result also shows that the explanations are both exiled in the surrounding society and into the organization. The result thus shows that the social construction of the sex and its gender labeling in and outside the organization forms the basis for the low proportion of women in production.

SCA, Sveriges Cellulosa AB, är Europas största privata skogsägare med flera verksamheter belägna i norra Sverige. Ortvikens pappersbruk är en av SCA:s verksamheter och är ett pappersbruk som tillverkar bestruket och obestruket tryckpapper från mekanisk massa. SCA och Ortvikens Pappersbruk arbetar kontinuerligt för en hållbar utveckling och har, likt all skogsindustri i Sverige, lyckats minskat sin belastning på miljön kraftigt sedan 60-talet. Företagets ledning anser att öka kunskap och medvetenhet hos personalen kan minska fabrikens belastning på miljön. Därför vill Ortvikens pappersbruk erbjuda personalen en hållbarhetsutbildning med miljöfokus för att höja kompetens och engagemang kring miljöfrågor. Detta går i linje med vad FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) framhäver, att utbildning som främjar hållbar utveckling krävs för att nå FN:s globala mål för hållbar utveckling. UNESCO har tagit fram mål för lärande för hållbar utveckling (LHU) med syftet att individer ska utveckla kompetenser som anses viktiga för att agera ansvarsfullt ur ett hållbarhetsperspektiv.Arbetets syfte är att utforma ett underlag till en hållbarhetsutbildning med miljöfokus till Ortvikens Pappersbruk. Detta görs genom en undersökning som inkluderar intervjuer och enkäter, som besvarar de didaktiska frågorna för vem, hur och vad. Innan undersökningen genomfördes en förstudie som skapade en bild av fabrikens verksamhet och gav förutsättningar till undersökningen. Eftersom utbildningen riktas till vuxna och har som mål att öka hållbarhetskompetenser har vuxnas lärande och LHU varit en teoretiskt grund till arbetet.I undersökningen framkom det att utbildningen bör vara flexibel och gärna i form av en e-utbildning, men även att personalen lär sig bäst genom diskussion. Personalen har varierande erfarenhet av utbildning, då högsta avslutade utbildningsnivå varierar från grundskola till universitet. Personalen har även varierande förkunskaper när det kommer till hållbarhets- och miljöfrågor. Av den anledningen rekommenderas utbildningen börja med en introduktion till miljöproblem och hållbar utveckling. Några av de hållbarhetskompetenser UNESCO beskriver framkom i undersökningen, däribland systemtänkande kompetens, självreflekterande kompetens, förutseendekompetens samt samarbetskompetens. Dessa har på olika sätt inkluderats i utbildningen.Utbildningen föreslås vara uppdelad i 6 olika moment där de första 5 momenten är e-utbildning och det sista är ett avslutande diskussionstillfälle. Utbildningen behandlar: 1. Introduktion till miljöproblem och hållbar utveckling 2. SCA:s hållbarhetsmål och hållbarhetsarbete 3. Hur kemikalier och utsläpp påverkar vår natur 4. Sundsvalls och fabrikens historia ur ett miljöperspektiv 5. Ortviken som ett kretslopp 6. Avslutande diskussion och Workshop. / SCA is one of the biggest private forest owners in Europe and includes different mills in the north of Sweden, where Ortviken Paper mill, a pulp and paper factory, is one of these. Ortviken Paper mill produce publication paper from its own mechanical pulp and have both uncoated qualities and LWC-paper. SCA and Ortviken Paper mill works continuously towards a sustainable development and have lower their impact on the environment considerably over the last decades, just as all forestry in Sweden. The company’s management want to offer their staff a sustainability education with focus on environmental aspects to rise the staff’s competence in sustainability. Rise sustainability competencies is in line with what UNESCO (United Nation Education Science and Culture Organisation) highlights, education is crucial if we want to reach the global sustainable development goals. UNESCO have developed goals for ESD, education for sustainable development, with aim that individuals should develop competences which is considered important to act responsible in a sustainable manner in complex situations.The aim with this work is to design a sustainability education with an environmental focus to Ortviken Paper Mill. To do so, a pre-study and a survey have been done. The pre-study was an observation and created a picture of the mills activities and was a basis for the survey. The survey included interviews and a questionnaire which have been analysed thematically. Since the education is directed to adults and its goal is to rise the staff’s competence in environmental questions, adult education and ESD is chosen as a theoretical basis to the work.It was relieved in the survey that the education should be flexible, preferable designed as an e-learning and the staff learns best through discussion and communications with others. It also relieved that the staff’s experiences of education differ from elementary school to university, and that their knowledge about environmental issues and sustainable development varies. For the content in the education, it relieved in the survey that system thinking, chemicals and emissions impact on nature, and what individuals can do to lower the mills emissions as important or interesting. Since the staff’s knowledge varies and according to the chosen theory, an introduction about environmental issues and sustainable development is highly recommended. The education suggests being divided into six different parts, where the first five are designed as e-learning and the last part is a concluding discussion meeting. The parts in the education suggest focussing on: (i) Introduction to environmental issues and sustainable development (ii) SCA: s sustainability goals (iii) Chemicals and emissions impact on nature (iv) Sundsvall and the paper mills history from an environmental view (v) Ortviken as a cycle (vi) Concluding discussion and Workshop

Syftet med den här studien är att göra en teknoekonomisk utvärdering av processer för förvätskning av CO2 med hjälp av Aspen Plus. Ett flertal förvätskningsprocesser från tidigare studier jämfördes och från dessa valdes två förvätskningsprocesser ut för fortsatta studier och simuleringar. Dessa två förvätskningsprocesser var ett internt kylt förvätskningssystem och ett externt kylt förvätskningssystem av Øi et al., Energy Procedia 86 (2016) 500-510, som kallats system A, samt av Seo et al., International Journal of Greenhouse Gas Control 35 (2015) 1-12 kallat system B. Dessa två olika processer simulerades för teknisk analys med hjälp av Aspen Plus. Aspen Economical Analyzer (AEA) användes för att göra den ekonomiska analysen. I dessa simuleringar användes ett massflöde på 45 ton/h inkluderat vatteninnehåll, i jämförelse med tidigare studier med högre massflöden runt 100 ton/h. Elektricitet-och kylbehovet undersöktes i ett flertal olika fall med varierande kyltemperatur mellan kompressorerna. Två fall med integrering av fjärrvärme samt två fall med en värmepump undersöktes också med varierande återgående temperatur på fjärrvärmevattnet. Detta gjordes för att undersöka hur mycket värme som kan tillvaratas från förvätskningsprocessen. Vidare bestämdes även investeringskostnader samt driftskostnader med hjälp av AEA. Från detta bestämdes även den årliga kostnaden av kapitalet, CAPEX, och kostnaden att förvätska CO2 räknades ut i form av €/ton.  Resultaten visade att integrering av fjärrvärme samt värmepumpar är användbart för att tillvarata på så mycket värme som möjligt från förvätskningssystemen. I de fall med en värmepump samt en återgående temperatur på 47°C i fjärrvärmenätet hade ett COP på 3.07 samt 3.15 för system A samt system B vardera. Kostanden att förvätska CO2 var 17.42 €/ton för system A samt 17.75 €/ton för system B utan använding av en värmepump samt en återgående temperatur på 47°C i fjärrvärmenätet. Vid integrering av en värmepump gick kostnaden av förvätskning upp till 20.85 €/ton för system A samt 21.69 €/ton för system B. Kostnaden av förvätskning dominerades av driftskostnader med kostnaden av kapitalet har en mindre påverkan. Utnyttjandegraden har även en stor påverkan på kostanden av förvätskning, då lägre kapaciteter visade sig leda till markant högre förvätskningskostnader. När intäkterna från fjärrvärmeproduktionen adderades till kostnadskalkylen, minskade kostnaden av förvätskning, speciellt för de system med en värmepump, där priset minskade till 10.26 €/ton för system A eller 10.98 €/ton för system B. I linje med tidigare studier pekar även dessa resultat på att det ekonomiska optimumet sammanfaller med energioptimum. Resultaten visade även att system A, det internt kylda systemet, hade den lägsta förvätskningskostanden och minsta elektricitetsförbrukningen med och utan värmepump, och därför är system A optimalt för småskalig CO2 förvätskning. / The aim of this study is to do a technoeconomical analysis on CO2 liquefaction systems using Aspen Plus. Several liquefaction systems from previous studies were compared, and from these, two liquefaction systems were chosen for further studies and simulations. These liquefaction systems were namely an internal liquefaction system and an external liquefaction system by Øi et al., Energy Procedia 86 (2016) 500-510, called system A and Seo et al., International Journal of Greenhouse Gas Control 35 (2015) 1-12, called system B. These systems were simulated for technical analysis using Aspen Plus, and Aspen Economical Analyzer (AEA) was used for economical studies. A small-scale liquefaction system was studied with a mass flow rate of 45 tonne/h including the water content, as compared to other studies with higher mass flow rates of around 100 tonne/h. The electricity demand and cooling demand were studied in several cases of interstage cooling between compressors. Furthermore, two cases of district heating as well as two cases of heat pumps were studied with varying return temperatures of the district heating water. This was done to study how much heat could be recovered from the liquefaction process. Furthermore, the capital expenses as well as the operating expenses were also determined using AEA. From this, the annual CAPEX and the cost of CO2 was calculated in terms of €/tonne CO2.  The results showed that district heating and heat pumps can be useful to recover heat from the liquefaction processes. The simulations that included a heat pump and assumed a return temperature of 47°C had a COP of 3.07 and 3.15 for system A and B respectively. The determined cost of production was 17.42 €/tonne for system A and 17.75 €/tonne for system B when not using a heat pump and a return temperature of 47°C in the district heating grid. However, when adding a heat pump the total production cost (TPC) increased to 20.85 €/tonne for system A, and 21.69 €/tonne for system B. It was also shown that the TPC is highly dominated by the operating expenses while the total capital investment has a smaller impact on the TPC. The capacity is also important for the TPC as lower capacities was shown to lead to significantly increased production costs. When taking the revenue streams from district heating into account the TPC was decreased, in particular for the systems including the heat pumps, where the TPC for system A was 10.26 €/tonne while for system B it was 10.98 €/tonne. In accordance with previous studies it was shown that the economical optimum is closely related to the energy optimum. It was concluded that as system A, the internal liquefaction system, had the lowest TPC and electricity input with and without the heat pump and thus it is the optimal configuration for small-scale CO2 liquefaction.

This paper consists of a project exploring the possibility to assess paper code reusability by measuring chuck damages utilizing a 3D sensor and usingMachine Learning to classify reusage. The paper cores are part of a rolling/unrolling system at a paper mill whereas a chuck is used to slow and eventually stop the revolving paper core, which creates damages that at a certain point is too grave for reuse. The 3D sensor used is a TriSpector1008from SICK, based on active triangulation through laser line projection and optic sensing. A number of paper cores with damages varying in severity labeled approved or unapproved for further use was provided. SupervisedLearning in the form of K-NN, Support Vector Machine, Decision Trees andRandom Forest was used to binary classify the dataset based on readings from the sensor. Features were extracted from these readings based on the spatial and frequency domain of each reading in an experimental way.Classification of reusage was previously done through thresholding on internal features in the sensor software. The goal of the project is to unify the decision making protocol/system with economical, environmental and sustainable waste management benefits. K-NN was found to be best suitedin our case. Features for standard deviation of calculated depth obtained from the readings, performed best and lead to a zero false positive rate and recall score of 99.14%, outperforming the compared threshold system. / Den här rapporten undersöker möjligheten att bedöma papperskärnors återanvändbarhet genom att mäta chuck skador med hjälp av en 3D-sensor för att genom maskininlärning klassificera återanvändning. Papperskärnorna används i ett rullnings-/avrullningssystem i ett pappersbruk där en chuck används för att bromsa och till sist stoppa den roterande papperskärnan, vilket skapar skador som vid en viss punkt är för allvarliga för återanvändning. 3D-sensorn som används är en TriSpector1008 från SICK,baserad på aktiv triangulering genom laserlinje projektion och optisk avläsning. Projektet försågs med ett antal papperskärnor med varierande skador, märkta godkända eller ej godkända för vidare användning av leverantören. Supervised Learning i form av K-NN, Support VectorMachine, Decision Trees och Random Forest användes för att binärt klassificera datasetet baserat på avläsningar från sensorn. Features Extraherades från dessa avläsningar baserat på spatial och frekvensdomänen för varje avläsning på ett experimentellt sätt. Klassificering av återanvändning gjordes tidigare genom tröskelvärden på interna features isensorns mjukvara. Målet med projektet är att skapa ett enhetligtbeslutsprotokoll/system med ekonomiska, miljömässiga och hållbaraavfallshanteringsfördelar. K-NN visades vara bäst lämpad för projektet.Featuerna representerande standardavvikelse för beräknat djup som erhållits från avläsningarna visades vara bäst och leder till en false positive rate lika med noll och recall score på 99.14%, vilket överpresterade det jämförda tröskel systemet.