Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk. Huvudresultatet av vår studie visade att personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö påverkas negativt av denna problematik genom att de upplever stress och oro. Det bristande stödet och otydliga riktlinjer var viktiga orsaker till den upplevda negativa psykosociala arbetsmiljön. / Research shows that personal assistans is a profession that has often been a lack of psychosocial work enwironment due to the fact that assistans often work alone with the client, the lack of clear guidance from management, and inadequate social support. This, in combination with the client's alcohol abuse and its soul discretion maw further create additional vulnerability and ethical dilemmas of the assistans. The aim of our work was to investigate how personal assistans describe that their psychosocial work enwironment is influenced by the customer's alcohol abuse. Further, it was important to higlight the client's autonomy and assistans own boundaries in this problem. To fulfill our purpose, we chose a qualitative research method and interviewed five personal assistans who have experience of clients living with alcohol abuse. The main result of our study showed that their prychosocial work enwironment is adversly affected by this problem in a way that causes stress and anxiety. The lack of support and unclear guidelines were important reasons for the perceived negative psychosocial work enwironment.

The essay examines how female politicians themselves experience their political path in regards to opportunities and obstacles. The questions of the essay revolve around this as well as if there are any differences in experience between politicians from the two Swedish parties Socialdemokraterna and Moderaterna. The two parties are chosen to represent traditional left and right ideologies. Quantitative measures are used to examine the female representation in Växjö kommun, which does not show a huge uneven amount of either men or women. Qualitative measures are used to examine ten female politicians’ personal experiences through personal interviews. After a comparison between the representatives of the two parties the conclusion is that they have all experienced both opportunities and obstacles, however in different ways.

Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium upplever höga krav att prestera inom både idrott och studier. Samtidigt har det visat sig att dessa elever upplever mindre symtom på depression och ångest än en normalpopulation och att elitidrott därmed inte anses vara en källa till stress. Syftet med denna uppsats var att undersöka elitidrottsgymnasieelevers psykiska välbefinnande, deras rädsla för att misslyckas (fear of failure) och självreglerat lärande (self-regulated learning). Deltagarna bestod av 189 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Data samlades in under tre år och är en del av ett forskningsprojekt vid ett elitidrottsgymnasium i norra Sverige. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet blir signifikant sämre mellan årskurs 1 och 2 samt att självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas kan predicera psykiskt välbefinnande. Resultatet visar även på att färre elever på elitidrottsgymnasiet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än i en normalpopulation. Dessa resultat går i linje med tidigare forskning och tyder på att personliga resurser är av stor vikt för det psykiska välbefinnandet i den komplexa miljö elitidrottsgymnasieeleverna befinner sig i. En kvalitativ studie skulle vara önskvärt för att få djupare förståelse kring vad som ytterligare påverkar dessa elevers psykiska välbefinnande. / Previous studies have shown that elite student athletes are experiencing high pressure to succeed in both their sports and their academic studies. At the same time, it has been found that these students experience less symptoms of depression and anxiety than the general population. Elite sports are therefore not considered to be a source of stress. The purpose of this paper was to examine the psychological well-being of elite student athletes, their fear of failure and self-regulated learning. The participants consisted of 189 elite student athletes between the ages of 16-19. The data was gathered for three years and is part of a research project on elite student athletes in the north of Sweden. The result shows a significant decrease in psychological well-being between the first and second year. It also shows that self-regulated learning and fear of failure can predict psychological well-being. Furthermore the result shows that fewer elite student athletes experience reduced psychological well-being than a general population. These results are in line with previous research and indicate that personal resources are of major importance to the psychological well-being due to the complex environment surrounding the elite student athletes. A qualitative study would be desirable to gain a deeper understanding of what further affects the psychological well-being of these students.

I en förändrad försvarsmakt där officerarna inte längre alltid har störst erfarenhet förändras också relationerna mellan soldaterna och officerarna. Erfarna soldater innebär att officeren måste förändra sitt sätt att instruera, leda, trupputbilda och truppföra. Hur tar soldaterna emot den kunskap som lärs ut av officeren? Gör det skillnad ifall officeren gjort utlandstjänst? Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens nya organisation bestående av anställda soldater skapa förståelse för anställdas soldater tillit till officerare med och utan erfarenhet av utlandstjänst. Enkätundersökning nyttjades som tillvägagångssättet för att undersöka huruvida soldater känner mer tillit till officerare som gjort utlandstjänst och i så fall varför, 79 soldater från olika förband valde att svara på enkäten. Resultatet visade att tilliten till officerare som gjort utlandstjänst är högre och att personliga egenskaper i större grad än faktorn sakkunskap påverkade ökningen av tillit avseende utlandstjänstgöring.

Syftet med studien var att undersöka hur personliga tränare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare används KASAM-teorin för att se vilka faktorer som bidrar till, respektive hindrar en god psykosocial arbetsmiljö. Metoden som användes var enkät med uppföljande intervju. Enkäten innehöll 18 frågor med stängda svarsalternativ. Enkäterna mailades ut till personliga tränare som nått myndig ålder, bosatta i Sverige och hade en anställning på en friskvårdsanläggning. I mailet fick även deltagarna förfrågan om deltagande i den uppföljande intervjun. Utifrån resultatet från enkäten skapades intervjufrågorna. Tre intervjuer gjordes. Resultatet av enkäterna sammanställdes i figurer och analyserades utifrån KASAM-teorin, även intervjuerna analyserades utifrån samma teori. Det framkom i resultatet att deltagarna upplever information och kommunikation mellan dem och chef, organisation och ledning som en bristfällig faktor i arbetsmiljön. Slutsatsen av denna studie har visat att personliga tränare upplever sin psykosociala arbetsmiljö på olika sätt. Det finns olika faktorer som har utvecklingspotential enligt KASAM-teorins tre begrepp. Dock anser majoriteten av deltagarna att de är motiverade och engagerade i sitt arbete vilket är en viktig del för att uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. / The purpose of this study is to examine how personal trainers are experiencing their psychosocial work environment. Using the KASAM-theory we identify which factors contribute to the psychosocial work environment, and which factors that doesn’t. The methodology used in this study is a survey with a follow up interview. The survey contained 18 questions with closed answer options. The participants of the survey were personal trainers with the age of 18 years or above, residing in Sweden and with an employment in a wellness center. The survey was sent out by e-mail where participants also received a request to participate in an interview. Based on the results of the survey, the interview questions were created and three interviews were made. The results from the survey were compiled in figures and analyzed by the KASAM-theory. The interviews were also analyzed using the same theory. The results show that participants experience information and communication between them and manager, organization and management as a defective factor in the work environment. The conclusion of this study is that personal trainers experience their psychosocial work environment as very varied. There are different factors that have potential for development according to the KASAM-theory. The majority of participants state that they are motivated and committed to their work, which is an important part of experiencing comprehensiveness, manageability and meaningfulness.

Syftet är att beskriva och problematisera råd kring träning och kost som personliga tränare ger klienter och hur de tar sig uttryck utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studien gjordes med fokusgruppsintervjuer, sju stycken, och urvalet bestod av 19 personliga tränare mellan 23-47 år, med varierande utbildningsbakgrund och yrkesverksamma år. Studien har en explorativ design och gjordes med en kvalitativ innehållsanalys med en abduktiv ansats. Resultatet visade att PT ger genusneutrala eller genusmärkta hälsoråd till klienter. Genusneutrala råd handlar om att hjälpa samtliga klienter, såväl kvinnor som män, till ett avslappnat förhållningssätt till träning och kost, effektivisera och prioritera träning och kost och att inta en ren och naturlig kost. De genusmärkta hälsoråden är genusspecifika genom att PT reagerar på kvinnors problematiska tränings- och kostbeteenden och ger konkreta råd till kvinnor för att häva dem, men agerar undvikande och ger inte råd vad gäller liknande beteenden hos män. Denna åtskillnad ger män och kvinnor olika möjligheter att främja sin hälsa och utveckla sin träning samt att mäns problematiska beteenden riskerar att inte uppmärksammas.

Det sociala mediet Instagram är en applikation där människor världen runt kan dela med sig av resor, måltider och den nya familjemedlemmens ankomst. Genom att kommentera, gilla, arkivera och utforska kan användaren hålla sig uppdaterad dygnet runt. När Instagram i mars 2016 meddelade att de skulle införa algoritmer, vilka profilerar och kartlägger användare, ändrades rangordningen på inläggen i användarnas flöde. Vem som nu får se vad, när och hur styrs av dessa osynliga matematiska formler. Studien syftar till att undersöka hur svenska Instagramanvändare i åldern 15-40 år upplever dessa personliga algoritmer och huruvida dessa har en inverkan på hur de använder sig av applikationen. Då Instagram är tätt förknippat med att visa upp sig själv ser jag det även intressant att undersöka vilken roll algoritmerna har för individernas syn på sig själva. Genom mixed methods kommer både en enkät och kvalitativa intervjuer att utföras för att få en genomgripande förståelse för fenomenet på flera plan. Den kvantitativa delen ämnar att skapa en mer generell uppfattning hur individerna upplever algoritmerna och hur deras användning ser ut. Detta medan den kvalitativa delen är till för att fördjupa förståelsen för relationen mellan individerna och algoritmerna. Med hjälp av teorier rörande synlighet, algoritmer och identitet är målet att få en djupare förståelse för detta tämligen nya fenomen. Analysens resultat visar att medvetenheten är måttlig och kunskapen om algoritmerna är relativt begränsad. Det finns en tydlig skillnad mellan de som har skapat egna teorier om hur algoritmerna fungerar och de som är helt omedvetna. Vidare var det tydligt att algoritmerna hade en inverkan - både medvetet och omedvetet - på individerna vad gällde olika strategier för att bättre synas och få likes. Slutligen visade det sig att de personliga algoritmerna spelar en jämförelsevis stor roll för individernas syn på sig själva i termer av validitet och reflektion.

Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras på ett bra sätt inom givna tidsramar krävs en väl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus på sociala och personliga egenskaper, för att uppnå en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare på företag av varierande storlek i branschen. Resultatet visar att sociala och personliga egenskaper anses viktiga för att uppnå en effektiv projektgrupp. Exempel på viktiga egenskaper är: öppen, lyhörd, initiativrik, ärlig och att man ser till helheten i projektet. Konflikter anses påverka möjligheten att uppnå en effektiv projektgrupp i hög grad och konflikterna anses ofta bero på sociala eller personliga egenskaper. De intervjuade var något oense om huruvida konflikter bör undvikas eller ej

Denna undersökning har haft som mål att undersöka och förstå hälsoism som begrepp inom bodybuildingkretsar men även om dessa kan uppfattas som religiösa fenomen. Den metod som använts har varit intervjuer, det har varit sex stycken informanter till denna undersökning, fördelningen mellan könen har varit helt jämn, åldersfördelningen har varit relativt jämn med spannet mellan 22 år till 28 år. Efter transkribering av intervjuer har ett kodningsschema använts för att finna material att tolka utifrån en innehållsanalys.  Den tidigare forskningen har varit relativt omfattande med allt från mediers roll i att påverka individer till hur extremt fokuserad man kan vara vad gäller matintaget. Detta är för att öka förståelsen för ämnet men även för att kunna jämföra denna studies resultat med den tidigare forskningen. Den teoretiska utgångspunkten har varit bred, för att kunna definiera svaren som religiösa fenomen eller inte har Berger och Luckmanns teori om ”osynlig” religion använts, där religion har skiftat fokus från grupp till individfokus. Men samtidigt för att klassas som ett religiöst fenomen måste det finnas ett meningssystem men samtidigt en egen identitet. Här har även teorin varit till stor hjälp att öka förståelsen för det meningssystem som finns bland svaren. Utifrån svaren kan man se att denna livsstil påverkar individerna både positivt och negativt och i många frågor kan man se tecken på religiösa fenomen. Detta har främst varit frälsning och mission som är sammankopplade med många religioner.

Syfte: Som bakgrund till val av ämne och syfte ligger huvudsakligen ett hos författarna delat intresse för hållbarhet. Syftet utvecklades, då vi gjorde en teoretisk djupdykning kopplad till verksamhetsstyrning. Syftet med studien är att med en induktiv ansats synliggöra betydelsen av hållbarhet i SME’s och öka förståelsen för de utmaningar som föreligger inom verksamhetsstyrning vid mätning av hållbarhetsarbete. Metod: Studien inspireras av grundad teori, där vi utgår från det empiriska materialet som underlag för vår kunskap. Den empiriska datan utgörs av material från en kvalitativ studie med intervjuer av ostrukturerad karaktär, som har genomförts med tio verksamhetsledare i små- och medelstora (SME) företag. Med en induktiv ansats och hermeneutisk metod har den empiriska datan tolkats förutsättningslöst. Examensarbetets bidrag: Vi har utarbetat två modeller för att konceptualisera den normativa bild vi menar att befintlig forskning målar, samt den ur empirin utvunna teorin. Den tydligaste avvikelsen som vi funnit modellerna emellan är att den strävan som befintlig teori riktar mot att utveckla fungerande mätverktyg kopplade till hållbarhet, faller undan då den empiriskt grundade modellen vittnar om att inget behov eller önskan finns till att utveckla ett sådant. Förslag till fortsatt forskning: Vår empiriska modell har identifierat värdeskapande och medarbetaren som det mest väsentliga för att driva hållbarhetsarbetet framåt, därav menar vi att det exempelvis skulle vara av intresse med en djupare undersökning av medarbetarens roll i värdeskapandet och hur rekryteringsprocessen kan tänkas se ut. Hur bemyndigande möjliggörs är också en intressant fråga, då vi bygger vår empiriskt grundade modell runt en bemyndigande styrmodell.