Kommuner använder platsmarknadsföring för att attrahera och behålla medborgare vilket under senare år blivit mer aktuellt då konkurrensen mellan platser har ökat. Tidigare har städers platsmarknadsföring varit riktad mot att utveckla turism, men idag används strategin framförallt för att framhäva staden som en attraktiv plats för företag, och medborgare att leva i. Då det är viktigt för kommuner att ha en gynnsam befolkningsutveckling för att överleva, samt att få yngre individer att stanna inom kommunen, vilket bidrar till långsiktiga skatteintäkter. För att kommuner ska kunna utföra lyckade marknadsföringsstrategier är det viktigt att förstå medborgarnas behov och spegla det i marknadsföringen. Ovan nämnd fakta bidrog till avsikten med denna uppsats som var att beskriva och till viss del förklara hur platsmarknadsföring kan användas av en kommun för att behålla medborgare av Generation Y. Uppsatsens syfte var att uppnå en djupare förståelse för hur kommuner kan behålla Generation Y, där studiens forskningsfrågor utformades och kopplades till relevanta teorier inom forskningsområdet för att besvara studiens syfte. Genom en kvalitativ fallstudie genomfördes flertalet intervjuer med respondenter från Generation Y, vilket gav insikt till aspekter som Generation Y värdesätter inom en kommun. Studien fann att utbud, variation och tillgänglighet är centrala aspekter för att behålla medborgare. Där aspekterna nattliv, evenemang och offentliga transportförbindelser var mest önskvärda för Generation Y. Även möjligheten till delaktighet, och att kunna påverka beslut var centrala aspekter. Utifrån studiens resultat bör kommuner i större utsträckning sträva efter att skapa en relation med medborgare av Generation Y. Där kommuner involverar medborgarna så att de känner delaktighet och upplever att de kan påverka utvecklingen av kommunen de bor i, vilket ökar möjligheten till att behålla Generation Y. Studiens resultat kombinerat med bakomliggande teorier i ämnet påvisar relevansen av att kommuner behöver kunskap om vad Generation Y värdesätter, detta för att kunna utföra en passande marknadsföringsstrategi som behåller de som medborgare.

Vi lever i en allt mer globaliserad värld som medfört en ökad frihet för individer att röra sig mellan länder, regioner, städer, byar eller landsbygder. Det har bidragit till att individer kan tillskriva sig flera identiteter utifrån upplevelsen av olika kulturer och platser. Individens identifiering med en plats kan ha betydelse för hur hen ser på att flytta ifrån platsen till en ny plats. Syftet med studien är att få en förståelse för om och hur individer som inte är födda i Sverige identifierar sig med olika geografiska platser där de bott, hur det anknyter till deras identitet och vilken betydelse det kan ha för att byta boendeort i Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta djupintervjuer med individer som inte är födda i Sverige men som är bosatta i landet. Resultatet visar att individerna inte identifierar sig med sina nuvarande bostadsorter framförallt eftersom de saknar ett arbete och identifierar sig som immigranter. De har en kulturell bakgrund med sig och majoriteten har fortfarande en stark förankring med sina födelseländer vilket har format deras identitet, samtidigt som de försöker förhålla sig till den nya kulturen. Samtliga intervjupersoner uppger att de är beredda att flytta ifrån sina nuvarande bostadsorter om de får ett arbete någon annanstans eftersom de inte ser en framtid där på grund av avsaknaden av arbete. Utifrån deras beskrivningar kan det tolkas som att de har svagare band och en svagare förankring till sina nuvarande bostadsorter, och att det inte finns några motstånd eller hinder för hur de förhåller sig till att flytta. Det är något som kan gynna kompetensförsörjningen i de norra delarna av Sverige där det finns ett stort behov av arbetskraft till följd av de stora företagsetableringar som sker. / We are living in an increasingly globalized world that has led to an increased freedom for individuals to move between countries, regions, cities, villages, or rural areas. It has contributed to individuals being able to attribute multiple identities based on the experience of different cultures and places. The individual’s identification with a place can have an impact on how he or she feels about moving from that place to a new place. The aim of the study is to contribute to a deeper understanding of whether and how individuals who were not born in Sweden identify themselves with different geographical locations where they have lived, how it relates to their identity and what significance it may have to change place of residence in Sweden. The empirical material has been collected through eight in-depth interviews with individuals who live in Sweden but who were not born in Sweden. The result shows that the individuals do not identify themselves with their current places of residence, primarily because they are unemployed and because they feel and identify themselves as immigrants. They have a cultural background and the majority have strong ties with their native countries which has shaped their identity and they try to relate to the new culture. All interviewees state that they are prepared to move from their current places of residence if they get at job elsewhere because they do not see a future where they live today due to the lack of work. Based on their descriptions, it can be interpreted that they have less ties and attachment to their current places of residences, and that there is no resistance or obstructions in how they relate to move to a new place. This is something that the northern parts of Sweden can consider in their working process with attracting labor because of the large company establishments in the area.

Levnads- och arbetsförhållanden har i mindre svenska småorter under det senaste seklet genomgått stora förändringar. Fjelie, den lilla byn i sydvästra Skåne var i början på seklet ett aktivt jordbrukssamhälle med egen järnvägsstation, lanthandel, smed, post och skola. Idag finns få spår av detta bevarat och Fjelie ger ett stillsamt intryck för den besökande. Syftet med examensarbetet är att undersöka Fjelies identitet och fysiska karaktär. Vidare undersöker vi möjligheter för att öka attraktiviteten och utvecklingen av byn. Syftet uppnås genom en ortsanalys, som bygger på observationer, fältstudier samt dokumentanalyser. Ortsanalysen kompletteras med en enkätundersökning samt intervjuer bland de boende i Fjelie. Resultatet visade att förändringar var något som ifrågasattes och att det även fanns en osynlig uppdelning i byn som gör det svårt att skapa en stark bygemenskap. Men det framkom att byn hade en spännande historia och att de flesta bybor önskar behålla Fjelie småskalighet intakt. / The living- and working condition has changed dramatically in small countryside villages in Sweden during the last decade. Fjelie, a small village in the countryside of the southwest of Skåne, was in the beginning of the 20th century an active agricultural village with a railway station, groceries, a blacksmith, a post office and schools. Today there is almost no trace of the history and Fjelie makes a reserved impression to visitors. The purpose of this study is to explore Fjelies identity and physical environment. For longer terms the study might help to increase the attraction and development in the village. The purpose will be persued by means of a field study with observations, interviews, an einquiry and document analysis. The enquiry and interviews indicate that any alteration was questioned and that Fjelie has an invisible classification system that makes it difficult to establish a social unity in the village. But the results also showed that Fjelie has an interesting history and the majority of the citizens want to keep Fjelies smallness.

Syfte och Forskningsfråga Följande flerfallsstudie behandlar relationen mellan fenomenet filmturism och destinationsvarumärken. Utifrån fenomenet ställer studien frågan vilka förutsättningar film skapar för uppbyggnad av destinationsvarumärken. Syftet med studien är därmed att göra en inventering av destinationers möjligheter och begränsningar vid varumärkesbyggande vid filmturism.   Metod Flerfallsstudien har härletts ur en deduktiv ansats, där tre fall har utgjort analysobjekt. Insamling av empirisk data har skett genom fem intervjuer med informanter knutna till studiens fall där turismaktörens perspektiv representeras. De tre studerade fallen har utgjorts av Ystad med filmerna om Wallander, Skopelos med filmen Mamma Mia! och Arendal med filmen Frozen. En andra metod som genomförts är webbaserad enkätundersökning med 161 respondenter som representerar turistens perspektiv.   Resultat och Slutsats Studien har kunnat visa på vilket sätt fallen arbetar med sina destinationsvarumärken och vilken påverkan filmerna haft på destinationerna. Det har även framgått att flera förutsättningar uppstått som går att arbeta med vid uppbyggnad av destinationsvarumärken. Slutligen har ett tydligt band mellan film och destination identifierats inom studiens fall och även att redan existerande förutsättningar som funnits på destinationerna är av vikt vid etablering av filmturism. En slutsats som har dragits är att förutsättningar för varumärkesbyggande av destinationer är komplexa och kan påverkas av faktorer som gör varje destinations förutsättningar unika. Studien har kunnat visa på att filmturism inte är ett passivt marknadsföringsverktyg utan måste aktivt arbetas med för att bygga upp destinationens varumärke. / Purpose and research question The following multiple case study is treating the relationship between the phenomena of film tourism and destination branding. Within the subject, the thesis is asking the question which prerequisites films creates for building destination brands. The purpose of the study is therefore to do an inventory of destinations possibilities and limitations when building a brand through film tourism.   Method The study has been carried out with a deductive approach, where three cases has been the objects for analysis. Gathering of empirical data has been done by conducting five interviews with informants bound to the cases, representing the tourism actors perspective. The three cases of the study is Ystad with the movies about Wallander, Skopelos with the movie Mamma Mia! and Arendal with the movie Frozen. A second method which has been conducted is a web-based survey with 161 respondents, representing the perspective of the tourist.   Result and Conclusions The study has shown in what ways the cases are working with destination brands and which impact the films has made on the destinations. Findings has also been found in how multiple prerequisites has emerged, which can be used in the work with building a destination brand. As a conclusion, a clear bond between a film and a destination has been identified within the cases of the study, and also how the already existing prerequisites at the destinations is of importance when establishing film tourism. A conclusion which has been drawn is how prerequisites for building a destination brand, are complex and can be influenced by factors which makes every destination’s prerequisites unique. The study has shown how a film is not a passive tool for marketing, but has to be used actively by destinations to build a brand.

No description available.

This paper examines some processes behind the creation of place identity and place attachment using a broad theoretical framework. The framework is structured around the creation of space and place, followed by theories and models on how places are given identity and finally some possible effects of place identity. These theories are then used to examine place identity formation among residents and real estate agents in Hammarby Sjöstad, a newly developed urban residential area in Stockholm, Sweden. A total of 5 in depth interviews were carried out with local residents in different parts of the residential area, as well as 3 in depth interviews with real estate agents active in different parts of the area. The interviews were transcribed and analysed in relation to the theoretical framework as well as documents relating to the planning of the area. The study shows that there has formed a local identity in Hammarby Sjöstad, not defined by the administrative borders of the area. The perceived extent of the area most probably stem from that the lake Hammarby Sjö acts as a physical barrier between the area and the rest of the inner city. This might be the reason to the evolution of a defined perceived community there. The effects of this could be a contributing factor in the segregation that is evident in urban areas, which calls for attention to the possible effects of place identity in urban planning.

Denna studie menar att det i arkitekturens mellanrum, där vardagslivet tar plats, sker intressanta handlingar som sätter sin prägel på staden och dess invånare. Med ett fokus på urban konst och främst konstfestivaler i det urbana rummet undersöks den offentliga konstens olika ingrepp på platsen och de sociala gemenskaperna i målet att skapa en socialt hållbar stad. Offentlig konst kan i många fall ses som ett estetiskt och vackert inslag i områden. Denna uppsats hävdar dock att den offentliga konsten kan tillskrivas ytterligare ett värde, nämligen det instrumentella.  Urbana konstfestivaler är ett återkommande fenomen och används ofta som ett verktyg i främjandet av en socialt hållbar stad. Ur ett stadsbyggnads- och socialt investeringsperspektiv ska konsten, vare sig det är muralmålningar, skulpturer eller mosaikplattor, göra staden mer sammanlänkad, öka gemenskapen mellan invånare och förhöja känslan av tillhörighet. Den konst som fyller de urbana rummen tillskrivs därför både ett socialt och instrumentellt värde. Genom att studera konstfestivalen Hammarkullen Urban Art 2017 undersöks just denna relation mellan det samhälleliga målet om en socialt hållbar stadsutveckling och de urbana konstverken. Studien menar att det i denna förbindelse uppstår en rad dilemman rörande platsidentitet, platsskapande och platsautenticitet. Frågan som ställs är om urban konst är ett verktyg som är väl lämpat för att nå en sammanlänkad och socialt hållbar stad med högt deltagande? Studien är byggd på empiriskt material insamlat genom en fallstudie av Hammarkullen Urban Art 2017. Genom kvalitativa forskningsintervjuer har personer direkt länkade till konstfestivalen blivit hörda. Då festivalen ägde rum under 2017 har dessa intervjuer i kombination med dokumentanalyser och fältanalyser gett oss en förståelse att urbana konstfestivaler kan bidra med stärkt social hållbarhet. Dock kan nyttjandet av konsten i detta avseende bära med sig dilemman rörande platsers säregna kvalitéer. Avslutningsvis visar studien att urbana konstfestivaler har en inneboende motstridighet. Trots att den urbana konsten tenderar att vara ett demokratiserande verktyg för att öppna upp staden rum, syns även spår av marknadens intrång. Den offentliga konsten har blivit ett verktyg för städer och områden att profilera sig på. Detta går även att se i studiens fokusområde Hammarkullen. I och med inkorporerandet av Hammarkullen Urban Art 2017:s konstverk i stadsbilden förstärks bilden av området som kulturellt nav. / With a focus on urban art, and especially street art festivals, this study examines the various impacts public art can have on urban spaces and the social communities. This study suggests that, in the interspaces of urban architecture, interesting phenomena connected to urban art makes its mark on the city and its inhabitants. Public art can in many cases be seen as an aesthetic and beautiful element. However, the authors behind this work claim that public art can be attributed another value, namely the instrumental. From an urban planning perspective, art should make the city more interlinked, increase fellowship between residents and increase the sense of belonging. Moreover, it also increases welfare, profit and health. The question asked is whether urban art and street art festivals are a tool that is well suited to reach an interconnected and socially sustainable city?  The study is based on empirical material collected through a case study of Hammar- kullen Urban Art 2017. Through qualitative research interviews, the voices of people with a connection to the street art festival have been collected through interviews. As the festival took place in 2017, these interviews in combination with analyses of documents and field studies gave the study a reliable result on how urban art festivals can contribute to strengthening social sustainability. However, with the use of art in this aspect, dilemmas can follow concerning the peculiar qualities of places. Street art festivals are often used as a tool in the promotion of a socially sustainable city. By studying the street art festival Hammarkullen Urban Art 2017 the relationship between the societal goal of a socially sustainable city and the urban works of art is examined. Public art has become a tool for cities and areas to profile themselves in a different way from their previous image. The study claims that a number of dilemmas arise in the context between the societal goal and the urban art regarding place identity, placemaking and authenticity.  The study concludes that street art festivals have an inherent contradiction and are rather a tool for cities to promote themselves to fulfil the dominant culture’s desire for authenticity than a means to beautify the urban spaces. This position can also be seen in the Hammarkullen area as the incorporation of Hammarkullen Urban Art 2017’s artwork strengthens its identity as a cultural hub.

Vid stora infrastrukturprojekt påverkas den kommunala fysiska planeringen, men frågan är hur? Denna kandidatuppsats ämnar undersöka detta genom en fallstudie av hur det nationella infrastrukturprojektet Ostlänken har påverkat den kommunala och mellankommunala planeringen som genomförts i den fjärde storstadsregionen, en funktionell region bestående av Norrköping och Linköping. Platsidentiteten fjärde storstadsregionen uppkom för att uppmärksamma regionens nationella och internationella position som en av Sveriges främsta storstadsregioner tillsammans med Stockholm, Göteborg och Malmö. Ostlänken är en del av den tänkta Götalandsbanan som ämnar binda samman dessa storstadsregioner med en ny stambana för höghastighetståg. I och med detta stärks den fjärde storstadsregionens nationella och internationella samband men även det regionala sambandet inom den funktionella region som platsidentiteten baseras på.  Kandidatuppsatsens syfte är därför att undersöka hur Ostlänken har påverkat kommunernas handlingskraft samt hur den kommunala översiktsplaneringen har hanterat de osäkerheter som Ostlänken medfört. Syftet är även att undersöka hur detta har påverkat kommunernas regionala samarbete och därmed undersöka hur platsidentiteten fjärde storstadsregionen framställs.  För att besvara undersökningens syfte har tre teoretiska utgångspunkter framförts för att ge en vidare förståelse. Den första handlar om polycentrisk utveckling i polycentriska urbana regioner, vilket är en samling teorier om hur flera närliggande städer med ett starkt funktionellt utbyte påverkar varandra. Vidare framförs teorier kring platsidentitet och platsmarknadsföring, samt teorier kring hantering av risk och osäkerhet i planering.  De kommunala planhandlingarna som valts ut, undersöks genom en kvalitativ textanalys baserad på ett antal konkreta frågeställningar. Planhandlingarna analyseras sedan utifrån de teoretiska utgångspunkterna och sammanställs i tabeller. Undersökningen visar att Ostlänken har haft stor påverkan på de planer som undersökts, samtidigt som det även antas påverka användandet av platsidentiteten fjärde storstadsregionen. Att platsmarknadsföringen för regionen påverkats av osäkerheterna kring Ostlänken baseras på den analys som genomförts, där fjärde storstadsregionen framställs som en symbolisk platsidentitet. Baserat på detta framförs slutsatsen att Ostlänken är den faktor som hade kunnat bidra med en legitimitet till fjärde storstadsregionen, och därmed även stärka regionens position och konkurrenskraft. Kandidatuppsatsen avslutas med en diskussion där en del av den problematik som uppdagats under undersökningens genomförande, samt undersökningens generaliserbarhet, framförs.

Denna studie har undersökt spårvägsprojektet i Lund utifrån fokuset platsmarknadsföring, tillgänglighet, tillväxt och hållbar utveckling. Den har även fokuserat på motiven bakom spårvägen. Studien gör detta genom en kvalitativ forskningsmetod, där en textanalys har utförts av Lunds kommuns planeringsdokument. Resultaten av textanalysen identifierar de ovan nämnda perspektiven och deras relation till spårvägen.  Studien drar slutsatsen att medan spårvägen främst agerar som ett transportmedel, används den även som ett verktyg för platsmarknadsföring och varumärkesbyggande för att skapa en attraktiv stadsmiljö. Den attraktiva stadsmiljön eftersträvas eftersom den attraherar människor och investeringar. Införandet av spårvägen innebär dock både positiva och negativa effekter. Även ifall spårvägen uppmuntrar markvärdeshöjningar och ekonomisk tillväxt, kan det även leda till försämrade sociala förutsättningar där bostäder blir mindre överkomliga. Den tidigare forskningen förtydligar att det finns avvägande intressen mellan ekonomiska vinster och allmännyttan. Därutöver föreställs perspektiven om tillgänglighet och platsmarknadsföring, med ett fokus på att förstärka varumärket snarare än att tillgodose invånarnas behov. Samtidigt är spårvägens potential att förbättra tillgänglighet och miljökvalitet erkänd, men farhågor kring social rättvisa lyfts fram. Studien bygger på begränsad information, det föreslås därför att alternativa metoder och perspektiv på Lunds spårväg används för att vidare bidra till en mer holistisk bild av ämnesområdet. För att återge en sammanfattande syn så belyser studien vikten av att planeringen av spårvägar balanserar ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter. / From the vantage points of place marketing, accessibility, growth, and sustainable development, this study looked at the Lund tram project. It has also concentrated on the tramway's goals. The study used a qualitative research methodology, and planning documents from the municipality of Lund were subjected to text analysis. The text analysis's findings reveal the perspectives mentioned above and how they relate to the tramway.   According to the study's findings, the tram serves primarily as a mode of transportation but is also employed as a tool for place marketing and branding to create a pleasing urban environment. A desirable urban environment appeals to both people and investments. However, the tramway's embodiment calls for both favourable and unfavourable outcomes. The tramway promotes economic growth and increases in real estate values, but it can also exacerbate social conditions by making houses more expensive. There are trade-offs between economic advantages and the public interest, according to earlier studies. In addition, rather than emphasizing resident requirements, the perspectives of accessibility and location marketing are envisioned as strengthening the brand. While acknowledging the tramway's potential to increase accessibility and environmental quality, social justice problems are also brought up. Since the study is based on limited data, it is advised that different approaches and viewpoints on Lund's tramway be taken to contribute to a more comprehensive understanding of the topic. The study emphasizes the significance of balancing economic, social, and environmental aspects in the planning of tramways in order to present a summarized view.

The purpose of my investigation is to see if and, if so, how teachers for the younger ages work with local history as a resource in history teaching. And if the teachers believe that the use of local history gives a greater historical awareness and makes it easier to remember the knowledge when the teaching becomes closer to the students compared to the more nationally adapted textbook.The focus is on the concepts of historical awareness, time perspective and place identity.The method I used is semi-structured interviews with teachers. I even took part in their planning, how they carried out the teaching and assessed it, based on the teachers' own stories. I have also analyzed the curriculum for the history subject and the textbook used as a basis.The results of the work are linked to previous research results and strengthen the previous theories that concrete teaching where the students are more involved and can relate to their local environment strengthens their awareness of history and gives a greater interest in their own history and in their home village.The survey is important when teachers plan their teaching in the subject of history and can give inspiration to how the teaching can be carried out to increase students' knowledge and commitment to the subject in both a national and a local context.