No description available.

The purpose of this quantitative survey study was to examine if there were any associations between subjective self-rated health, workload and scheduling in relation to habits involving diet and physical activity among personal assistants. This study was carried out as an online based survey where all the participants was selected nonrandomly through one single private company in the middle regions of Sweden. Associations were tested through cross table analysis, also known as Chi2-tests. No associations was established in regards to the thesis main purpose. However, some associations could be drawn between the participants’ willingness to change their current dietary- and exercise habits and their current habits. The main conclusion from this study was that further research is needed amongst personal assistants to determine how their professional life relates to their dietary and exercise habits. / Många människor arbetar i dag som personliga assistenter och den yrkeskategori som detta arbete ingår i är idag den tredje största i Sverige och är idag den yrkeskategori som sysselsätter flest kvinnor i landet. Trots detta så är mängden forskning som bedrivits inom detta yrkes arbetsförutsättningar ytterst begränsad. Syftet med denna undersökning var att kartlägga vilka vardagliga rutiner kring kost och fysisk aktivitet som fanns bland de anställda som arbetar som personliga assistenter på ett privat företag. Studien ämnade undersöka huruvida några associationer kunde dras mellan de anställdas allmänna hälsotillstånd, nivån av sysselsättning, arbetsschema och deras vanor kring kost och fysisk aktivitet. Studien var av kvantitativ design där informationen hämtades från studiepopulationen via en online-baserad enkät. Urvalet var icke-randomiserat där hela den möjliga studiepopulationen erbjöds att delta. Deltagarna kontaktades via SMS och av 420 möjliga deltagare så låg svarsresponsen på 22 %. Utifrån insamlad data så kunde inga associationer dras mellan allmänt hälsotillstånd, nivå av sysselsättning, arbetsschema och deltagarnas kost- och motionsvanor. Däremot så kunde associationer göras mellan deltagarnas önskan om att ändra sina kost- och motionsvanor och hur deras vanor för tillfället såg ut. Övergripande så kunde deltagarnas kostvanor beskrivas som regelbundna och de ägnade sig huvudsakligen åt måttliga mängder fysisk aktivitet. Det låga deltagarantalet innebar dock att resultatets generaliserbarhet inte kunde bedömas som särskilt hög. Den huvudsakliga slutsatsen från denna undersökning var att ytterligare forskning behövs för att tydliggöra hur personliga assistenters arbetsförhållanden påverkar deras vanor kring kost och motion och vise versa.

Mikroföretag skiljer sig från små och stora företag. Ägaren är en central del i mikroföretag och oftast även den enda beslutsfattaren. Detta innebär att ägaren som person inverkar på de beslut som tas i företaget. I beteendeteori diskuteras objektivitet och rationalitet vid beslutsfattande. Där betonas det att individer har mycket svårt att bortse helt ifrån sig själva. Med andra ord är det de egenskaper och erfarenheter ägaren bär på som utgör grunden för hur man fattar beslut. Detta leder in på uppsatsens syfte vilket är att förklara hur egenskaper och erfarenheter hos ägaren i mikroföretag påverkar användningen av informationskällor vid investeringsbeslut. För att svara på syftet utgick uppsatsen från epistemologin och en positivistisk ansats. En kvantitativ forskningsmetod användes för att utnyttja den korta tidsplan som fanns. Genom en kvantitativ forskningsmetod fanns det möjlighet att samla en större mängd data på kort tid. Detta mynnade ut i en webbaserad enkät som kunde analyseras statistiskt. Resultatet visade att utifrån uppsatsens datamaterial förklarar inte egenskaperna och erfarenheterna hos ägaren i mikroföretag antalet informationskällor de använder vid investeringsbeslut. Det gick inte heller att förklara vilka informationskällor ägarna använder beroende på vilka egenskaper och erfarenheter de har. Däremot visar den att ägarna i mikroföretag är flexibla, innovativa, har kontrollbehov och är riskvilliga, vilket kan vara av värde vid fortsatt forskning. Uppsatsens modell förkastas inte, däremot borde den testas igen. / Micro firms are different from small and larger companies. The owner is a central part of the micro firm and often the sole decision maker. This implicates that the owner as an individual affect the decisions made through the company. Being objective and rational is discussed in behavioral theory, where it is highlighted that for an individual it is very hard to entirely overlook from himself. In other words it is the personal characteristics and experiences of the owner that affects how the company makes decisions. This leads us to the purpose of the dissertation which is to explain how personal characteristics and experiences of the owner manager in micro firms affect use of information sources when making investment decisions. The purpose is answered using a positivistic approach. A quantitative research method was used to take advantage of the short amount of time given. Through a quantitative research approach the possibility to get at big sample was higher. This resulted in a web-based questionnaire that could be analyzed statistically. The result based from the collected data showed that the personal characteristics and experiences of the owner manager in micro firms do not explain the number of used information sources. Nor does it explain which sources of information the owner managers use depending on what personal characteristics and experiences they have. However, it shows that owner managers in micro firms is flexible, innovative, need to have control and are willing to take risk. This finding could be used in future research. The model presented in this dissertation is not rejected; future research could make a contribution by testing it again.

Ensamkommande barn som söker asyl som politiska flyktingar är allt mer förekommande. Den mest avgörande perioden för de ensamkommande barnen är den tid då de anländer till Sverige och hur de då tas emot. Den gode mannen är en av de personer som de träffar vid ankomsten och är en viktig och uppskattad person för de ensamkommande barnen. Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för vad ensamkommande barn anser vara betydelsefullt i relationen till den gode mannen under asylprocessen. Data har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Insamlad data har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har visat att en god relation till den gode mannen är betydelsefull för ensamkommande barn. Det har även framkommit att studiedeltagarna önskar att gode män ska ha tidigare erfarenhet som gode män när de åtar sig ett uppdrag, att den gode mannen bör vara tillgänglig, att denne ska se uppdraget som en mer informell relation samt att de ska fungera som ersättare för förälder/föräldrar. Studien har också visat att emotionellt stöd är betydelsefullt för de ensamkommande barnen. Slutsatsen av denna intervjustudie är att den gode mannen var en betydelsefull person i de ensamkommande barnens liv under asylprocessen där de fick praktiskt stöd men efterfrågade mer emotionellt stöd. Vidare förväntade de sig också att den gode mannen ska vara mer som en vän eller en förälder. / It is increasingly common for unaccompanied minors to seek asylum as political refugees. The most crucial factors for unaccompanied minors are the time they arrive in Sweden and the manner in which they are received. As one of the people they meet on arrival, their legal guardian is both important and appreciated by unaccompanied children. The purpose of this study has been to gain a deeper understanding of what unaccompanied minors consider to be significant in relation to the legal guardian during the asylum process. Data were collected through nine semi-structured interviews of unaccompanied minors. Data were collected through nine semi-structured interviews. These data were analyzed by qualitative content analysis. The results show that a good relationship with the legal guardian is significant for unaccompanied minors. The study found that participants wanted a legal guardian to be available, and for the legal guardian to see the mission as a relationship, to be informal, and to serve as a substitute for a parent/parents. It also emerged that emotional support is important for unaccompanied minors. The conclusion of the interview-based study was that the legal guardian was an important person in the unaccompanied minors’ lives during the asylum process. Besides receiving practical aid, the children asked for emotional support and expected that their legal guardian would be more like a friend or parent.

Syfte: Uppsatsens syfte är att tillföra förståelse och kunskap för hur rekryteringskonsulter arbetar med att definiera och bedöma personliga egenskaper som inkluderas i en kravspecifikation. Vidare vill vi kartlägga de verktyg som rekryteringskonsulter använder för att utföra denna bedömning. En större förståelse för dessa processer och begrepp kan skapa ökad medvetenhet och i förlängningen professionalisering av både företag och rekryterare, och framför allt i kommunikationen dem emellan.Metodik: Vi har använt oss av en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vi har utfört elva kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med elva personer aktiva inom rekryteringsbranschen.Resultat: Vi har uppmärksammat att rekryteringskonsulter finner en svårighet med att definiera de personliga egenskaperna i en kravspecifikation. Orsakerna har preciserats bero på en kommunikationsbrist mellan rekryteringskonsult och kundföretag. En bristande kommunikation resulterar i att definitionen av de personliga egenskaperna inte är överensstämmande mellan parterna, vilket försvårar rekryterarens arbete med att finna den rätta medarbetaren. Vi har kommit fram till att ett fysiskt möte skapar möjligheten för rekryteringskonsult och kundföretag att nå en god kommunikation. Den goda kommunikationen har i sin tur visats vara det verktyg som minskar risken för att en tolkningsvariation ska uppstå. / Purpose: The purpose of the essay is to provide an understanding and knowledge of how recruitment consultants work to define and assess personal qualities that are included in a requirement specification. Furthermore, we want map the tools that recruitment consultants uses to perform this assessment. A greater understanding of these processes and concepts can create an increased awareness and, in the long run, professionalization of both companies and recruiters, especially in the communication between them.Method: We have used a deductive and qualitative research approach. We conducted eleven qualitative and semi-structured interviews with people working within the recruitment industry.Conclusion: We have seen that recruitment consultants find it difficult to define the personal characteristics found in a requirement specification. The reasons are clarified to be due to the lack of communication between the recruitment consultant and the customer. A lack of communication results in the fact that the definition of the personal characteristics is not consistent between the parties, which significantly complicates the recruitment consultant’s work to find the right employee. We have therefore come to the conclusion that a physical meeting creates the opportunity for recruitment consultants and customers to achieve a good communication. The good communication has, in turn, been shown to be the way to reduce the risk of a definition variation.

Syftet med studien är att undersöka den osignerade, kvinnliga popartistens spelplan för att konstruera sig själv som ett “personligt (pop)varumärke” via sociala medier. Med ansats i fem djupgående intervjuer har jag sökt besvara hur detta “varumärkesgörande” ser ut, samt vilka möjligheter och svårigheter diskursen för med sig. Genom att diskutera empirin mot ett brett teoretiskt spektra, som tar upp såväl identitetens påverkan av samtida medier, socialkonstruktivistiska perspektiv, traditionella- samt postmoderna perspektiv på varumärken, genussystematiker samt mediereception, har resultaten kommit utmynna i en rad dilemman. Resultaten visar att synlighet i sociala medier prioriteras före det faktiska musikskapandet; syns en inte där, kommer heller inte musiken uppmärksammas av betydande aktörer och större publiker. Således suddas skiljelinjer ut mellan den digitala- och fysiska verkligheten, vilket resulterar i möjligheten att som trenden premierar, “imitera” den konventionella kändisens “industriella” uttryck, och på samma gång svårigheten i att fokusera medieinnehållet kring denna image utan att verka “självupptagen”. Samtidigt som den konventionella kändisens digitala konstruktion kan förstås skapad i en genusbetonad diskurs som instruerar kvinnliga (pop)musiker att alltjämt exponera sitt (attraktiva) yttre, samt, för att verka tillgängliga, ständigt dela var de går och gör, kommer studiens informanter att påvisa ett motstånd till de könsstereotyper som ofta figurerar i media. Resultaten påvisar således möjligheten att också ifrågasätta och utmana en stereotyp bild av den kvinnliga popartisten, varpå den digitala verklighetens spegel har potential att också lämna reflektioner i den “fysiska verkligheten”. Studiens informanter ger inga direkta svar på hur de faktiskt parerar svårigheten i att konstruera en delvis “fejkad” “industriell” image, utan att tappa den personliga (men inte privata) integriteten men påvisar att sökandet efter en “perfekt balanserad artistpersona” är ett oändligt, och kanske ouppnåeligt projekt.

Forskningen om nya partier har främst fokuserat på partier som lyckats ta sig in i riksdagen. Denna uppsats kommer därför att fokusera på Feministiskt Initiativ (FI), ett parti som varit nära att komma in i riksdagen. I riksdagsvalet 2014 fick partiet 3,12 % av rösterna. I nästkommande riksdagsval fick de endast 0,46 %. Genom fyra intervjuer med väljare som röstade på FI i riksdagsvalet 2014, och som röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 ger uppsatsen inblickar i väljares resonemang kring deras val av parti, samt svarat på frågan om vad som förändrades hos dessa väljare mellan riksdagsvalen. Resultaten har analyserats utifrån en egen analysmodell som utgått från tidigare forskning gällande hur personliga värderingar, den politiska kontexten, partiutvecklingen och partikonkurrensens har påverkat väljare i olika riktningar.     Varför väljarna röstade på FI i riksdagsvalet 2014 berodde på det upplevda hotet från Sverigedemokraterna, de feministiska värderingarna hos väljarna och Feministiskt Initiativ som det enda legitima alternativet för feministisk politik. Varför väljarna röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 berodde på att väljarna upplevde att övriga partier hade tagit in ett bredare feministiskt perspektiv, att FI försvann från den samhällspolitiska debatten samt att väljarna hade bytt ideologi. Förändringen hos väljarna kan således förstås genom den förändrade politiska konkurrensen, personliga värderingar och partiutvecklingen för FI.

<p>I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen.</p><p>In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.</p>

I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen. In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.

I have in my thesis performed a survey that builds on interviews of five former students at Mediepedagogiskt Center (Mpc) that is located at Sundsta-Älvkullegymnasiet in Karlstad which is incorporated into Karlstads-Hammarö comprehensive upper secondary school. The sample group of students all has various withdrawal years between 1997 - 2004. The aim of the survey is to evaluate any direct qualities that these students have had that helped them to get a occupation within the media industry after the completion of their education at Mpc.   This survey also tries to evaluate whether the orientation of their particular style of education is a factor for achieving employment. Before 1998 the course was divided into three A and B-level courses within the directions, photography, graphic design, text communication, sound production and film/television. After 1998 these are now divided into one A, B and C level courses, and one another level courses on A and B-level.   The result shows that something more than” just” a good schooling with high grades is needed to succeed into getting a occupation within the media sector. The survey also suggests that this extra quality often can be difficultly for the schools to teach to the students. The survey also suggests that a greater understanding of these processes might help the schools to convey these internal qualities to the students.   The way you express yourself, your work ethics, social competence, creativity, actual know-how, hunger for knowledge, the will to develop new skills and having a genuine interest are all factors that are often more valued than a good grade or which school one went to.