<p>Abstract</p><p>People and organizations that network with one another have during the past decades, at a larger extent than before, replaced classical hierarchies. These networks have become increasingly important, as the globalisation has amplified the pressure for focused and flexible</p><p>organizations. There is a risk of restraining the inventiveness of the firm and force customers and suppliers into cooperation by a too great commitment and dedication to the network. There are two sides to every penny, positive and negative aspects of networking.</p><p>Concerning the negative approach to networking, there is relatively little theory present. The theory is regarded an emerging theory. Certain aspects have though been researched at a deeper lever than others. The aim of the research question of this thesis is the developing of the theory concerning negative aspects of networking in order to increase the understanding for the risks of personal networking among entrepreneurs. The research question is how entrepreneurs’ concept of networking agrees with theory concerning the negative aspects of personal networking.</p><p>To create further empirical foundation supporting the emerging theory, the study has been carried out by interviews with a number of entrepreneurs. The entrepreneurs have been selected by the method of snowballing and are present in the south of Sweden in companies of</p><p>various fields and sizes.</p><p>On average the respondents have had a positive attitude to their personal networks, but have had views on aspects like the time concern, the risk of sharing information with the network and the risk of having faith in your personal network.</p><p>Our thesis has contributed by validating the four theoretical aspects time, expectations, information and homogeneous/heterogeneous networking. The aspects concerning trust and different ways of networking were partly validated. The two aspects key persons and dependence were not validated.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Klassiska hierarkier har under de senaste decennierna brutits ner allt mer samtidigt som människor och organisationer istället nätverkar mer med varandra. Dessa nätverk blir allt viktigare i takt med att det globala konkurrenstrycket på fokuserade och flexibla</p><p>organisationer ökar. Med ett för stort engagemang eller hängivenhet till nätverket kan man dock riskera att kväva sin uppfinningsrikedom eller låsa in kunder och leverantörer i ett samarbetsfack. Det finns alltså två sidor av myntet, såväl positiva som negativa aspekter av</p><p>nätverkande.</p><p>Det finns relativt lite teori kring de negativa aspekterna av nätverkande. Under arbetet med uppsatsen har teorin kring negativa aspekter med nätverk identifierats som en emerging theory, där vissa aspekter är mindre utforskade än andra. Syftet med uppsatsen är att utveckla befintlig teori kring negativa aspekter av nätverkande för att öka förståelsen för riskerna med personliga nätverk bland företagare. Forskningsfrågan lyder: Hur överensstämmer företagares</p><p>uppfattning om nätverkande med teorin rörande negativa aspekter av personliga nätverk?</p><p>Studien har genomförts genom djupintervjuer med ett antal företagare för att skapa ett empiriskt underlag för ytterligare stöd åt teorin. Företagarna har valts ut genom uppsökande urval och återfinns i södra Sverige, i företag inom olika branscher och av olika storlekar.</p><p>Respondenterna i undersökningen har överlag varit positivt inställda till sina personliga nätverk men har haft åsikter om aspekter såsom tidsåtgång, risken med att dela med sig av information till nätverket och risken med att ge förtroende till nätverket.</p><p>Uppsatsen har bidragit till att de fyra teoretiska aspekterna tid, förväntningar, information och homogena/heterogena nätverk kunnat valideras. Aspekterna förtroende och olika sätt att nätverka på har delvis kunnat valideras medan aspekterna beroende och nyckelpersoner inte kunnat valideras.</p>

I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje år. Då sjukdomen har övergått till palliativ vård och närheten till döden ökar kommer insikten att livstiden är begränsad. Detta kan leda till att många brottas med svåra existentiella frågor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre olika kategorier; förlust och skuld; värdighet; hantering och motivation. Att leva med obotlig sjukdom medförde att framtiden blev otrygg, beroendet till andra ökade och känslan av samhörighet till resten av familjen minskade, skuldtankar kunde förekomma. Att behålla sin roll, självkänsla och sina valmöjligheter var av vikt för värdigheten. Mening med livet, samhörighet med familjen var stödjande och gav hopp. Genom omprioriteringar, att hitta nya värderingar och underlätta familjens ansvar hanteras situationen. Slutsatsen blev att de existentiella frågorna bör uppmärksammas mer inom den palliativa vården. Öppen kommunikation, lyhördhet mellan vårdpersonal och patient samt ett fungerande teamarbete är viktigt inom den pallaitiva vården

Bakgrund: Humor användes i vården redan under medeltiden och har visat sig ha positiva effekter på den fysiska hälsan. Eftersom en god hälsa är målet för hälso- och sjukvården kan det vara av vikt att veta hur de inblandade parterna, patient och sjuksköterska, ser på humor och dess plats även i omvårdnaden. Syfte: Att belysa humorns roll för sjuksköterskor och patienter i vården. Metod: En litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som granskats kritiskt och vetenskapligt. De kvalitativa artiklarna har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Materialet sammanställdes till fyra huvudkategorier; betydelse i vården, betydelsen för överlevnad, betydelse för interaktionen och betydelsen för atmosfär. Majoriteten var positivt inställda till humor i omvårdnad. Det bör dock användas med varsamhet eftersom svårigheter kunde finnas. Humor bidrog till en god relation i omvårdnaden och arbetsmiljön påverkades positivt då humor var inblandat. Diskussion: Humor var en del i omvårdnaden och kunde ha en betydande roll i relationen mellan sjuksköterska och patient. Konklusion: En balans i användandet av humor var att föredra, då betydelsefulla delar annars kunde gå förlorade. Humor bidrog till den helhetssyn som hälso- och sjukvården eftersträvar.

No description available.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka organisationers svårigheter i tillvägagångssättet vid utförande av kompetenskartläggning. Studien ville svara på vad det är som gör att en kompetenskartläggning kan leda till ett bristande resultat. För att hjälpa oss att besvara syftet skapades två forskningsfrågor: “Vilka svårigheter finns att kartlägga kompetensbehov på organisationsnivå?” och “vad kan svårigheterna leda till?” Metoden som användes var en kvalitativ analys där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog två ledare, HR-chef och Operativ chef samt två anställda varav en är fackligt förtroendevald. Resultatet analyserades med hjälp av teorier och tidigare forskning om kompetens, kompetenskartläggning, ontologiskt perspektiv på kompetens och svårigheter med att skapa en reliabel självbild. Resultatet bekräftar teorierna att det är en väldigt komplex process att genomföra kompetenskartläggning. De största svårigheterna med kompetenskartläggning som framkommit i vår fallstudie är; förankringen i hela organisationen, svårigheter med att definiera begreppen, utmaningen i att mäta personliga egenskaper och implicit kunskap, reliabiliteten i självskattningen samt den bristande användningen av kompetenskartläggningen som görs.

SammanfattningFolkers, Björn (2018). Self-efficacy för läsförståelse - tilltron till förmågan att klara uppgiften du har framför dig. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAtt öka kunskapen kring hur elevers self-efficacy kan stärkas vid arbete med läsförståelse.SyfteSyftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger som undervisar i svenska på högstadiet arbetar med elevernas self-efficacy för läsförståelse och att undersöka elevernas uppfattningar om self- efficacy för läsförståelse.Frågeställningar- Hur uttrycker pedagoger i ämnet svenska på högstadiet att de arbetar med elevernas self-effi- cacy vid undervisning av läsförståelse?- Vad har betydelse för eleverna när de ska stärka sin self-efficacy för läsförståelse?- Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur pedagoger i ämnet svenska arbetar med self-efficacy vid läsförståelse och vad eleverna uttrycker som betydelsefullt avseende derasself-efficacy för läsförståelse?TeoriTeorin som har använts är social kognitiv teori med fokus på self-efficacy.MetodKvalitativ metod har använts. Intervjuer med pedagoger och fokusgrupper med elever.Resultat och analysResultatet och analysen visa att det finns många olika områden som påverkar self-efficacy för läsförståelse. Det kan vara vilka anpassningar som görs, hur känslor hanteras och hur undervis- ning bedrivs. Till viss del överensstämmer pedagogernas arbete med vad eleverna tycker är bety- delsefullt för self-efficacy. Överensstämmelsen gäller framför allt anpassningar i klassrummet.2 Eleverna betonar även andra faktorer som betydelsefulla för self-efficacy än vad pedagogerna gör, till exempel personliga processer.ImplikationerExamensarbetet ger förslag till arbetssätt som stärker elevers self-efficacy för läsförståelse. Det kan vara insatser som riktar sig till den enskilde eleven. Men även hur grupper kan arrangeras och hur undervisning kan bedrivas för att stärka elevernas self-efficacy. Det ges även förslag till hur organisationen kan arbeta med self-efficacy.SlutsatsSelf-efficacy stärks genom olika former av anpassningar och olika sätt att undervisa. Skillnaden mellan pedagogers och elevers beskrivningar av vad som är viktigt för self-efficacy är framför allt personliga processer, vilket eleverna lyfter fram som betydelsefullt men inte pedagogerna i samma utsträckning. Bemästrande av uppgifter är ett viktigt mål för undervisningen för att elever ska utveckla sin self-efficacy för läsförståelse.NyckelordAnpassning, läsförståelse, organisation, personliga processer och self-efficacy

No description available.

Bakgrund  Nära relationer mellan äldre och deras vårdare har visat ge ett ökat välbefinnande hos patienten. Eftersom det ingår i sjuksköterskans arbete att främja patientens hälsa bör sjuksköterskan då också ska skapa en nära relation till patienten. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på en geriatrisk vårdavdelning upplever vårdrelationen mellan dem och patienten. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Åtta sjuksköterskor verksamma på geriatriska kliniker intervjuades. Samtliga intervjuer analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Av resultatet framkom att vårdrelationen är en professionell relation mellan sjuksköterska och patient som även kan vara personlig i olika grad. Personlig vårdrelation kunde definieras på olika sätt vilket tydligt påverkade sjuksköterskans förhållningssätt till denna typ av relation. Vikten av gränser i vårdrelationen belystes då emotionellt engagemang i patienten påverkade den kliniska blicken samt kunde påverka sjuksköterskan negativt psykiskt. Slutsats Resultatet visade att vårdrelationen med fördel var personlig, men på ett professionellt vis. Genom att sätta gränser i vårdrelationen tilläts sjuksköterskan etablera en personlig relation till patienten utan att bli privat och känslomässigt involverad. Patientens behov blev då tydligare, utan att påverka den kliniska blicken.

Denna studie syftar till att utforska faktorer som påverkar engagemang på arbetsplatsen, med särskild inriktning på både arbetskrav och resurser. Genom att tillämpa JD-R (Job Demand- Resource) modellen som ett teoretiskt ramverk och integrera flera pedagogiska teorier om engagemang, strävar studien efter att identifiera och analysera de huvudsakliga faktorerna som bidrar till medarbetares upplevelse av engagemang på arbetsplatsen. Genom semi- strukturerade intervjuer undersöktes deltagarnas perspektiv på engagemang, arbetskrav och resurser på arbetsplatsen. Faktorer som personligt intresse för arbetet, en känsla av yrkesstolthet och ett stödjande ledarskap visade sig vara avgörande för att främja engagemang. Arbetskraven inkluderar hög arbetsbelastning och vissa tidskrav, medan resurser visar sig i form av stöd från kollegor och positivt ledarskap, men även vikten av självförtroende. Förändringar i organisationen kräver öppen kommunikation för att möjliggöra delaktighet och motivation. Studien betonar vikten av en balanserad arbetsmiljö där medarbetares arbetskrav och resurser möts på ett rättvist och stöttande sätt för att främja långsiktigt engagemang och välbefinnande på arbetsplatsen.