Syftet med förevarande uppsats är att utreda hur det personliga ansvaret är utformat för nytillträdd styrelse, samt vilka möjligheter har nytillträdd styrelse att undgå ansvar. Styrelseledamöter i ett aktiebolag kan bli personligt betalningsansvariga om det i lagen givna handlingsmönstret när det finns skäl att anta att bolaget har kapitalbrist. Det personliga ansvaret är utformat som ett medansvar och träffar hela styrelsen. Möjligheterna för att undgå personligt betalningsansvar är dels genom ansvarsfrihetsgrunder, dels genom att läka kapitalbristen (inom en till två månader). Det personliga ansvaret för nytillträdd styrelse är inte lagreglerad och av lagstiftaren stadgas att frågan bör bedömas med beaktande av den nytillträdde ledamotens agerande i det enskilda fallet. Diskussion har förts kring vilken ansvarssituation som ska anses gälla för den nytillträdde styrelseledamoten vid tidpunkten för inträdet. Indikationer finns på att nytillträdd styrelseledamot "ärver" tidigare styrelses ansvar. Doktrins tolkning är nytillträdd styrelseledamot inte borde ådra sig något ansvar om denne vidtar adekvat åtgärd för rättelse så snart efter sitt inträde. Möjligheterna att undgå personligt betalningsansvar är tämligen begränsade. För egen del ansluter jag mig till doktrins tolkning, en ordning som innebär att styrelse ärver tidigare styrelses ansvar är alldeles för långtgående ansvar och oproportionerligt. Möjligheterna för nytillträdd styrelse att läka kapitalbrist är tämligen begränsade varför uppsatsförfattaren ställer frågan huruvida det inte vore rimligare att tillåta läkning i efterhand i speciella fall, t.ex. då en ny styrelse träder in i ett bolag. E contrario tolkningen har vidare av uppsatsförfattaren ifrågasatts om den stadgade tidpunkten verkligen borde utgöra den definitiva slutpunkten.

Title: Artists’ identity and image – a brand perspective The purpose of this study has been to create an understanding of how artists in the music business can be seen as brands and to see what stands out when having this approach. During the study we have focused on the two terms identity and image. We find this issue interesting and relevant since branding has been widely discussed in business economy, but not enough when it comes to artists in the music business. To answer our research question we have targeted three aims for this essay, which is to clarify and analyze:  Identity and image when people are viewed as brands  What specifically characterizes the image of the artists when they are seen as brands and what it might mean that artists are considered as brands  How artists identity and image can be highlighted, shaped, influenced and how it can change In this study we have used a qualitative approach to get the topic in depth and gain a greater understanding for the subject. The essay has been characterized by an abductive approach. The collected empirical material consisted of seven interviews with people who have good insight into the music business and/or brands. Six of these interviews were made face-to-face and one of them was implemented by email. The study has shown that it is more common today to consider artists as brands. It has also become more common to think “outside the box” when record sales are no longer the obvious source of income. It is important that artists find their unique basis that imbues everything they do to create a unified and strong brand.

Syftet med studien är att belysa hur chefer och personalansvariga inom olika organisationer upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi önskar komplettera tidigare forskning inom området svåra samtal med en mer socialpsykologisk inriktning som analysverktyg. Med hjälp av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer når vi förståelse för hur chefer och personalansvariga upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi besvarar följande frågor i studien: Hur upplever chefer och personalansvariga inom olika organisationer svåra samtal? Vilka faktorer kan bidra till att chefer och personalansvariga anser att samtal är svåra eller inte? De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att de intervjuade cheferna och personalansvariga anser att det finns svåra samtal på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis uppleverintervjupersonerna att samtal som inkräktar på den personliga sfären är svårast. Exempelvis missbruksproblematik, dålig hygien och sjukdom är svåra samtalsämnen. Samtliga chefer och personalansvariga betonar vikten av förberedelser innan de påbörjar samtalen. Sammanfattningsvis ser intervjupersonerna arbetet mer som en yrkesroll och med hjälp av fakta känner de sig säkrare i delgivningen av svåra besked. Empati anses betydande för samtalets utgång. Vardagliga samtalsämnen som upplevs lätta kan visa sig svåra, eftersom de blir oförberedda inför situationen, vilket kan skapa svårigheter. / The study aims to shed light on how managers and human resources managers in different organizations experiencing difficult conversations in work-related situations. We wish to complement previous research in the area difficult conversation with a wider social psychological approach as analysis tools. Using qualitative methods in form of seven semi-structured interviews, we reach an understanding of how managers and human resource managers are experiencing difficult conversations in work-related situations. The questions we answer in this study are: How do managers and human resources managers in different organizations experience difficult conversations? Which aspects of the conversation contribute the experience of a conversation as difficult or not? The conclusions to be drawn from this study are that the interviewed managers and human resource managers believe that difficult conversations exist at work. In conclusion, the respondents perceive the conversations as intrusive of the personal sphere are the most difficult. For example, substance abuse problems, poor hygiene and diseases are difficult topics. All managers and human resource managers stress the importance of preparation before conversations. In summary, the respondents work more as a professional role and using the facts, then they feel safer in the service of non positive news. Empathy is considered important for the conversations. Everyday topics that are perceived ease, may prove difficult because they are unprepared for the situation, which can create difficulties.

Today, there is a mismatch between business graduates and employers in the labor market, interms of fit. Much of this mismatch is due to a lack of understanding of the needs of individualemployers. Previous research has not taken into consideration contextual and individualdifferences, which significantly affects what employers want. Hence, in order to understand theemployability of business graduates, one has to recognize the diversity in employer needs,which entails studying the role of organizational identity in employer requirements. The purpose of this research was to get a more comprehensive understanding of how individualemployers in Sweden experience different aspects of Graduate Employability. The dissertationfurther builds on significant research on Graduate Employability, thus making it a study ofdeductive nature. In order to increase the understanding of Graduate Employability, we optedfor an exploratory and qualitative approach. With the use of interviews, we were able to collectin-depth empirical data that were based on real-life experiences and working environments offive individual employers. Our findings illustrated Graduate Employability from a more practical perspective, thusoffering a more nuanced understanding of what employers expect and want from businessgraduates. Not only did we illuminate the concept of Graduate Employability, but we alsohighlighted the importance getting to know the employers and their needs. The contribution of this thesis will help aspiring business graduates to improve theiremployability, but the findings also have implications for higher education institutions andemployers alike.

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd – till känslan av övergivenhet. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten. Tre aspekter av resultatet kommer särskilt att diskuteras: Barriärer för ett forskningsdeltagande kontra viljan att delta, Beroendeställningen till vårdpersonal -en riskfaktor för både patienten och forskningen samt Patientens delaktighet och autonomi i samband med beslutsfattande om att delta i forskning. / Background: Research and development is conducted in many areas of health care. This means that many patients seeking care and treatment may be asked to participate in research. A person who is ill and in need of care can experience him/herself, in the role of patient, ending up in a position of dependence in relation to health care professionals. The patient is seeking help and health care staff are those who by virtue of knowledge and ability to help patients have a stronger position. Being a patient and participating in research may thus imply receiving increasing attention, but also inferiority or dependency. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of participating in research. Method: A literature review was performed based on results from ten qualitative articles, limited to adult patients with experience of participating in research. Results: The results are presented in four categories; exploring the decision to participate in research, Meaningfulness of participating in research, Perception of barriers related to research and from the feeling of support – to the feeling of abandonment. Discussion: The result has been discussed in relation to the life-world perspective according to Dahlberg and Segesten. Three main aspects of the results will be discussed; Barriers for participating in clinical trials versus willingness to participate, dependency on health care professionals – a risk factor both for the patient and the research trial, and the patient’s autonomy and participation in the decision-making about research.

For the Swedish artist Björn Lövin, the personal was a problem. In his first exhibition in Moderna Museet, Lövin observed through the fictitious character Mr. P (for »Personality«) the ruptures in the Swedish welfare state. The exhibition Konsument i oändligheten och Herr P:s penningar (Consumer in Infinity and Mr. P’s Money) (1971) was composed of two environments, through which a veridical working class apartment and a high street with life-sized mannequins and furniture characteristic of its time, visualized the societal discrepancies in the welfare state as well as the art world of the early 1970s. Lövin was as much a dystopian observer as a utopian thinker, where art must, according to him, engage the whole of society, and in essence change reality rather than act upon aesthetic experience. The personal is always contemporary, this essay argues. It concerns a question about the now, what Michel Foucault called »the ontology of actuality«, which means that, for Lövin, art must engage in the historical and critical questioning on how the present is configured, in its blind spots and hidden potentialities. Here, another element in the exhibition foregrounds the ontological questioning of the now: the fact that the two environments were designed as archaeological excavations in the future, representing an era before a catastrophic event. Lövin challenged us to look upon our times as if struck with amnesia. This remarkable displacement of perspective makes it possible for Lövin to not only reveal the inherent contradictions in the social conditions of the 1970s, through the harsh conditions that Mr. P represents, but to regard potentially everything, the consumer culture and all ephemeral expressions of our society – through the eyes of the future scientists – as art. Challenging the problematic notions of persona, socially determined beings or citizens, we are guided by Lövin, in a way that is not unusual of his time, to look upon »the art of the people« as synonymous with »the life of the people«. In this essay, which is one of the first in-depth analysis of Lövin, who Lars Nittve has called »the creator of some of the most important Swedish exhibitions in the last decades«, the allegorical meaning of »the art of the people« is seen as the nexus where the personal is pushed through its boundaries, to its ostensibly opposite meaning, the impersonal, in which a social utopia of the now emerges.

Revisorns fokus har flyttats från att fokusera på granskningen till att skapa mervärde för klienten. Det flyttade fokuset har lett till att revisorn arbetar på en konkurrensutsatt marknad och har ett intresse av att vara finansiellt framgångsrik.     Syftet med studien är att förklara hur mervärdet av revisorn påverkar klientens uppfattade relationstyp med revisorn. Studien kan tänkas bidra med en bättre förståelse över hur mervärdet påverkar relationstypen, vilken har delats in i professionell relation, personliga bekanta och vänskap. Med hjälp av tidigare forskning kring mervärde samt relevanta relationsteorier har en modell utvecklats. Modellen har sedan testats empiriskt genom en enkätundersökning.     Studiens resultat visar att mervärde har en positiv påverkan på samtliga tre relationstyper. Då resultatet visat att mervärdet påverkar i vilken utsträckning revisorn och klienten har en vänskapsrelation är revisorns oberoende en viktig aspekt att ta i beaktning.     Studien kan bidra med information kring vilka mervärden en klient kan förvänta sig få av sin revisor. Då studiens syfte inte blivit beprövat tidigare bidrar studien till såväl revisions- som relationslitteratur och då resultatet inte kan generaliseras är det därmed relevant att studera i framtida forskning. / The auditor's focus has shifted from focusing on the audit to create added value for the client. The shifted focus has led the auditor to work in a competitive market and has an interest in being financially successful.   The purpose of the study is to explain how the added value of the auditor affects the client's perceived relationship with the auditor. The study may contribute to a better understanding of how the added value affects the relationship, which has been divided into professional relationships, personal acquaintances and friendships. In accordance with previous research on added value and relevant relationship theories the model of the study has been developed. The model is then tested empirically through the use of a survey.   The results of the study show that added value has a positive impact on the three types of relations. As the result shows that the added value affects the extent to which the accountant and the client perceive their relationship as friendship, the auditor's independence is an important aspect to take into account.   The study can provide information about the added value a client can expect from his accountant. Since the purpose of this study has not been tested earlier, the study contributes to both audit and relational literature, and as our results can not be generalized it is therefore of relevance to study in future research.

The term cookie regarding IT is still a relatively new term. It is rarely discussed among internet users. The name cookie is fairly known but the concept not as much. Cookies are well established by different companies and organizations that in some way offer online services. Today visitors of the internet meet cookies almost every time they go online. For the users who choose not to accept cookies the online experience becomes highly limited. Cookies store information of the visitors in order to improve their experience but also to help the organization. The majority of webpages online that uses electronic commerce or in any way can benefit from storing the customers information uses cookies. Cookies can be sold or exchanged between organizations to increase their profit and range. In 2011 a provision regarding all organizations using cookies were implemented. Every internet user visiting these pages had to be notified about their use of cookies immediately. New laws are established in order to control or regulate the exertion of other people’s personal information at the same pace as cookies are further developed. The next law to be established is GDPR, General Data Protection Regulation, which will be focused on in this thesis. The purpose of this study is to explore the phenomenon of cookie-use and how it affects internet users and organizations in synergy with the GDPR-law. To achieve the desired result a mixed method has been applied involving both interviews and a survey. The interviews consisted of pre-determined questions and dynamic follow-up questions. Three different organizations participated in the interviews, an university, an organization using e-business and a media agency. The survey consisted of a few mandatory closed questions. The distribution of the survey led to right above 130 respondents. The gained results from the use of a quantitative methods hinted that barely half of the respondents knew what a cookie actually was. Several of the participants were curious about learning more about the phenomenon while a lower percentage did not consider it important. Knowledge or ignorance regarding cookies turned out to have a great impact on the respondent’s comfortableness and behavior online. The results from the qualitative method showed that the organizations working with cookies will be affected by GDPR. Following thesis will contribute to the field of informatics by consequently process the empiric data collected with support from theoretic competences. It will contribute as a source of information regarding cookies within information technology. / Termen cookie är fortfarande en relativt ny term och är inte särskilt debatterad bland internetanvändare. Begreppet cookie är någorlunda känt men innebörden inte lika så. Cookies är väl etablerat av olika företag och organisationer som på något sätt använder sig av internet. Idag stöter användare på cookies nästan överallt när de rör sig på internet. För den som bestämmer sig för att avstå från allt som har med cookies att göra blir internet vistelsen mycket begränsad. Cookies arbetar för att lagra information om besökarna dels för att gynna besökarnas vistelse men även för att hjälpa företagen. Majoriteten av alla hemsidor som idag använder sig av e-handel samt kan gynnas av att kundens data sparas använder sig av cookies. Cookies kan även säljas eller utbytas mellan företag och organisationer för att öka deras försäljning och vidd. År 2011 implementerades en bestämmelse gällande alla företag och organisationer som då använde sig av cookies. Alla besökare skulle upplysas om att just de använde cookies när de besöker deras hemsida. Nya lagar etableras för att kunna kontrollera och reglera användandet av besökares personliga information online i takt med att användandet av cookie utvecklas. Den nästkommande lagen att implementeras är GDRP, General Data Protection Regulation, som kommer att ha stort fokus i denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att granska fenomenet cookie, dess användningsområden samt hur det påverkar internetanvändare och de olika företagen och organisationerna i synergi med GDPR-lagen. För att uppnå önskat resultat har en mixad metod använts i form av intervjuer och en enkät. Intervjuerna bestod av förutbestämda frågor och dynamiska följdfrågor under samtalets gång. Tre företag ställde upp som intervjuobjekt. En högskola, ett företag med försäljning online samt en mediebyrå. Enkäten bestod av obligatoriska frågor med förutbestämda svarsalternativ. Distributionen av enkäten ledde till strax över 130 respondenter. Resultatet efter användningen av den kvantitativa metoden antydde att knappt hälften av respondenterna inte visste vad en cookie var. Många var nyfikna och ville lära sig mer medan en lägre procent av respondenterna inte ansåg att de inte ville veta mer. Vetskapen samt ovetskapen gällande cookies påvisade sig ha stor inverkan på respondenternas bekvämlighet samt beteende online. Resultatet av den kvalitativa metoden visade att organisationer som arbetar med cookies kommer bli påverkade av GDPR. Följande uppsats kommer bidra till området informatik genom att följaktligen bearbeta empiriinsamling med stöd av teoretiska kompetenser. Den kommer att bidra som en informationskälla gällande cookies inom informationsteknologi.

Sammanfattning Bakgrund Detta examensarbete undersökte hur fem personliga tränare i Sverige arbetar med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring under perioden sex månader och framåt. Det teoretiska paradigmet var utformat av self determination teorin (självbestämmande teorin) och den transteoretiska modellen. Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personliga tränare arbetar för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt, för att sedan kunna utvärdera deras arbetssätt utifrån teori inom beteendeförändring och motivation. För att uppnå syftet med uppsatsen formulerades följande huvudfrågeställning: Hur arbetar personliga tränare med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt? Metod Studien utgick från en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, fallstudie gjordes på gymkedja X där fem personliga tränare intervjuades via telefonintervjuer. I empirikapitlet framställs intervjupersonernas svar som även jämförs med varandra. Till sist kommer analysen där empirin tolkas utifrån tidigare forskning och relevant teori inom området, olika samband mellan teori och empiri framställs. Resultat Följande områden viktiga för en lyckad beteendeförändring: Förflyttning mot inre motivation, få klienterna att uppleva att det nya beteendet är en naturlig del av livet, stärka klienternas vinster med fysisk aktivitet samt förebygga återfall. Slutsats Intervjupersonerna ansåg att arbetet med relationen till klienterna och klienternas relatering till kunskap och miljön där beteendeförändringen äger rum är det viktigaste. Arbetet kring detta ger de personliga tränarna bra förutsättningar för att sedan öka klienternas kompetens och autonomi vilket innebär att klienterna i sin tur drivs mer av inre motivation vilket resulterar i en lyckosam beteendeförändring. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Pidginspråk är kontaktspråk som uppstår under ansträngda sociolingvistiska förhållanden. De anses vara de mest reducerade språkliga system som ändå möjliggör en lyckad kommunikationinom ett specifikt socialt sammanhang. Det saknas idag forskning som undersöker hur pidginspråk bildar sina språkliga system. Den aktuella studien ska vara ett steg mot mer kunskap inom området och ämnar analysera hur pidginspråk bildar sina personliga pronomenparadigm. Förekomsten av nio olika grammatiska drag har kartlagts hos 18 pidginspråk, deras lexifierare och viktigaste substratspråk. Uppgifterna hämtades genom litteratursökningar och sammanställdes i tabeller i datorprogrammet Excel. Resultatet visar att samtliga undersökta drag förekommer bland pidginspråken men med varierande frekvens. Uppgifterna indikerar att substratspråken har en framträdande roll i processen när pidginspråken bildar sina personliga pronomenparadigm. / Pidgins are contact languages that emerge under strained sociolinguistic circumstances. They are seen as the most reduced linguistic system that can still enable successful communication in a specific social context. To this date there is a lack of research investigating how pidgins form their linguistic systems. The present study is intended to be a step towards extended knowledge within the field and aims to investigate how pidgins form their personal pronoun paradigms. The occurrence of nine different grammatical features in 18 pidgins, their lexifiers and most important substrates has been surveyed. The data was collected through literature search and compiled in tables in the computer program Excel. The results show that all surveyed features occur among the pidgins but the frequencies vary. The data indicates that the substrates have a prominent role in the process of pidgins forming their personal pronoun paradigms.