I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet. Min förhoppning är att detta examensarbete kan utgöra ett diskussionsunderlag för lärare och assistenter i deras gemensamma praktik.

Sammanfattning Ämne/Kurs: Kandidatuppsats, Mälardalens Högskola, EFO225 Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda Magnusson Handledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid Mälardalens Högskola Nyckelbegrepp: Förväntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of- Mouth, tidigare erfarenheter, rederi Titel: Vem mönstrar på när Kapten Haddock kliver av? – En studie om förväntningar och intern marknadsföring inom rederibranschen. Syfte: Syftet med arbetet är att identifiera vilka förväntningar blivande sjökaptener och fartygsingenjörer vid de två sjöfartskolorna i Sverige har på sina framtida arbetsgivare. Frågeställning: Vilka förväntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörer vid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor på deras framtida arbetsplatser? Teori: Den teori som används består av sekundärdata i form av böcker och artiklar inom ämnena förväntningar, intern marknadsföring och marknadsundersökningar. Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är strukturerade telefonintervjuer. De studenter som tillfrågats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdes upp och intervjuades vid en tidpunkt de själva valt. Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förväntningar på trivsel, sammanhållning, lön och sjöperioder. För att trivas ombord förväntar sig respondenterna förmåner och faciliteter som gym, Internet och sällskapsrum. Förväntningarna förändras i takt med samhällsutvecklingen och både rederierna och skolorna måste uppdatera sig för att kunna tillgodose behoven. / Abstract Subject/Course: Bachelor Thesis in Marketing EFO225 Authors: Astrid Lindholm, Therese Högberg and Linda Magnusson Tutor: Ingemar Haglund, Lecturer, Mälardalens Högskola Keywords: Expectations, internal marketing, personal needs, Word-of-Mouth, previous experiences, shipping company Title: Who steps up when Captain Haddock steps down? – A study about expectations and internal marketing within the shipping industry. Purpose: The purpose of this study is to investigate which expectations future Sea Captains and Marine Engineers at the two Universities of Shipping and Marine Technology in Sweden have on their future employers. Question formulation: What expectations do future Sea Captains and Marine Engineers at the universities of Kalmar and Chalmers have for their future workplaces? Theory: The theory draws from already existing data such as books and articles from the related subject areas, as well as expectations, internal marketing and marketing researches. Methodology: The study is of a qualitative character but employs a quantitative collection method. The method for collecting data that has been used for the surveys involves structured telephone interviews. The students who have been asked to participate and did volunteer were contacted and interviewed at their time of choice. Conclusions: The results of the study revealed that students had high expectations about their sense of well-being on board, good unity, wages and sea periods. To thrive appropriately on board, the respondents expect benefits and facilities such as a health centre, internet access and lounges. These expectations are undergoing changes through time due to societal changes as well as technological development, and both shipping companies and universities must update benefits they offer in order to meet current demands.

På dagens arbetsmarknad har rekryteringsföretag, inom rekryteringsförfarandet, fått en framträdande roll. Ett första steg i en rekryteringsprocess är att rekryteringskonsulten, tillsammans med anställande företag, utvecklar en så kallad kravspecifikation. Kravspecifikationen bör, bland andra krav, innehålla krav på personliga egenskaper. Dock beskriver företag i kravspecifikationer personliga egenskaper i generella ordalag. Att anställande företag nyttjar allmänt beskrivande begrepp innebär att rekryteringskonsulten får svårigheter att, genom att endast studera begreppen, erhålla en tillräcklig tydlig och detaljerad bild för att kunna rekrytera rätt individ till rätt tjänst.

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl. Materialet visar även överenskommelser som innebär att arbetsgivaren ”blir av” med arbetstagaren snabbare än om uppsägningen skulle genomföras på ett, enligt gällande rätt, korrekt sätt. Dagens anställningsskyddslag tillkom på 1980- talet och vi anser att det kan finnas behov av förändring då nya produktionsordningar kräver nya former av reglering. Samhällsutvecklingen har gått från att ha varit ett industrisamhälle, till att idag vara ett tjänste- och kunskapssamhälle. I takt med samhällsutvecklingen har kraven på både arbetsgivare och arbetstagare förändrats. Idag har arbetsgivaren om än möjligt större krav på arbetstagares kompetens och kvalifikationer än tidigare. Nyckelord: Uppsägning, arbetsbrist, personliga skäl, saklig grund, kompetens, kvalifikation, personlig arbetsbrist.

När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel. Diskussionen tar upp huruvida resultatet beror på arbetarnas avsaknad av kontroll- och utvecklingsmöjligheter och det föreslås att detta kontrolleras i vidare forskning.

Abstract Purpose: The purpose of the study is to describe the internationalization process of one firm when in a country culturally diverse from the firm’s original market. Methodology/approach: The study is a single case study which examines one firm’s internationalization process when entering the Chinese market. The approach has been an empiric interaction between empirical and theoretical data. Findings: The theory of the Uppsala model was applied to the case-company to test the model’s completeness. The authors found weaknesses and added three more aspects to the model. These three aspects have all been important in the case-company’s internationalization process. Practical implications: The practical implications in the case-company’s internationalisation process has been the access to Dr Han Wei’s personal network and his knowledge of the business culture in China. Research limitations: The study is limited is to one company’s Internationalization process and can therefore not be generalized. Originality/Value: The study has contributed with a theoretical development of the model. Keywords: Internationalization process, Uppsala model, establishment chain, psychic distance, personal networks, Guanxi Paper type: Single case study

Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna. Vidare pekar forskningen på att det är viktigt för elevassistenten att få handledning av specialpedagogen för att man ska kunna vara professionell i sitt yrkesutövande. Sammanfattningsvis pekar resultatet i studien på att rektorerna försöker hitta elevassistenter med rätt kompetens efter elevens behov medan övervägande del av pedagogerna anser att arbetsledningen inte utgår efter elevens behov vid tillsättandet av en elevassistent. Vidare pekar resultaten på att elevassistentens personliga lämplighet är minst lika viktig som utbildning och erfarenhet.

Huri Eunice Aguilar Fyra PR-konsulters syn på hur man förändrar ett personligt varumärke. - En kvalitativ undersökning om processen av att förändra ett personligt varumärke. Antal sidor: 38 Uppsatsen behandlar processen av att förändra ett befintligt personligt varumärke. Syftet är att beskriva och skapa förståelse för processen av att förändra ett personligt varumärke. Frågeställningarna är hur ompositioneras eller revitaliseras ett befintligt personligt varumärke? Finns det gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar det personliga varumärke? Vilka risker finns vid en ompositionering eller revitalisering utav ett befintligt  personligt varumärke? Kan de varumärkesstrategierna som finns om hur man förändrar ett företags eller produktvarumärke anpassas till personliga varumärken? Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra PR-konsulter som har erfarenhet av att förändra varumärken eller personliga varumärken. Processen av att förändra ett personligt varumärke är att identifiera det personliga varumärkets identitet. Det andra steget är att fastställa hur det personliga varumärket ska uppfattas, och vilka egenskaper i ens identitet som därmed måste belysas. De sista steget är att ta reda på hur det personliga varumärket uppfattas, och minska gapet mellan hur man vill att det personliga varumärket ska uppfattas, och den faktiska uppfattningen. Gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar ett personligt varumärke är att förändringen anses vara genuin, naturlig, och att förändringen endast belyser andra redan existerande egenskaper i ett personligt varumärkes identitet. De risker som finns i att förändra ett personligt varumärke är att tappa sin målgrupp eller trovärdighet samt att man eliminerar de element som differentierar det personliga varumärket. Uppsatsens slutsats är att vissa av de varumärkesstrategier som finns, kan appliceras på personliga varumärken. Skillnaden är att varumärkesstrategierna för produkt och företags varumärkena är mer omfattande. Varumärkesstrategierna som inte tycks vara applicerbara, är de som tar upp en förändring av själva produkten vid en förändring av varumärket. Uppsatsen kommer fram till att ett personligt varumärke kan revitaliseras dock inte ompositioneras. En ompositionering involverar en förändring på själva produkten, medan en revitalisering är ett mer korrekt begrepp att använda , då begreppet syftar till att ändra ett varumärkes associationer.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap. Denna modell består av tre delar; Ledaren, Följarna och relationer samt Situationen. Denna modell används sedan för att med hjälp av Steve Jobs, känd bland annat för att ha varit karismatisk, visa att karismatiskt ledarskap inte är en personlig egenskap. Utan att den består av dessa tre delar och växer under en process för att bli starkare. / This Bachelor thesis takes a closer look at the charismatic leadership that often is claimed to be a trait that some people are born with. It is often said that people like Gandhi, Barack Obama and Olof Palme had this particular trait. A trait that would make people follow the leader willingly despite themselves and cater to his or her every whim. This thesis aims to problematize this and see if charisma as a personal trait really is true. With the help of the father of charisma, Max Weber, and research about leadership and charisma, this paper draws a model and tries to understand if charismatic leadership is more depended on these three components; The leader, the followers and the situation. This model is then applied to Steve Jobs, famous to be a charismatic person, and his career to try to show that charisma is not a personal trait. The thesis concludes that charisma is built on these three components and that charisma is a part of a process, which makes it come alive and grow.