Bakgrund: 90 000 personer i Sverige dör varje år och utav dessa personer behöver 70 000 till 75 000 palliativ vård i någon form. Det är många som åldras och lever längre idag på grund av framsteg inom omvårdnaden och medicinsk behandling i den moderna tiden. Palliativ vård riktar sig inte endast till patienter som befinner sig i livets slutskede. Det ska även ges till patienter med kroniska sjukdomar. Syfte med palliativ vård är att öka patienternas livskvalitet. Sjuksköterskor behöver därför öka kunskapen inom den palliativa vården för att kunna möta patienternas behov. Syfte: Syfte var att genom en litteraturstudie sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med elva vetenskapliga studier med kvalitativa ansatser har använts för sammanställning av resultat. CINAHL, PubMed och PsycINFO har använts som databaser för att samla in material. Resultat: Studierna sammanställdes i sex huvudteman och fyra subteman. Huvudtema är samordning, undervisning och anhörigstöd, symtomlindring, sjuksköterska-patient relation, att underlätta döden, sjuksköterskans utveckling i palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är omfattande. De fungerar som samordnare och förespråkare för patienter inom palliativ vård och ser till att underlätta döden för dessa. Detta kan göras genom att symtomlindra tillståndet och bygga upp en relation med sin patient för att förbättra omvårdnadens kvalitet. Sjuksköterskor tar även hänsyn till anhöriga där de visar stöd och ger undervisning under sjukdomstillstånd och efter döden. / Background: 90, 000 people die annually in Sweden, whereby 70000 to 75000, were in need of palliative care in different forms. Due to advancement in modern day’s medical treatment and technology, so many live longer. Palliative care is not only aimed at patients in the final stages of life. It is also for patients with chronic illnesses. The purpose of palliative care is to increase the quality of life of a patient. Nurses, therefore need to increase their knowledge of palliative care in order to meet the needs of patients. Aim: To compile scientific literature about nurses experience of providing palliative care. Method: A literature study with eleven empiric studies with qualitative approaches was used to compile the results. Databases, CINAHL, PubMed and PsycINFO were used. Results: Six main themes and four sub-themes emerged. The main themes were: coordination; teaching and relatives support; symptom management; nurse- patient relationship; to facilitate a good death and Nurses development in palliative care. Conclusion: Nurses’ role in palliative care is extensive. In palliative care, nurses act as the care coordinators and as patient advocates and they help to facilitate a good death. This can be done by early identification of patient symptom. They help in relieving symptoms and building a relationship with the patient, in order to increase the quality of care. Nurses play a vital role in taking care of patients’ relatives by supporting them during the illness and after death occurs.

Background: Palliative care is a focus in care that aims at the quality of life of persons with incurable disease. The need for palliative care is wide globally and several care facilities provide palliative care. The nursing care includes aspects of a physical, mental, social, spiritual and existential nature and it is the nurse's task to lead the nursing work together with the person in care. Aim: The purpose was to describe the nurses' experiences in palliative care of adults. Method: A literature study based on 12 scientific articles. The data is analyzed with thematic analysis. Result: The results are presented as five main themes. ”Emotional challenges”, ”the balance between profession and person”, ”the care relationship”, ”relieving the persons physical pain” and ”meeting the needs of relatives”.  Conclusion: Feelings of inadequacy among nurses make it difficult for them to separate their person from their profession, which affects the nurses on a personal level. The result of this is that nurses may feel insecure in their contacts with the person and therefore training in palliative care is required to help nurses develop management strategies. Further research is required to ensure good care of persons and relatives through the nurses' presence and knowledge. / Bakgrund: Palliativ vård är en inriktning inom vården som syftar till att förbättra livskvaliteten hos personer med obotlig sjukdom. Behovet av palliativ vård är stort globalt och flera olika instanser bedriver palliativ vård. Omvårdnaden som bedrivs innefattar aspekter av fysisk, psykisk, social, andlig och existentiell karaktär och de är sjuksköterskans uppgift att leda omvårdnadsarbetet tillsammans med personen som får vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av palliativ omvårdnad för vuxna personer. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Datan är analyserad med tematisk analys. Resultat: Resultatet presenteras som fem teman. ”Känslomässiga utmaningar”, ”balans mellan profession och person”, ”vårdrelationen”, ”lindra personens fysiska smärta” och ”möta närståendes behov”. Slutsats: Känslor av otillräcklighet hos sjuksköterskor gör det svårt för dem att separera sin person från sin profession vilket påverkar sjuksköterskorna på ett personligt plan. Resultatet av detta blir att sjuksköterskorna kan känna sig osäkra i kontakten med personen som får vård vilket motiverar att behovet av utbildning i palliativ vård för att hjälpa sjuksköterskor att utveckla hanteringsstrategier. Vidare forskning krävs för att säkra god omvårdnad för personer och närstående genom sjuksköterskornas närvaro och kunskap.

Introduktion: En åldrande befolkning, sjukdomsmönster som förändras och en ökad befolkning kommer att öka efterfrågan på sjukvårdspersonal 15 år framåt. Trots att tillväxten ökar beräknas det vara ett underskott på 9,9 miljoner vårdpersonal globalt år 2030, vilket inte kommer täcka det framtida hälsobehovet hos befolkningen. Omvårdnaden och vårdkvalitet kan äventyras när sjuksköterskor säger upp sig, då det blir färre sjuksköterskor i förhållande till antalet patienter. Att arbeta underbemannat kan leda till en stressad arbetsmiljö, som in sin tur kan leda till att fler olyckor sker, både bland patienter och sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som kan leda till att sjuksköterskor avsiktligt lämnar arbetsplatsen eller professionen. Metod: För att besvara syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt, som tillåter både kvalitativa och kvantitativa studier. Utifrån syftet söktes vetenskapliga artiklar i tre databaser; PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer inom organisationen och personliga faktorer. Faktorer inom organisationen innefattar fyra undergrupper, arbetsmiljö, ledarskap och belöningar, medarbetare och vårdmötet. Personliga faktorer innefattar två undergrupper, engagemang och erfarenhet och psykisk och fysisk ohälsa. Slutsatser: De enskilda faktorerna som påverkar sjuksköterskans avsikt att lämna arbetet eller professionen går in i och påverkar varandra. Ledare, chefer och enskilda sjuksköterskor kan arbeta tillsammans för att påverka dessa faktorer. Detta kan bidra till att sjuksköterskor väljer att stanna kvar på arbetsplatsen och i professionen.

To exist is to relate. As human, you are relating to other beings, animate and inanimate entities, physical objects and abstract ideas. A kind of relationship that affects our life and wellbeing in a most concrete sense is that between humans. Modern technology has made it possible to create artificial intelligence (AI) that has become increasingly integrated in our everyday life. AI can be distinguished between weak or strong, that is whether the AI appears to have human mental capacities or in fact has these capacities. The aim of this thesis is to determine whether AI and humans can be friends, based on the condition of them having equal moral status, as well as the concept of friendship as defined by LaFollette. According to LaFollette, a friendship is defined as a relationship that is voluntary, reciprocal and where you relate to each other as unique individuals.   If considering life as essential for moral status, true friendship is not possible between a human and an AI, weak or strong. Other criteria for moral status are the capacity of feeling pleasure and pain, being conscious and having a mind. Although weak AI would behave as if it has human mental capacities, it cannot have the same moral status as humans, and consequently cannot be involved in a genuine friendship in this framework. On the other hand, a strong AI would have equal moral status as a human, and a relationship with such an AI would have all the essential properties required for a friendship as defined by LaFollette. However, from a subjective point of view, it is possible to create unidirectional emotions towards an AI regardless of it having a mind or not.

Det finns lite forskning kring personalens upplevelse av att använda metoden lågaffektivt bemötande där personalens uppfattning och beteende spelar en central roll i användandet av denna metod. Metoden används främst i arbetet för att bemöta problemskapande beteende varav personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är de som löper större risk för uppvisande av denna typ av beteende. Syftet med vår studie är att undersöka personalens upplevelse av att använda metoden lågaffektivt bemötande i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Semistrukturerade intervjuer har utförts med sju informanter som använder lågaffektivt bemötande och arbetar i boende- och skolverksamheter som riktar sig till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visar att personliga egenskaper är en central del i att kunna använda lågaffektivt bemötande. Detta är intressant då vi även funnit ett behov av att träna sig i metoden och få mer tid för reflektion för att bli bättre i att använda metoden. Reflektionen i sig har också stor betydelse för personalen ur ett terapeutiskt syfte där kollegor sinsemellan stödjer varandra efter uppkomna situationer samt ger feedback. Resultatet visar även att det förekommer otydligheter angående om det finns krav från högre chefer att använda lågaffektivt bemötande i verksamheterna, men som inte ansågs påverka den trygghet personalen upplevde i att använda metoden. Vi fann också relationen mellan personal och brukare som en viktig del i användandet av metoden. Nyckelord: Dramaturgiskt perspektiv, emotionsteorin, lågaffektivt bemötande, metod, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, personal, personliga egenskaper, personalstöd, problemskapande beteende, socialt arbete, verksamhetskrav / There is little research on the staff's experience of using the low arousal approach, of which the staff's perception and behavior play a central role in the use of this method. The method is mainly used in the work to deal with challenging behavior of which persons with neuropsychiatric disabilities are those who are at greater risk of exhibiting this type of behavior.The purpose of our study is to investigate the staff's experience of using the method of low arousal approach in the work with people with neuropsychiatric disabilities. Semi-structured interviews have been conducted with seven informants who use low arousal approach and work in housing and school activities aimed at people with neuropsychiatric disabilities.The result shows that personal qualities are a central part of being able to use low arousal approach. This is interesting as we also found a need to train in using the method and get more time for reflection to become better at the method. The reflection in itself also has great significance for the staff from a therapeutic purpose where colleagues support each other after emerging situations and provide feedback. The results also show that there are uncertainties as to whether there are requirements from senior managers to use low arousal approach in the operations, but which were not considered to affect the confidence the staff experienced in using the method. We also found the relationship between the staff and the client as an important part in practicing the method. Keywords: Business requirements, dramaturgical perspective, challenging behavior, emotion theory, low arousal approach, method, neuropsychiatric disability, personal qualities, social work, staff, staff support

Denna studie är en undersökning av vad studenterna på universitetet får ut av vägledningen samt vilka önskemål de har om vägledning. Studien önskar bidra till ökad kunskap om studenters nytta av och syn på vägledning på universitetet då den tidigare forskningen identifierat att få kvalitativa studier utförts på området samt att studenternas utvärdering av vägledningen sällan efterfrågas av forskarna. Kvalitativ metod med en strukturerad intervjuguide har använts i studien. Intervjuer med sex informanter ligger till grund för det empiriska materialet. Materialet har analyserats med hjälp av begrep och modeller ur Social cognitive career theory (SCCT). Studien visar att informanterna verkar uppleva ett professionellt och vänligt bemötande från vägledarna. Informanternas självförmåga, engagemang och uthållighet att uppnå mål och övervinna svårigheter verkar ha stärkts under vägledningsprocessen vilket ligger i linje med den tidigare forskningen. Vägledningen kan därmed sägas vara ett viktigt stöd för att informanterna genomför hela utbildningen och att den kan vara ett avgörande stöd då informanten står inför en val och beslutssituation.

Huvudmålet med detta projekt har varit att analysera området för personlig integritet vid användning av sökmotorer. Uppsatsen ger en inblick i hur sökmotorerna fungerar och visar vilka personliga data som samlas vid sökningar samt hur det påverkar sökresultat. Undersökningen bygger på tidigare forskning kring sökmotorer, användardata och begreppet ”integritet”. Metod och problembeskrivning utgår ifrån detta. För att kunna svara på forskningsfrågorna har vi skapat testfall och genomfört experiment mot tre sökmotorer i tre olika webbläsare. Vi har jämfört sökmotorernas säkerhets,- och integritetspolitik samt undersökt hur dessa påverkar sökresultatet för varje enskild sökmotor. Resultatet presenteras i form av grafer och diagram där testfall har analyserats mot varandra. Analysen av experimentet resulterar i riktlinjer för en mer privatvänlig och säker sökmotor.

Studien avser undersöka faktorer som påverkar revisorers förändring i risk- och väsentlighetsbedömningar samt hur tidsbudgetpress påverkar bedömningarna. Ämnet är högst aktuellt då tidigare forskning menar att pressen och stressen i revisionsyrket aldrig varit högre.   Syftet med den här studien var att undersöka både tidigare beforskade och nya faktorer som påverkar revisorns bedömningar av revisionsrisk, väsentlighetsnivån, samt bedömning av risk- och väsentlighetsnivån under tidsbudgetpress. Målet var att analysera hur starka samband som föreligger mellan faktorerna och bedömningarna. För att uppnå syftet har tidigare forskning kring risk, väsentlighet, tidsbudgetpress, revisorns erfarenhet, personliga faktorer, revisionsbyrån samt revisionsklienten studerats. Utifrån insamlade fakta konstruerades 18 hypoteser som sedan testades genom en webbaserad enkätundersökning där 35 revisorers svar fångades.   Studien visar att kön, ålder, befattning, antal år i branschen och revisionsbyråns grad av formalisering är de faktorer som visats påverka bedömningarna av revisonsrisk, väsentlighetnivån samt de båda under tidsbudgetpress. 15 av studiens 18 hypoteser kunde undersökas och sex av dem accepterades med hjälp av icke parametriska test.   Studiens viktigaste bidrag är en ökad insikt för revisionsbranschen att tidsbudgetpress har en fortsatt påverkan på yrket, samt vilka individer som är mest utsatta. Bidraget ger revisionsbyråerna möjlighet att rikta fokus på att hitta relevanta lösningar för att minska tidsbudgetpressen och således öka kvaliteten på revisionen.

Intresset för frivillig rapportering har under de senaste åren ökat. Tidigare studier har fått varierande resultat avseende vad som påverkar företags frivilliga rapportering, men managers personliga egenskaper har antagits kunna ha en påverkan. Syftet med studien är att förklara hur personliga egenskaper, som CEO:er respektive CFO:er i svenska börsnoterade företag besitter, påverkar den frivilliga rapporteringen i företagens årsredovisningar. Såväl påverkan på den totala mängden frivillig information som på vilka kategorier av frivillig information som läggs vikt vid studeras. Studien visade att kvinnliga CFO:er bidrar positivt till den totala mängden frivillig rapportering och att CFO:ers personliga egenskaper generellt har en större påverkan än CEO:ers personliga egenskaper på den frivilliga rapporteringen. Managers personliga egenskaper visades påverka den totala mängden frivillig rapportering mer än vilka kategorier som läggs vikt vid. Dock visade resultatet också på att agentteorin och de systemorienterade teorierna bättre förklarar vad som påverkar frivillig rapportering än vad managers personliga egenskaper gör. Studien bidrar till ökad kunskap om vad som påverkar företagens frivilliga rapportering. Genom att utgå från företagens CEO respektive CFO bidrar studien med förståelse för hur personliga egenskaper hos dessa påverkar den frivilliga rapporteringen, både den totala mängden och vilka kategorier av information som läggs vikt vid.

Bakgrund: Självskadebeteende ses som ett växande problem i dagens samhälle och är vanligast förekommande bland kvinnor. Självskadebeteende ses även bland den manliga befolkningen men i mindre skala vilket tros bero på att de har andra sätt att hantera situationer, tankar och känslor på. Genom att ha ett personcentrerat förhållningssätt där sjuksköterskan utgår från varje enskild person kan det ge en ökad förståelse för patienten vilket i sin tur kan leda till ett ökat välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers erfarenheter av att leva med ett självskadebeteende. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar där fyra teman framkom: utlösande faktorer, omgivningens syn på självskadebeteendet, ett sätt att hantera känslorna och vägen mot återhämtning. Konklusion: Det framkom att personer som skadade sig använde självskadebeteendet som ett sätt att hantera tankar och känslor på, som de annars inte visste hur de skulle få utlopp för. Att söka hjälp var ett orosmoment då det fanns en rädsla inför andra människors fördomar om självskadebeteende vilket gjorde att de valde att dölja självskadebeteendet från sin omgivning. För att kunna återhämta sig krävs ett gott stöd samt en förståelse för varför självskadebeteendet uppkommit och en ökad självacceptans. / Background: Self-injurious behaviour is seen as a growing problem in today’s society and is most common among women. Self-injurious behaviour is also seen among the male population but on a smaller scale which is believed to be due to the fact that they have other ways of dealing with situations, thoughts and feelings. By having a person-centered approach where the nursing is based on each person, it can provide an increased understanding of the patient, which in turn can lead to a higher level of well-being. Aim: The aim of the study was to illustrate people’s experiences of living with a self-injurious behaviour. Method: The study was conducted as a general litterature study with an inductive approach. Result: The result was based on ten scientific articles where four themes emerged: triggering factors, society’s view of self-injurious behaviour, a way of coping with the emotions and the road to recovery. Conclusion: It appeared that people who injures themselves use self-injurious behaviour as a way of dealing with thoughts and feelings that they otherwise, did not know how to handle. Seeking help was a concern as there is a fear of other people's prejudice about self-injurious behaviour, which made them choose to hide their self-injurious behaviour from their surroundings. To be able to recover, it is important to have a good support and an understanding of why self-injurious behaviour has emerged together with an increased self-acceptance.