<p>Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel. Diskussionen tar upp huruvida resultatet beror på arbetarnas avsaknad av kontroll- och utvecklingsmöjligheter och det föreslås att detta kontrolleras i vidare forskning.</p>

<p>När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Ämne/Kurs: Kandidatuppsats, Mälardalens Högskola, EFO225</p><p>Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda Magnusson</p><p>Handledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid Mälardalens Högskola</p><p>Nyckelbegrepp: Förväntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of-</p><p>Mouth, tidigare erfarenheter, rederi</p><p>Titel: Vem mönstrar på när Kapten Haddock kliver av? – En studie om</p><p>förväntningar och intern marknadsföring inom rederibranschen.</p><p>Syfte: Syftet med arbetet är att identifiera vilka förväntningar blivande</p><p>sjökaptener och fartygsingenjörer vid de två sjöfartskolorna i</p><p>Sverige har på sina framtida arbetsgivare.</p><p>Frågeställning: Vilka förväntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörer</p><p>vid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor på deras framtida</p><p>arbetsplatser?</p><p>Teori: Den teori som används består av sekundärdata i form av böcker</p><p>och artiklar inom ämnena förväntningar, intern marknadsföring</p><p>och marknadsundersökningar.</p><p>Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ</p><p>insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för</p><p>undersökningen är strukturerade telefonintervjuer. De studenter</p><p>som tillfrågats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdes</p><p>upp och intervjuades vid en tidpunkt de själva valt.</p><p>Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förväntningar</p><p>på trivsel, sammanhållning, lön och sjöperioder. För att trivas</p><p>ombord förväntar sig respondenterna förmåner och faciliteter som</p><p>gym, Internet och sällskapsrum. Förväntningarna förändras i takt</p><p>med samhällsutvecklingen och både rederierna och skolorna måste</p><p>uppdatera sig för att kunna tillgodose behoven.</p> / <p>Abstract</p><p>Subject/Course: Bachelor Thesis in Marketing EFO225</p><p>Authors: Astrid Lindholm, Therese Högberg and Linda Magnusson</p><p>Tutor: Ingemar Haglund, Lecturer, Mälardalens Högskola</p><p>Keywords: Expectations, internal marketing, personal needs, Word-of-Mouth,</p><p>previous experiences, shipping company</p><p>Title: Who steps up when Captain Haddock steps down? – A study about</p><p>expectations and internal marketing within the shipping industry.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to investigate which expectations</p><p>future Sea Captains and Marine Engineers at the two Universities</p><p>of Shipping and Marine Technology in Sweden have on their</p><p>future employers.</p><p>Question formulation: What expectations do future Sea Captains and Marine Engineers at</p><p>the universities of Kalmar and Chalmers have for their future</p><p>workplaces?</p><p>Theory: The theory draws from already existing data such as books and</p><p>articles from the related subject areas, as well as expectations,</p><p>internal marketing and marketing researches.</p><p>Methodology: The study is of a qualitative character but employs a quantitative</p><p>collection method. The method for collecting data that has been</p><p>used for the surveys involves structured telephone interviews. The</p><p>students who have been asked to participate and did volunteer</p><p>were contacted and interviewed at their time of choice.</p><p>Conclusions: The results of the study revealed that students had high</p><p>expectations about their sense of well-being on board, good unity,</p><p>wages and sea periods. To thrive appropriately on board, the</p><p>respondents expect benefits and facilities such as a health centre,</p><p>internet access and lounges. These expectations are undergoing</p><p>changes through time due to societal changes as well as</p><p>technological development, and both shipping companies and</p><p>universities must update benefits they offer in order to meet</p><p>current demands.</p>

<p>Syftet med denna studie är att få ökade kunskaper om hur personer som har erfarit en hjärtinfarkt upplever efterförloppet av sin sjukdom, samt att utifrån dessa upplevelser undersöka det psykosociala stödets funktion och betydelse. Studien syftar även till att undersöka huruvida dessa upplevelser skiljer sig över tid. Studien är en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som används är fokusgruppintervjuer. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys. Sammanlagt ingick 13 respondenter, nio män och fyra kvinnor i studien. I studien har framkommit att en hjärtinfarkt är någonting mycket mer komplext än ett fysiskt, medicinskt tillstånd. Att drabbas av en hjärtinfarkt synliggör den egna dödligheten och resulterar ofta i en vidsträckt psykosocial problematik. Vidare har skillnader gällande stöd och hjälp i samband med en hjärtinfarkt beroende på kön funnits. Dessutom kan en utveckling över tid urskiljas där de som insjuknade för 10-20 år sedan generellt var nöjda med den vård och eftervård de fått. De respondenter som insjuknat på senare år hade däremot motsatta åsikter och upplevelser. I studien förs också en diskussion runt de korta vårdtiderna och att svensk hälso- och sjukvård tenderar att rationalisera bort socionomernas psykosociala specialkompetens. Genom att enbart fokusera på den rent medicinska behandlingen försummas den psykosociala problematiken.</p>

<p>I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. </p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet. </p><p>Min förhoppning är att detta examensarbete kan utgöra ett diskussionsunderlag för lärare och assistenter i deras gemensamma praktik.</p>

<p>Abstract</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of the study is to describe the internationalization process of one firm when in a country culturally diverse from the firm’s original market.</p><p>Methodology/approach:</p><p>The study is a single case study which examines one firm’s internationalization process when entering the Chinese market. The approach has been an empiric interaction between empirical and theoretical data.</p><p>Findings:</p><p>The theory of the Uppsala model was applied to the case-company to test the model’s completeness. The authors found weaknesses and added three more aspects to the model. These three aspects have all been important in the case-company’s internationalization process.</p><p>Practical implications:</p><p>The practical implications in the case-company’s internationalisation process has been the access to Dr Han Wei’s personal network and his knowledge of the business culture in China.</p><p>Research limitations:</p><p>The study is limited is to one company’s Internationalization process and can therefore not be generalized.</p><p>Originality/Value:</p><p>The study has contributed with a theoretical development of the model.</p><p>Keywords:</p><p>Internationalization process, Uppsala model, establishment chain, psychic distance, personal networks, Guanxi</p><p>Paper type:</p><p>Single case study</p>

<p> Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna. Vidare pekar forskningen på att det är viktigt för elevassistenten att få handledning av specialpedagogen för att man ska kunna vara professionell i sitt yrkesutövande. Sammanfattningsvis pekar resultatet i studien på att rektorerna försöker hitta elevassistenter med rätt kompetens efter elevens behov medan övervägande del av pedagogerna anser att arbetsledningen inte utgår efter elevens behov vid tillsättandet av en elevassistent. Vidare pekar resultaten på att elevassistentens personliga lämplighet är minst lika viktig som utbildning och erfarenhet.</p>

<p>Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl. Materialet visar även överenskommelser som innebär att arbetsgivaren ”blir av” med arbetstagaren snabbare än om uppsägningen skulle genomföras på ett, enligt gällande rätt, korrekt sätt.</p><p>Dagens anställningsskyddslag tillkom på 1980- talet och vi anser att det kan finnas behov av förändring då nya produktionsordningar kräver nya former av reglering. Samhällsutvecklingen har gått från att ha varit ett industrisamhälle, till att idag vara ett tjänste- och kunskapssamhälle. I takt med samhällsutvecklingen har kraven på både arbetsgivare och arbetstagare förändrats. Idag har arbetsgivaren om än möjligt större krav på arbetstagares kompetens och kvalifikationer än tidigare.</p><p>Nyckelord: Uppsägning, arbetsbrist, personliga skäl, saklig grund, kompetens, kvalifikation, personlig arbetsbrist.</p>

<p>Arbetsmarknaden idag ställer allt mer och fler krav på individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser är ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, där krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven på en individ som blir högre, utan även annorlunda och nya krav ställs. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar än vad som gjorts i tidigare undersökningar. Vårt syfte med undersökningen har varit att utifrån platsannonser se hur man som arbetsgivare och arbetstagare ser på och uppfattar krav på personliga egenskaper som ställs för ett visst arbete. Vidare ville vi se om dessa uppfattningar gav upphov till olika förväntningar i relationen mellan en arbetsgivare och en arbetstagare.</p><p>För att kunna ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Vi tog kontakt med fyra olika organisationer, där arbetsgivaren letade fram en platsannons till en nyrekryterad. Vi intervjuade sedan arbetsgivaren samt den nyrekryterade arbetstagaren ifrån varje organisation, det vill säga fyra olika par där platsannonsen var vår utgångspunkt. Vi valde att enbart fokusera på de personliga egenskaperna.</p><p>I vår undersökning har vi sett att arbetsgivaren har en tanke bakom kraven på de personliga egenskaperna som finns i platsannonsen, medan arbetstagaren anser att kraven ger en rättvis bild av tjänsten. Vi har även sett att uppfattningarna kring dessa krav kan ge upphov till förväntningar ifrån båda parter. Förväntningarna som uppstår kan vara på organisationen, arbetet och på arbetsrelationen.</p>

<p>På dagens arbetsmarknad har rekryteringsföretag, inom rekryteringsförfarandet, fått en framträdande roll. Ett första steg i en rekryteringsprocess är att rekryteringskonsulten, tillsammans med anställande företag, utvecklar en så kallad kravspecifikation. Kravspecifikationen bör, bland andra krav, innehålla krav på personliga egenskaper. Dock beskriver företag i kravspecifikationer personliga egenskaper i generella ordalag. Att anställande företag nyttjar allmänt beskrivande begrepp innebär att rekryteringskonsulten får svårigheter att, genom att endast studera begreppen, erhålla en tillräcklig tydlig och detaljerad bild för att kunna rekrytera rätt individ till rätt tjänst.</p>