In the digitized world many organizations experience a large flow of information. To sort and manage all the information can be difficult. Individuals may experience a phenomenon called ”Information Overload”, due to the fact that the information flow is too extensive. There are various reasons why individuals are affected by this phenomenon. One reason may be due to the individual´s personality, another reason could also be the increased use of smartphones. The use of smartphones has had the effect that individuals are online and available even during therir leisure time. The extended use of smartphones has led to that it is possible that individuals are experiencing an increasing stress. In this study, we will investigate individuals experience of ”Information Overload” that may be associated with organizations use of smartphones. / Informationsmängden har i och med internet ökat drastiskt. Tidigare kunde det vara ett problem med att hitta användbar och relevant information. Numera är problemet det motsatta. Det kan leda till att individer utsätts för mer information än vad de kan hantera. Denna kraftiga expansion av information skulle kunna resultera i ett så kallat informationsöverflöd för individen. Det råder dock delade meningar hos forskarna om vad detta fenomen innebär och vilka orsakerna kan vara till uppkomsten av informationsöverflöd (Information Overload). För att undersöka om detta är ett utbrett problem inom organisationer inleddes undersökningen med en intervju med en chef och en informationsansvarig inom en utvald organisation. Intervjun genomfördes för att utreda organisationens policys och regler gällande informationsflödet och användandet av den smarta telefonen. Därefter utfördes en enkätundersökning med en grupp utvalda mellanchefer inom organisationen. Undersökningens syfte var att undersöka hur individer uppfattar och hanterar informationsflöden. Samt om den smarta telefonen påverkar individer genom att den bidrar till ett utökat informationsöverflöde. Enkätfrågorna utgick från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk om orsaker och symptom. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever någon form av In-formation Overload på grund av det utökade användandet av smarta telefoner, samt hur individer påverkas av den tillgänglighet som den smarta telefonen bidrar till. Studien har utgått från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk för att studera fenomenet Information Overload. Detta ramverk utgår från fem orsaker, personliga faktorer, informationens beskaffenhet, IT, organisationens design och arbetsuppgiftens karaktär. Dessa orsaker kan var för sig eller tillsammans bidra till att Information Overload uppstår, vilket vidare leder till att individerna drabbas av olika symptom. Resultatet i undersökningen visade att majoriteten av individerna upplevde ett flertal symptom i samband med det utökade användandet av smarta telefoner, symptom som kan härledas till Information Overload. De symptom som tydligast framkom var stress, trötthet samt koncentrationssvårigheter. Det framkom även att den smarta telefonen via sin storlek och funktioner är en bidragande faktor till en utökad tillgänglighet. En tillgänglighet som bidrar till att gränsen mellan arbetstid och ledig tid allt mer suddats ut. Detta kan ses som en bidragande orsak till att individer känner symptom som är kopplade till Information Overload.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för äldre människor. Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger på har ett urval av socialt aktiva äldre deltagare med fokus på sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra något till andra, personlig utveckling och välbefinnande. Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den här studien. De bidrog till sociala relationer och välbefinnande.

Denna studie undersöker läsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjälp av läsbarhetsfaktorerna; meningslängd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen är att ledargenren, liksom skriftspråket i allmänhet, har gått mot ett allt ”enklare” och mer läsbart språk med mer inslag av talspråklighet. En annan hypotes är att DN som är en liberal tidning har ett enklare språk än SvD som är konservativ/moderat. Materialet består av sammanlagt 12 ledartexter från åren 2004, 2008 och 2012. Undersökningen är av kvantitativ natur och resultatet relateras till tidigare undersökningar om ledargenren.     Undersökningens resultat ger stöd åt ovanstående hypoteser, då läsbarhetsfaktorerna visar på att ledargenren har fått ett mer läsbart skriftspråk, samt att DN är den tidning med mest läsbara ledare. Trots att ledargenren har blivit enklare, är den fortfarande en svår genre att läsa i förhållande till de flesta andra genrer. Ledargenren visar således även en hög skriftspråklighet.

Bakgrund Investerare som direktinvesterar i företag måste hantera risk som del av beslutsfattandet. Forskning visar att entreprenörerna i sådana företag är en faktor som investerare lägger stor vikt vid i utvärderingen av en potentiell investering. Studien genomför djupgående kvalitativ forskning kring humankapitalets roll och betydelse i investeringsprocesser för investerare vilket inte är lika vanligt förekommande som kvantitativa studier inom detta forskingsområde.  Syfte Huvudsyftet med studien är att, på ett deskriptivt sätt, undersöka humankapitalets roll i investeringsprocessen. Studien syftar även till att undersöka vilken betydelse humankapitalet har för beslutsunderlaget i utvärderingsprocessen. Teoretiskt perspektiv Teoretiska referensramen består av ett antal teorier och vetenskapliga artiklar inom Asymmetrisk informationsteori samt Humankapitalteori. Även annan relevant tidigare forskning som berör studiens område har använts. Asymmetrisk informationsteori hanteras utifrån Pecking Order teorin, Agentteorin samt artikeln Market for lemons (Akerlof, 1970). Humankapitalteorin hanteras med hjälp av definitioner och studier utförda av Becker (1964, 1993), Schultz (1960), Cressy (1996), Mincer (1958) och Gardner (1973). Tidigare forskning inom den teoretiska referensramen består av Hsu et al. (2014), Landström (1998), Mason & Stark (2004) och Mason & Harrison (2003). Vidare har två förklaringsmodeller vid beslutsfattande använts: Compensatory model samt Elimination-by-aspect.     Metod Studien genomfördes utifrån en abduktiv ansats och använde sig av en tvärsnittsdesign där sex investerare undersöktes vid olika tidpunkter. En kvalitativ forskningsstrategi applicerades och undersökningsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer som genom en iterativ arbetsprocess genererade empiri. Slutsatser Studien visar att humankapitalet dels har betydelse som ett verktyg för att överkomma asymmetrisk information i syfte att underlätta investeringsbeslutet, men även för att inhämta fackkunskaper från entreprenörerna. Vidare noterades att entreprenörernas ålder var en viktig faktor i investeringsbeslutet. Sammantaget verkar humankapitalet spela en avgörande roll i beslutsprocessen hos majoriteten av investerarna. / Background Investors that invest directly in companies need to manage risk as a part of their decision making. Studies have shown that the existence of entrepreneurs within companies is an important factor for investors when evaluating a potential investment. This study conducts qualitative research into the role and significance that human capital plays in the investment process for investors, which is not as common as quantitative studies in this particular field. Goal The goal of the study is to investigate the role, as well as the degree of importance, that human capital plays when making investment decisions.  Theoretical perspective The theoretical basis consists of several theories and scientific articles concerning asymmetrical information theory as well as the theory of human capital. Furthermore, relevant earlier research pertaining to the subject has been used. Asymmetrical information theory is handled through the Pecking Order theory, Agency Theory and the article ‘Market for Lemons’ (Akerlof, 1970). The Human capital theory is handled with the help, definitions and studies performed by Becker (1964, 1993), Schultz (1960), Cressy (1996), Mincer (1958) and Gardner (1973). Earlier research in the theoretical field consists of Hsu et. al (2014), Landström (1998), Mason & Stark (2004), and Mason & Harrison (2003). Two different explanatory models about decision-making were used – The Compensatory Model and ‘Elimination-by-aspect’. Method The study was conducted through an abductive approach and used a cross-sectional design where six cases were investigated. A qualitative research strategy was applied and the method of investigation was executed through semi-structured interviews which through an iterative work process generated empirical data. Conclusion The study finds that human capital plays a role in overcoming asymmetrical information when making investment decisions, but also as a tool for evaluating and learning from the entrepreneurs. For most investors, human capital plays a key role when deciding whether to invest or not.

Inledning: Psykoterapeuter har genom lång utbildning och kliniskt arbete övat upp en analytisk förmåga. Den förmågan består av dels förmågan till uppmärksamhet och iakttagelse, dels förmågan av analys av det som uppmärksammats. Detta är själva navet i det kliniska arbetet att kunna fånga upp både medvetna och omedvetna processer hos patienten för att terapi ska kunna bedrivas. Förmågan till iakttagelse och analys innefattar även den egna personen. Det innebär att terapeuten i arbetet inte bara är medveten om den andres inre processer utan även de egna inre procceserna. Frågeställningar: Denna studie syftar till att uppmärksamma hur terapeuten upplever den analytiska förmågan i sitt personliga liv för att undersöka om utbildning och arbete faktiskt har en djupare inverkan på privatlivet. Hur upplever terapeuterna att det är att leva med den kunskap och den medvetenhet som den psykoterapeutiska utbildningen och det fortsatt kliniska arbetet bidragit till? Vilka möjligheter och svårigheter bidrar det till? Kommer den analytiska förmågan att få konsekvenser även i terapeutens personliga liv och relationer? Hur hanteras dessa konsekvenser? Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med fenomenologisk och deskriptiv ansats. Fem legitimerade psykoterapeuter har intervjuats med kvalitativa intervjuer om de upplever att deras analytiska förmåga påverkar deras personliga liv. Intervjuerna transkriberades och analyserades med den kvalitativ metoden innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att den analytiska förmågan upplevdes i hög grad påverka terapeutens personliga liv. Detta resultat presenteras i form av fem kategorier och 14 underkategorier. De fyra kategorierna omfattar 1. hur fungerar den analytiska förmågan, 2. hur upplevs den, 3. hur används den, 4. hur kopplar psykoterapeuterna av från den och 5. hur påverkas identiteten. Ett övergripande tema som framträddeoch som fanns som en röd tråd genom alla intervjuer var att den analytiska förmågan upplevdes både som en gåva och en förbannelse. Diskussion: Det som framkommer i denna studie av hur psykoterapeuter upplever den analytiska förmågan i sina personliga liv överensstämmer med den tidigare forskning som gått att få fram. Terapeuterna upplever att deras yrkesfärdighet i allra högsta grad påverkar deras personliga liv, men upplever det framför allt som något positivt. Nackdelar framgår men fördelarna överväger.

Studiens syfte är att undersöka hur fyra lärare och fyra elever upplever organisering av undervisning svenska som andraspråk. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer som genomfördes både digitalt och genom personliga möten. Resultatet av studien visar att det finns olika sätt att organisera svenska som andraspråk på. Skolor väljer att lägga upp undervisningen på olika sätt på grund av de ramfaktorer som påverkar skolorna, så som lokaler och ekonomi. En del skolor väljer att blanda svenskelever med svenska som andraspråkselever i samma klassrum, medan andra skolor delar upp dem i olika klassrum. Lärarna och eleverna upplever ämnet svenska som andraspråk vara relationsbaserat där läraren genom sitt arbete stärker elevernas tro på den egna förmågan. De ser fördelar med mindre studiegrupper och fler lärare närvarande. Studiens slutsats är att det finns både för- och nackdelar med organiserandet av svenska som andraspråk. Svenskämnenas likvärdighet i styrdokumenten speglar inte verkligheten.

This study is based on six semi- structured interviews. The interviews have been conducted with six counsellors on six different schools who work with students from grade seven to last year in high school. Five of the schools are located in a large municipality and one school is located in a small municipality, all in Sweden. The aim of the study was to find out which are the main factors contributing to the stress of adolescents, from a counsellor's perspective and also examine if there are any gender differences when it comes to stress adolescents stress.   The collected material has undergone a thematic analysis. The thematization resulted in four themes, which the counsellors expressed that they considered to be the main factors to stress. The themes are  grading pressure, home environment, media stress and personal factors. These four themes are all linked to an over theme which are referred to asthe unachievable goals.  Based on the theme of personal factors, stress from a gender perspective will be discussed as a part of the theme, and how the result in this study about gender relate to previous research on the subject.

Background: Depression is a mental illness that can affect all people. The causes of people having depression vary and depend on several factors. Depression is a disease that affects life in many ways. Nursing care in depression is based on managing and teaching to help the patient achieve self-management. Aim: To describe what affects self-care management in people with depression. Method: The study is based on a literature review with an inductive approach. The material used for the literature review consists of scientific qualitative articles. Friberg's five-step model was used to analyze the material. Result: A total of 14 articles were utilized in the result. Two headings with a total of five subheadings were identified: Internal factors consisting of the subheadings: Personal conditions, feeling control and Experiencing fear. External factors consisting of the sub-headings: The importance of social life and getting support from society. The result shows that attitude, socially learned behaviors, to feel in control over one's life situation and access to support plays a major part in a good ability for self-care management in depression. Conclusion: The thesis has shown that self-management is influenced by both internal and external factors, as it is important that a nurse identifies patient needs and resources for self-care and helps solve imbalances in self-management. / Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som kan drabba alla människor. Orsakerna till att människor får depression varierar och beror på ett flertal olika faktorer. Depression är en sjukdom som påverkar den drabbades liv på många olika sätt. Omvårdnad vid depression bygger på att handleda och undervisa i syfte att hjälpa patienten uppnå förmågan till egenvård. Syfte: Att beskriva vad som påverkar egenvårdsförmågan hos personer med depression. Metod: Studien bygger på en litteraturöversikt med induktiv ansats. Materialet som användes till litteraturöversikten består av vetenskapliga kvalitativa artiklar. Fribergs femstegsmodell användes för att analysera materialet. Resultat: Totalt ingick 14 artiklar i resultatet. Två rubriker med totalt fem underrubriker identifierades: Inre faktorer som består av underrubrikerna Personliga förutsättningar, Att känna kontroll och Att uppleva rädsla. Yttre faktorer som består av underrubrikerna Det sociala livets betydelse och Att få stöd från samhället. Resultatet visar att inställning, socialt inlärda beteenden, att ha kontroll över sin livssituation och tillgång till stöd spelar stor roll för en god egenvårdsförmåga vid depression. Slutsats: Examensarbetet har visat att egenvårdsförmågan påverkas av både inre och yttre faktorer, att det är viktigt att som sjuksköterska identifiera patienters behov och resurser för egenvård och hjälpa till att lösa obalanser i egenvårdsförmågan.

Data är av vår tids mest värdefulla resurser. Möjligheterna som uppstår när rätt data kombineras med dagens teknik är fantastiska. Med hjälp av data så som individers vårddata, skillnader, gener, miljö och livsstil kan individanpassad vård så som precisionsmedicin möjliggöras. Dock krävs just tillgång till rätt data och dessutom rätten till att använda den. Svenskars inställning idag är till en majoritet negativ till den ökade insamlingen av personliga data. Det finns därför anledning till att ta reda på vad som påverkar svenskars inställning till att dela sina personliga data och DNA. Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar svenskars inställning till att dela sina personliga data för individanpassad vård och att på så vis bidra med en ökad förståelse kring svenskars inställning till individanpassad vård.  Studien har undersökt tidigare forskning som rör individers inställning till att dela sina personliga data och DNA och vilka faktorer som påverkar deras inställningar. Tidigare forskning har gjorts i andra länder än Sverige vilket gör att en studie med svenska individers inställning och de faktorer som påverkar dem skulle kunna komplettera tidigare forskning. Dessutom finns det tidigare forskning som anger att det finns skillnader i individers inställning från olika länder när det kommer till att dela personliga data och DNA. En kvalitativ intervjustudie har därför genomförts på fem svenskar för att kunna skapa förståelse kring de faktorer som påverkar deras inställning. Studien visar att svenskar skulle kunna påverkas av samma faktorer som det individerna från andra länder påverkas av: Förtroende, Integritet, Transparens avseende datahantering, Kunskap, Oro, Nytta och Personliga egenskaper. Dock tyder studien på skillnader i faktorerna där Ålder skulle kunna ingå i Personliga egenskaper och Anonymitet under faktorn Integritet och även ytterligare indikatorer har identifierats under samtliga faktorer utom Transparens avseende datahantering. Dessutom har inbördes relationer mellan Nytta och Oro bekräftats samt att vissa ytterligare relationer har framkommit av studien. Slutsatsen är att svenska individers inställning skulle kunna påverkas på andra sätt än individer i andra länder vilket även bekräftas av tidigare forskning kring skillnader i olika länder när det kommer till att dela personliga data och DNA. Kunskap skulle även kunna en faktor som har en större påverkan än andra på grund av att den direkt och indirekt påverkar andra faktorer.

Föreliggande studie undersökte sambanden mellan chefers arbetskrav (logikkonflikter, buffertfunktion), resurser i arbetet (resursbalans, stödjande ledning) samt personliga resurser (självmedkänsla, gränssättning) och upplevd konflikt arbete-privatliv. Data insamlade från 1 817 chefer analyserades med bivariata korrelationer och viktad regressionsanalys. Resultaten påvisade signifikanta positiva samband mellan samtliga arbetskrav och konflikt arbete-privatliv samt signifikanta negativa samband mellan samtliga både arbetsresurser och personliga resurser och konflikt arbete-privatliv. Inga signifikanta interaktionseffekter återfanns för några arbetskrav eller resurser i arbetet och konflikt arbete-privatliv, och inte heller för självmedkänsla-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Signifikanta negativa interaktionseffekter återfanns för både självmedkänsla och gränssättning i relation till logikkonflikter och konflikt arbete-privatliv, samt gränssättning-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Studien bidrar till ny kunskap gällande betydelsen av chefers personliga resurser för minskad konflikt arbete-privatliv.