Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den mest förekommande beteendestörningen hos barn. Forskning visar att minst 5% av barn och ungdomar är drabbade världen över, men det finns troligtvis ett stort mörkertal hos såväl vuxna som barn. ADHD har blivit ifrågasatt för sin autenticitet och har varit föremål för diskussion de senaste årtiondena. De drabbade möts ofta av förutfattade meningar vilket skapar stigmatisering. Denna litteraturstudies syfte var att belysa individers egna upplevelser av att leva med ADHD. Resultatet visade att individer upplevde ett utanförskap i samhället oavsett ålder, genus och ursprung. Upplevelserna behandlade känslor av att vara i otakt med sin omgivning, att inte passa in i samhällets normer samt att bli stämplad som stökig och lat. Även upplevelser av att vara speciell med unika gåvor framkom i resultatet. Slutsatsen är att individer med ADHD lever i en verklighet med en alldeles särskild livsvärld. Att vilja förstå och kunna sätta sig in i denna livsvärld är av betydelse för alla i den drabbades närhet. Då vården i framtiden kommer att möta fler patienter med ADHD behövs mer kunskap inom området för att kunna främja hälsa hos dessa individer. / Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is the most common behavioral disorder among children. Research has proved that at least 5% of children and adolescents are affected in a worldwide perspective. A large number of people are probably unrecorded with the diagnosis. The authenticity of ADHD as a real diagnosis has been questioned during the last decades, and ADHD and its symptoms is still a matter for discussions. People living with ADHD are facing preconceptions which can cause stigmatization. The purpose of this literature study was to illustrate lived experiences of ADHD. The result of the study showed feelings of alienation in the community regardless of age, gender and origin. Their experiences were about feelings of being out of time with their surroundings, to not fit in the norms of society as well as being labelled as disorderly and lazy. Despite this, feelings of being special and gifted were also reported. The conclusion is that people living with ADHD holds a unique lifeworld, which is important to understand. The future holds a surge in demand for caring of patients with ADHD. To support health and wellbeing this require more knowledge within the area of behavioral impairments.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of influencer marketing with a focus on Generation Z. The study aims to reveal which properties of environmental and sustainability related content are important to maintain the social media engagement of Generation Z, as influencers start to include this on their social media platforms.  Method: The study takes a deductive and qualitative approach, focusing on the underlying factors of social media engagement. Data has been collected through three semi structured focus groups.  Results: The results from this study show that Generation Z have a double sided relationship with sustainability issues, where many consider these to be important, but few show this in their consumer behaviour. Furthermore, the participants’ attitudes towards sustainability issues being implemented on influencers’ social media platforms are positive, but there is also a large risk of decreased social media engagement from Generation Z. Messages about the environment and sustainability that are too negative or too frequent, can lead to the participants feeling anxiety or losing interest in the influencer at hand.  Conclusion: To summarize, there are some properties of environmental content which can be crucial for the sustention of the social media engagement of Generation Z. The content should use several types of media (images, videos, text, etc.), be well integrated with the influencer’s niche and the message should be short. The message is more appreciated if it is not in the form of a paid collaboration and the content should not appear so frequently that the influencer’s niche appears to have changed. Finally, the social media engagement might increase over time if the content is consistently interesting and engaging. / Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för området influencer marketing med ett fokus på generation z. Detta för att ta reda på vilka egenskaper i miljö- och hållbarhetsrelaterat innehåll som är viktiga för att följarengagemanget hos generation z inte skall minska, när influencers inför detta på sina sociala plattformar.  Metod: Studien har en deduktiv och kvalitativ ansats, med fokus på de underliggande faktorerna hos följarengagemang. Data på detta har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer i tre fokusgrupper. Resultat: Resultaten från denna studie visar att generation z har en tvåsidig relation till hållbarhetsfrågor, där de flesta anser att dessa är viktiga, men ett fåtal visar detta i sitt konsumtionsbeteende. Vidare är respondenternas inställning positiv till införandet av sådana frågor på influencers sociala plattformar, men risken är också stor för ett minskat följarengagemang från generation z. Budskap om miljö och hållbarhet som är för negativt lagda eller för frekventa kan skapa ångest hos respondenterna samt ett minskat intresse för influencern i fråga.  Slutsats: Sammanfattningsvis framgår det att vissa egenskaper i miljörelaterat innehåll kanvara avgörande för generation z:s fortsatta följarengagemang. Innehållet bör vara multimedialt, kortfattat och väl integrerat med influencerns nisch. Budskapet uppskattas mer om det inte är i form utav ett betalt samarbete och bör inte förekomma så pass ofta att influencerns nisch upplevs som förändrad. Vidare kan följarengagemanget öka med tiden om innehållet är konsekvent intresseväckande och engagerande.

Denna studie undersöker personliga egenskaper i rekryteringsannonser på LinkedIn för att se om det finns språkliga barriärer som sätts upp tidigt för att styra människor mot olika karriärvägar. I inledningen beskrivs hur vanligt förekommande det är att personliga egenskaper efterfrågas i rekryteringsannonser och att det mer eller mindre medvetet kan utgöra en grund för diskriminering. Studien är avgränsad till att undersöka rekryteringsannonser som publicerats på sociala medier plattformen LinkedIn. Studien görs genom att analysera eftersträvansvärda personliga egenskaper och om personliga egenskaper som bygger på traditionella könsroller används. Den valda metoden är kvalitativ med kvantitativa inslag och Faircloughs diskursanalytiska inriktning används tillsammans med ett socialkonstruktivistiskt tillvägagångssätt för att besvara frågeställningarna. Analysen belyser hur en reklamdiskurs och en traditionellt bedömande karaktärsdiskurs sammanblandas genom personliga egenskaper och därmed suddar ut gränsen mellan privat och professionell identitet, där manligt och kvinnligt kodade egenskaper är lika mycket efterfrågade. Resultatet visar att personliga egenskaper är en del av en förflyttning inom svensk språkideologi där det som anses vara kvinnligt eller manligt språk planas ut. Slutsatsen är att den ”jämlika” rekryteringsannonsen tyder på att den ojämlikhet som syns på arbetsmarknaden sker i en annan del av rekryteringsprocessen. Samt att en social, utåtriktad person inkluderas och en mer tillbakadragen eftertänksam person exkluderas. Frågor som väcks är hur personliga egenskaper uppfattas av individen vid mottagandet av texten, om det sker en bedömning av den egna personen eller om de bara uppfattas som floskler.

Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för gymnasieelevers medvetenhet om de etablerade reglerna för i synnerhet användandet av det reflexiva pronomenet i possessivform, sin, och personliga pronomen i stort. Ytterligare ett syfte med studien är att få kunskap om svensklärarstudenters förhållningssätt till framtida undervisning om olika typer av pronomen. Med hjälp av två enkätundersökningar samlades information från 70 gymnasieelever och 26 svensklärarstudenter in. Resultatet visar att gymnasieelever, oavsett modersmål, har viss medvetenhet om när personliga och reflexiva pronomen ska användas enligt etablerad språknorm, men har problem med det när subjektet är i plural eller har ett genitivattribut och vars objekt syftar tillbaka till subjektet. Svensklärarstudenter anser att det generellt är viktigt att ha kunskaper om grammatik och pronomen, men om det i framtiden är viktigt att kunna skilja på personliga och reflexiva pronomen råder delade åsikter om.

Psychodynamic therapy (PDT) and Cognitive behavioral therapy (CBT) are the main Therapeutic Orientations (TO) in Sweden and this study aims to explore the relationship between psychologists personal value preferences and their inclination toward PDT/CBT. Furthermore, the study explored if there is a tendency to explicitly appreciate one TO and depreciate the other (explicit bias) and additionally, if that tendency is associated with personal value preferences. Participants consisted of a voluntary response sample of clinical psychologists in Sweden (N = 151). The subjects answered an online survey advertised in the largest Swedish group for psychologists only on a social network. The survey was comprised from three already existing questionnaires (Portrait Values Questionnaire (PVQ57), Therapeutic orientation questionnaire (TOQ-R) and Therapeutic orientation- and experiences questionnaire (TOES). Results showed that inclination toward CBT was significantly associated with the personal value preferences security and power and that there was a clear tendency of explicit bias. The sample was skewed toward appreciating CBT and depreciating PDT and the personal value preference benevolence was higher for the unbiased group than it was for the biased group. This study shows accordance with previous research with the exception of there being less extensive differences regarding personal value preferences and inclination towards TO. / Psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) är de mest tillämpade terapiorienteringarna (TO) i Sverige och denna studie syftar till att utforska sambandet mellan psykologers personliga värderingspreferenser och deras benägenhet för PDT/KBT. Därtill utforskas huruvida det finns en tendens att uttryckligen uppskatta den ena TO och nedvärdera den andra (explicit bias) och dessutom, om den tendensen är förknippad med personliga värderingspreferenser. Deltagarna bestod av ett frivilligt svarsurval av kliniska psykologer i Sverige (N = 151). Försökspersonerna svarade på en webbenkät som hänvisades till i den största sociala nätverksgruppen för svenska psykologer. Undersökningen använde sig av tre redan existerande frågeformulär. Webbenkäten bestod av tre redan existerande frågeformulär: Portrait Values Questionnaire (PVQ57), Therapeutic orientation questionnaire (TOQ-R) and Therapeutic orientation- and experiences questionnaire (TOES). Resultaten visade att en benägenhet för KBT var signifikant förknippad med personliga värderingspreferenserna säkerhet och makt samt att det fanns en tydlig tendens till explicit bias. Urvalet lutade mot att uppskatta KBT och nedvärdera PDT samt att personliga värderingspreferensen välvilja var högre för gruppen bland psykologer utan bias än de med hög bias. Denna studie visar överensstämmelse med tidigare forskning, men uppvisar mindre skillnader vad gäller personliga värderingspreferenser och föredragen TO.

Bakgrund: Distansarbete beskrivs vara en arbetsform där arbetstagare, på heltid eller deltid, utför arbetsuppgifter på annan plats än det centrala kontoret för organisationen. Tidigare forskning har lyft hur personliga egenskaper och olika grad av implementering av digitala verktyg kan påverka effektiviteten vid distansarbete.  Problemformulering: Personliga egenskaper och digitala verktygs inverkan på upplevd effektivitet vid distansarbete.  Syfte: Att ta reda på om arbetstagares självskattning av personliga egenskaper kopplade till FFM påverkar deras upplevda effektivitet vid distansarbete. Arbetet syftar även till redogörande för arbetstagares upplevda effektivitet vid distansarbete kopplat till användande av digitala verktyg vid arbetsformen. Metod: För att besvara frågeställningen användes kvantitativ metod. En enkätundersökning genomfördes på ett urval arbetstagare vilka hade erfarenhet av distansarbete. Den empiriska datan utgörs av 56 respondenter från tre kommuner i Västra Götalandsregionen. Analysen genomfördes med enkel linjär regression med effektivitet på distans som beroende variabel och en oberoende variabel satt utifrån respektive hypotes. Slutsats: Av de 8 hypoteser som utformats kan ingen av dem antas. Detta är en konsekvens av att det utifrån resultatet inte kunde påvisas några positiva samband mellan variablerna som sågs signifikanta. I föreliggande studie ses alltså inte hög grad av en viss personlighetstyp påverka den upplevda effektiviteten vid distansarbete. Resultatet visar heller inte att de arbetstagare som uppfattar kommunikationen som enkel, anser att arbetsgivaren anpassat sitt ledarskap eller fått utbildning inom ramen för arbetsformen upplever sig mer effektiva vid distansarbete. / Background: Telework is described as a form of work where employees, full-time or part-time, perform tasks in a place other than the central office of the organization. Previous research has highlighted how personal characteristics and different degrees of implementation of digital tools can affect the efficiency of teleworking. Problem formulation: Personal characteristics and the impact of digital tools on perceived efficiency in teleworking. Aim: To find out whether employees' self-assessment of personal qualities linked to FFM affects their perceived efficiency in teleworking. The work also aims to account for employees' perceived efficiency in teleworking linked to the use of digital tools in telework. Method: A quantitative method was used to answer the question. A survey was conducted on a sample of employees who had experience of teleworking. The empirical data consists of 56 respondents from three municipalities in the Västra Götaland region. The analysis is performed with simple linear regression with efficiency during telework as a dependent variable and an independent variable based on respective hypotheses. Conclusion: Of the 8 hypotheses formulated, none of them can be assumed. This is a consequence of the result not showing any positive relationships between the variables that were seen as significant. In the present study, therefore, a high degree of a certain personality type is not affected by the perceived efficiency of teleworking. The results nighter shows that those employees who perceive communication as simple, believe that the employer has adapted their leadership or have received training within the framework of telework, consider themselves more effective when working remotely.

The researcher takes a user-centric empirical approach to estimate different consumer group participant views on the personalization technology adoption within the skincare industry. In addition, the study aims to highlight the main identified opportunities and concerns that users associate with the personalized technology solutions within the industry, such as skincare and product quizzes, in-depth questionnaires, smart skin analysis tools, and others. The empirical study sample consists of 17 subjects who represent three different generation groups (Generations X, Y, and Z). For data analysis purposes, the author has performed content and discourse analysis, sentiment assessment, and word cloud visualizations using the Python word cloud library. The conducted sentiment analysis shows that the Gen X group’s users overall have a negative attitude towards personalization technology adoption for the skincare (average sentiment: 0.294) in comparison to Gen Y and Gen Z consumers whose sentiment analysis results showed neutral and positive tendencies. The content analysis showed that Gen Y and Gen Z consumers are more concerned about the data governance and its associated risks than Gen X consumers for whom the results and skin health-related improvements were indicated as having higher importance. According to the gathered data, the majority of Gen Y and Gen Z consumer group participants see personalization technology as the future of the skincare industry; nevertheless, Gen X consumers believe that personalization within the skincare will not be attached to one brand and will be more focussed on addressing specific skin conditions and concerns as well as will be more evidence-based. / Forskaren använder sig av en användarcentrerad empirisk metod för att uppskatta olika konsumentgruppers åsikter om hur tekniken för att ge personliga hudvårdsråd används inom hudvårdsbranschen. Dessutom syftar studien till att belysa de viktigaste identifierade möjligheterna och farhågorna som användarna förknippar med dessa tekniska lösningar inom branschen, såsom hudvårds- och produkttester, djupgående frågeformulär, smarta hudanalysverktyg och andra. Den empiriska studiens urval består av 17 personer som representerar tre olika generationsgrupper (generationerna X, Y och Z). Författaren har för analysen av datan genomfört en innehålls- och diskursanalys, en känsloutvärdering samt en ordmolnsanalys med hjälp av Pythons ordmolnsbibliotek. Den genomförda känslighetsanalysen visar att användare i gruppen Gen X överlag har en negativ inställning till att införa teknik för att erhålla personliga hudvårdsråd (genomsnittlig känsla: 0,294) i jämförelse med konsumenter i generationerna Y och Z, vars känslighetsanalysresultat visade neutrala och positiva tendenser. Innehållsanalysen visade att Gen Y- och Gen Z-konsumenterna är mer oroade över datastyrningen och de därmed förknippade riskerna än Gen X-konsumenterna, för vilka resultaten och förbättringarna av hudhälsan angavs ha större betydelse. Resultaten av studien visar att en majoritet av Gen Y- och Gen Z-konsumentgruppens deltagare ser att utvecklandet och användandet av teknik för att ge personliga hudvårdsråd är framtiden för hudvårdsbranschen. Gen Xkonsumenterna tror dock att tekniken för personliga hudvårdsråd inte kommer att vara knuten till ett märke och att den kommer att vara mer inriktad på att hantera specifika hudtillstånd och problem samt vara mer evidensbaserad.

Bakgrund: Kostvanor och relation till kost påverkas av flera faktorer och self-compassion har en inverkan på båda enligt tidigare forskning. Self-compassion grundar sig i tre komponenter som är self-kindness, mindfulness, common humanity. Syfte: Syftet ämnar skapa en fördjupad förståelse för den upplevda kopplingen mellan selfcompassion och kost. Metod: En litteraturstudie i form av en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: Resultatet redovisar tre teman: self-compassion påverkar relationen till kost, selfcompassion påverkar kostbeteenden och self-compassion är ett ständigt pågående arbete. Slutsats: Self-compassion har gett olika erfarenheter så som ökad medvetenhet, höjd närvaro, samt ökat fokus på behov, näring och känslor relaterat till kost jämfört med tidigare. Vardagliga beteenden kring kost har förbättrats genom self-compassion då personer ätit långsammare och överätit i mindre utsträckning. Self-compassion kan dock kräva arbete. Deltagare upplevde över lag att self-compassion påverkade dem positivt. / Backround: Dietary habits and the relationship to dietary habits are influenced by several factors and self-compassion has an impact on both according to previous research. Selfcompassion is based on three components which are self-kindness, mindfulness, common humanity. Aim: The aim of this study was to create a deeper understanding of the perceived connection between self-compassion and diet. Method: A literature review in the form of an integrative compilation of qualitative research. Result: The results report three themes: self-compassion affects the relationship to diet, selfcompassion affects dietary behaviors and self-compassion is a constantly ongoing work. Conclusion; Self-compassion has given different experiences such as increased awareness, increased presence, as well as increased focus on needs, nutrition and feelings related to diet compared to before. Everyday behaviors around diet have improved through self-compassion as people ate more slowly and overeat to a lesser extent. However, self-compassion takes work. Participants generally felt that self-compassion affected them positively.

The thesis examines accompanied asylum-seeking children’s position in Swedish asylum reception management and in the determination of their claims. The three articles of the thesis focus on children’s own experiences of seeking asylum, on the experiences and practices of the civil servants at the Migration Board, as well as those of the legal representatives that assist asylum-seekers in the application process. The thesis builds on ethnographic fieldwork carried out between 2008 and 2010 in southwest Sweden. Theoretical inspiration has been sought in the new sociology of childhood as well as in practice theory. The first article in the thesis concerns children’s caseworkers who are responsible for safeguarding children’s interests in the Migration Board’s daily work with reception. The study highlights a range of dilemmas caseworkers have to deal with in their role as frontline bureaucrats. The study shows that the children’s caseworkers often perceive their discretion as limited, but also that they themselves contribute to limiting it, for example due to their hesitation in challenging existing norms and collegiality.    The second article examines the ways in which legal representatives, who act on behalf of families in asylum determinations, in their practice perceive and relate to the concept of children’s best interests and children’s right to participate. The study shows that children in families can become invisible in the legal representatives’ daily rounds. This invisibility is due to practical limitations in the representatives’ work as well as a general view that children rarely have their own grounds for asylum, as separate claimants to their parents. The third paper of the thesis explores the ways in which children experience and seek to influence circumstances that signify their time spent as asylum-seekers. The study shows how the children developed a range of tactics to deal with their particular situations, which varied with their housing and schooling, and the family’s financial resources. The conclusion is that the children themselves are the primary representatives of the child perspective in the asylum-seeking process, not least through their struggle to belong and create a life like that of ’ordinary’ children.  In line with previous research in the field, the thesis points to the contradiction between the principle of regulated migration and the child perspective in the asylum-seeking process. Together with practical circumstances, such as lack of resources, this contradiction results in a more limited implementation of the child perspective than rules and regulations actually stipulate. Finally, the thesis points to the active role asylum-seeking children take in their efforts to create an everyday life that is as similar as possible to that of  the ’ordinary’ children (e.g. non asylum-seeker and permanently settled children) around them. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 1: Submitted.</p>

How and what companies publishes on social media have become more important. Different types of post generate different type of effects and if companies want to create brand loyalty and brand trust they must take this in consideration. Consumers want to be reached by content that is personal, they also want to feel that the companies deliver something of value. Content marketing deals with this aspect and focus on helping, informing and entertaining the recipients. This study examines informative, personal and entertaining posts and how they affect brand trust and brand loyalty. A quantitative method have been used in this study and a survey was used to gather data. 150 respondents answered the survey and the data was analysed with a bivariate and multivariate method in the statistic programme SPSS. The result of the study show that all three types of posts are important to use if companies publish posts on social media. The study contributes with knowledge of informative, personal and entertaining post and what effect they have on brand trust and brand loyalty. Informative and personal types of post have a significant and positive effect on brand trust. Brand loyalty is affected by all three types of post and the effects is positive. / Hur och vad företag publicerar på sociala medier har blivit allt viktigare. Olika typer av inlägg genererar olika effekter och vill företag skapa varumärkestillit och varumärkeslojalitet måste de ha detta i beaktande. Konsumenter vill bli nådda av innehåll som känns personligt och känna att företagen levererar något värdebringande. Innehållsmarknadsföring behandlar denna aspekt och fokuserar på att hjälpa, informera och underhålla mottagarna. Denna studie undersöker typerna av inlägg, informerande, personliga och underhållande och hur de påverkar varumärkestillit och varumärkeslojalitet. I studien har en kvantitativ metod använts och en enkätundersökning användes för att samla in data. 150 respondenter besvarade enkäten och data analyserades därefter med en bivariat analys samt multivariata analyser i statistikprogrammet SPSS. Studiens resultat visar att alla typerna av inlägg är viktiga att använda om företag publicerar inlägg på sociala medier. Studien bidrar med kunskap om vilka effekter informerande, personliga och underhållande inlägg har på varumärkestillit och varumärkeslojalitet. Informerande och personliga inlägg har en signifikant och en positiv effekt på varumärkestillit. När det gäller varumärkeslojalitet anses alla tre typerna av inlägg vara signifikanta samt att de har en positiv effekt på varumärkeslojalitet.