Städer som föränderliga och sinnebilder av det förflutna är utgångspunkter i denna studie där stadsomvandling och historiebruk i den postindustriella staden är i fokus. I skiftet mot ett postindustriellt samhälle sker en omställning som innebär att en ny stadsidentitet eftersöks och att nya former av tillväxt efterfrågas. Idén om den autentiska staden grundar sig i en förändrad syn på historia och ett ökat intresse för kulturarv. Baserat på de nya förutsättningar som råder för städer problematiserar arbetet innebörden av autenticitet och de rumsliga konsekvenser som tolkningen av autenticitet resulterar i. Sentida forskning visar på en förskjutning kring innebörden av autenticitet, som innebär att betydelsen snarare handlar om att skapa en upplevelse av ursprung istället för att anspela på det faktiska ursprunget. Med utgångspunkt i denna förändring studeras den betydelse som tillskrivs autenticitet i samband med bevarande- och förnyelseprocesser i staden Como, i norra Italien. I Como studeras betydelsen av autenticitet genom en kvalitativ innehållsanalys av visionära riktlinjer i kommunala plandokument och i projektet Fisionomie Lariane som drivs av en lokal arkitektorganisation. Semi-strukturerade intervjuer med verksamma politiker, planerare, arkitekter och forskare används för att fördjupa perspektivet på Comos utveckling och de olika föreställningar som finns i relation till stadens förflutna och utveckling. I analysen påvisas diskursiva rekonstruktioner av historia och ursprung på olika geografiska nivåer, på en provinsiell nivå till en platsspecifik nivå. Historia får en stor betydelse och en fundamental roll i stadsomvandling där historiska rekonstruktioner används i syfte att motivera utveckling och generera tillväxt. Den industriella identiteten som Como har haft sedan 1600-talet är viktig på en provinsiell nivå och används som ett legitimt skäl till att staden har utvecklingspotential. På en stadsnivå exkluderas dock dessa miljöer, på grund av att de anses bidra till en diskontinuitet med den historiska stadskärnan. Den autentiska staden framställs som eftersträvansvärd vilket speglas i den tyngd som den historiska stadskärnan får i framtida utveckling. Den betydelse som tillskrivs autenticitet påvisas i strävan som finns att upprätta en historisk kontinuitet, där den historiska stadskärnan blir en referenspunkt för den stadsomvandling som sker i Como. Detta kan även ses som ett sätt för staden att skapa en ny ”image” som riktas mot turistnäringen, vilken pekas ut som stadens framtida näring. I samband med stadsutveckling blir upplevelse av autenticitet en dominerande idé. Studien i Como visar på hur betydelsen av autenticitet förankras i historiska bebyggelsemönster som uppfattas vara ”äkta” och ”ursprungliga”. Föreställningar om autenticitet påvisas även i diskurser där ett hierarkiskt förhållningssätt upprättas angående kulturvärden i centrum och periferi. Fysiska rekonstruktioner av ”autentiska miljöer” sker genom omgestaltning av stadens offentliga platser. Nya element adderas som representerar en symbolisk form av autenticitet. Symboliken uttrycks genom materialitet och rumslighet som anspelar på det förflutna och en slags äkthet. Detta bekräftar att autenticitet i det postindustriella samhället bedöms utifrån upplevelser av platser och föreställningar om historia. I studien framkommer autenticitetsbegreppets komplexa innebörd och hur tolkningen ständigt förändras och får en ny mening beroende på samhällskontext. Nyckelord: Autenticitet, platsidentitet, historiebruk, genius loci, kulturarv, stadsomvandling, stadsförnyelse, den postindustriella staden.

Detta arbete handlar om att utforma en mötesplats för aktivitet i ett utvalt område i stadsdelen Sätra, Gävle. Som metod används participativa designmetoder som handlar om att involvera människor så mycket som möjligt. Participativa designmetoder är  socialt hållbara metoder för att utveckla stadsmiljön bl a därför att den tillkännager vikten av att engagera de personer som är närmast berörda. Metoderna tar också fasta på mjuka värden såsom platsidentitet, människors personliga drivkrafter och vilja att tillsammans etablera ett gemensamt område för alla. Sätra är en stadsdel i Gävle med över 10 000 invånare. I denna stadsdel finns ett område mellan Gråstensvägen och Jökelvägen som håller på att rustas upp av Gavlegårdarna. Lekplatserna och utomhusplatserna är i nuläget föråldrade samtidigt som det i området bor mycket barn och ungdomar som skulle kunna tänka sig att nyttja dessa om de var mer anpassade efter deras behov. I arbetet har jag därför undersökt denna problematik med hjälp av frågeställningen: Hur kan man med en designprocess som involverar medborgare utforma en plats? Hur kan man utforma denna plats på ett sådant sätt så att det lockar de boende att vistas och mötas och skapa inkluderande och trivsam miljö där platsidentitet uppehålls? I arbetet genomförs participativa designmetoder utefter frågeställningen på så sätt att djupintervjuer genomförs med de människor som bor i området för att få en djupare inblick i behov och problematik. Dessa leder i senare fas till workshops där mjuka värden etableras för att kunna jobba vidare med koncept. Platsobservationer och studie av relevant litteratur från både design och arkitekturområdet har använts för att utveckla syfte och metoder för workshops under arbetets gång.  Arbetets resultat är i form av en planlösning och en klätterställning som har utformats efter behov samt workshopmodeller som utformats och testats.

Som en del av Stockholm-Mälarregionen växer Sala, detta innebär ett ökat behov av bostäder och bland annat Norrmalm har pekats ut för bostadsutveckling. Järnvägen är dock en barriär som måste övervinnas då Norrmalm ligger norr om järnvägen. Idag finns det en gång- och cykeltunnel i direkt anslutning till Norrmalm som skulle kunna knyta samman de olika områdena i staden. Tunneln har dock, i en utredning av Trafikverket, pekats ut som otrygg och anslutningarna till den anses som otydliga. Tidigare har det inte undersökts hur allmänheten upplever den befintliga gång- och cykeltunneln eller dess omedelbara omgivning. Denna uppsats undersöker därför genom tjugofem kvalitativa intervjuer hur tunneln och dess omedelbara omgivning upplevs av allmänheten i Sala kommun och varför samt vilken typ av åtgärd som skulle kunna öka gång- och cykeltrafiken genom tunneln. Kunskapsläget, uppsatsens analysram, redogör för forskning, vetenskapliga artiklar och rapporter kopplat till bland annat planering och åtgärder för ökad trygghet, mentala bilder och orientering i staden, platsidentitet, rädsla och oro i offentliga rum samt hela-resan-perspektiv. Resultatet från intervjuerna visar ett mönster där majoriteten av respondenterna upplever en känsla av obehag eller otrygghet i gång- och cykeltunneln eller dess omedelbara omgivning vilket resulterade i att en del av dem undviker tunneln. Ett fåtal respondenter, endast män, avvek från mönstret och upplever tunneln som trygg. Rädslan för brottslighet var för många respondenter en bidragande anledning till upplevd otrygghet, särskilt efter mörkrets inbrott. Resultatet visar också att dålig belysning, skötsel, renhållning och överblickbarhet är faktorer som skapar otrygghet i tunneln och dess omedelbara omgivning. Genom att åtgärda dessa faktorer samt öka flödet av människor skulle enligt flera av respondenterna öka känslan av trygghet. Uppsatsens analys och slutsatser visar att människor upplever tunneln och dess omedelbara omgivning olika beroende av flera olika faktorer, både mentala, sociala och fysiska. Människors mentala uppfattning är förankrad både i tidigare erfarenheter och återberättelser och skiljer sig från person till person. Den mentala faktorn påverkar den sociala på så vis att många upplever rörelse och närvaro av andra som positivt för trygghet under förutsättning att de personer man möter kan bedömas på avstånd utifrån mentala föreställningar. Den fysiska faktorn handlar om hur miljön skapar obehag och känsla av otrygghet genom exempelvis förekomst av klotter eller dålig skötsel. Ingen faktor går att separera från de andra, de hänger på flera sätt ihop. Gång- och cykeltrafiken genom tunneln skulle kunna öka tillsammans med åtgärder för ökad trygghet såsom bättre skötsel och belysning i tunneln och dess omedelbara omgivning. Tryggheten och trafiken skulle också kunna öka genom bland annat tydligare stråkidentitet och målpunkter. Det finns en tendens till att kvinnor upplever tunneln som mer otrygg än män vilket kan förklaras med att offentliga rum sällan är planerade för kvinnor och deras behov.

Många städer försöker utmärka sig på den globala världsmarknaden genom att skapa varumärken för sin stad, så kallade city- och place branding, som översätts till marknadsföring på svenska. Dessa begrepp har fått relativt lite plats inom forskningen, vilket har resulterat i att konsekvenserna av att använda sig av city- och place branding är tämligen okända. Trots att begreppen är outforskade, finns ett fåtal teorier kring kopplingen mellan den identitet som finns på platsen med det brand, som översätts till varumärke på svenska, som skapats för platsen. Syftet med denna uppsats är att studera vilka konsekvenser det finns för cyklister i Uppsala när kommunen satsar på att skapa ett brand kring Sveriges bästa cykelstad, vilket kommer att göras med hjälp av kvalitativa studier. Resultatet i denna studie visar på att kommunen misslyckas med att förankra brandet i den platsidentitet som finns i staden, vilken kan härledas till kommunens arbete med visuella marknadsförningsmedel, istället för ett arbete utifrån cyklisterna.

Identitet kan definieras på olika sätt. I socialpsykologi används ordet identitet i samband med att man hänvisar till svaret på frågan ”Vem är jag ”, vilket i sin tur innefattar att individer refererar till vad som gör oss lika andra individer, men även vad som utmärker oss själva. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan individuell och kollektiv platsidentitet och individuell och kollektiv arbetsidentitet, samt om det föreligger någon samvariation mellan boendelängd, platsidentitet och arbetsidentitet. Studien är gjord på en större produktionsindustri beläget i ett mindre samhälle där urvalet bestod av kollektivarbetare. Data har samlats in genom en enkätundersökning där fasta svarsalternativ för identitet har utformats och där platsidentitet och arbetsidentitet har undersökts i en 7 -poängs Likertskala. Data har sedan analyserats genom en korrelationsanalys i IBM statistics SPSS 22. Resultatet visar att en samvariation mellan boendelängd och kollektiv platsidentitet finns (r=0,291 p=,040 n=52) samt mellan individuell platsidentitet och individuell arbetsidentitet (r=0,368, p=,006 n=54) samt kollektiv platsidentitet och kollektiv arbetsidentitet (r=0,410, p=,002 n=54).

This degree project is focusing upon the use and relevancy of the phenomenon of ‘a sense of place’ within Swedish municipal spatial and strategic planning practice. The aim is to investigate if, when and how Swedish municipalities are working with the phenomenon of ’a sense of place’, which includes investigating possible motives and problems towards working with this. Furthermore the aim is also to investigate different theoretical, as well as empirical, understandings of the concept as ‘a sense of place’ is a highly ambiguous concept.Various theoretical understandings and definitions of the concept are acknowledged within the study, however a broader definition is primary used within the empirical investigation, whereas ‘a sense of place’ should be understood as: the particular qualities and atmosphere that makes a place unique, this is embedded within peoples understanding about place, which is affected by the physical environment, human activities and social relations.The empirical investigation is primary based upon qualitative interviews with public officials in seven Swedish municipalities. The study concludes in that ‘a sense of place’ as defined within the study, is highly relevant and present in Swedish municipal planning practice. Furthermore the study concludes in that there are possibilities to gain both economic and social benefits from incorporating a‘a sense of place’ perspective to planning, arguing for a relationship between social sustainability and ‘a sense of place’. / Denna studie undersöker fenomenet ‘a sense of place’ relevans samt aktualitet inom svensk kommunal planeringsverksamhet. Syftet med studien är att undersöka om, när och hur svenska kommuner arbetar med fenomenet ’a sense of place’ med fokus på planeringsprocessen. Vidare är syftet med studien även att verka teoretiskt samt empiriskt begreppsutredande kring ’a sense of place’ samt angränsande begrepp, då det är högst mångtydiga koncept.Studien diskuterar och reflekterar över flertalet tolkningar och definitioner av begreppet ’a sense of place’. För att konkretisera och underlätta den empiriska undersökningen appliceras en bredare definition av begreppet som: ’a sense of place´ är de specifika egenskaperna och atmosfären som gör en plats unik, vilket är inneboende i människors upplevelse av plats, vilket i sin tur påverkas av platsens fysiska karaktär, mänsklig aktivitet samt sociala relationer.Studiens empiriska undersökning är främst baserad på en kvalitativ intervjustudie med tjänstemän från sju svenska kommuner. Det empiriska materiaet kompletteras även av kommunala handlingar samt tre kvalitativa intervjuer med kommunstyrelseordföranden. Studiens slutsatser är att ’a sense of place’ som definierat inom studien, är ett högst relevant och aktuellt ämne inom den svenska kommunala planeringsverksamheten. Vidare är studiens slutsatser att arbete med ’a sense of place’ inom kommunal planeringsverksamhet har potential att påverka flera aspekter av samhällets hållbara utveckling; som ekonomisk tillväxt, samt ett mer socialt hållbart samhälle, där studien argumenterar för ett samband mellan ’a sense of place’ och social hållbarhet.

Denna studie har för avsikt att undersöka begreppet platsidentitet i relation till vad personer boende i Fellingsbro förknippar med sina liv. Syftet med studien är att undersöka vad personer i Fellingsbro förknippar med sina liv ur ett nutida och historiskt perspektiv samt om, och i så fall hur, personernas platsidentiteter har förändrats mellan 1970-talet till idag 2021.Begreppet platsidentitet har många olika definitioner. Platsidentitet kan förstås som dels baserad på platsens identitet, dels baserad på personernas identitet kopplat till platsen. Den här studien utgår från personers identitet kopplat till platsen men definitionen har även fått en egen prägel för att passa just den här studien. Det är vad personer förknippar och har förknippat med sitt liv, och därmed deras identitet i Fellingsbro, som är fokus i den här studien.Studiens empiriska undersökning är baserad på en flermetodsforskning där kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer har kompletterat varandra. Enkätundersökningen låg till grund för avgränsningar i studien och intervjuerna gav fördjupad information om de olika teman som uppstod genom enkäten.Vidare är studiens slutsatser att de respondenter som har deltagit i denna studie har annorlunda platsidentiteter idag i jämförelse med vad de hade under 1970-talet. Respondenternas förändrade identiteter kan förstås genom ortens fysiska förändring, rörelsemönster och känsla för platsen. Dessa förändringar mynnar ut i att en majoritet av respondenterna idag ser andra orter som mer viktiga i sina liv än vad de var på 1970-talet. Samtidigt som respondenterna idag associerar sammanhållningen i Fellingsbro med de närmsta grannarna snarare än med Fellingsbro i stort som de i högre grad gjorde under 1970-talet.

Plats är ett centralt och omtvistat begrepp inom geografin. Det är inte bara en fråga om fysisk lokalitet, utan platser förknippas med olika meningar och känslor och fungerar även som del av mänsklig identitet. Genomgripande samhällsförändringar som globalisering och teknologisk utveckling har påverkat platser drastiskt, särskilt i landsbygdsområden där industri varit centralt, och har resulterat i socioekonomiska och demografiska utmaningar. I Karlstads kommun kan utvecklingen tydligt ses i tätorten Vålberg, där historiska skeenden lett till problematiska bilder av orten. Denna undersökning ämnar ge inblick i Vålbergs platsidentitet och relaterade utmaningar, samt hur människor, plats och identitet samverkar. Frågor drivande i arbetet var följande: • Vad kan diskursen om Vålberg avslöja om dess platsidentitet? • Vilken är relationen mellan människorna, platsen och identitet? • Hur kan Vålbergs särskilda utmaningar relateras till aspekter i dess platsidentitet? Via en pragmatisk ansats användes en kombination av ett flertal metoder såsom etnografiska betraktelser, diskursanalys och granskning av sekundära statistiska data för att skapa en mångsidig beskrivning av Vålbergs platsidentitet i form av ett narrativ kompletterat med fotografier. Teman som uppstod i materialet var bland annat ortens utmaningar med socioekonomiska förutsättningar, rasistiskt motiverat våld och negativa stämplar vid sidan av positiva känslor av hemhörighet och gemenskap; en föränderlig och omtvistad bild av vad Vålberg är; ett bekymrat förhållande till Karlstads kommun och en känsla av att vara bortglömd samt betydelsen av samhällets industriella begynnande i en postindustriell omvärld. Slutsatser av studien är att samhällets beroende av den nu mer avvecklade centrala och strukturerande tillverkningsindustrin bidragit till en negativ social utveckling och en resulterande problematisk platsidentitet. Platsidentitet ter sig som en betydande faktor i Vålbergs utveckling och en av ortens stora utmaningar är att förändra den. Samspelet mellan människorna och platsen förefaller dock vara en komplex process som svårligen låter sig påverkas av gängse utvecklingsstrategier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur identitet och processer av identitetsförändring påverkas av uppfattningar om platser och en regional flytt. Detta med fokus på Tornedalingar som har flyttat bort från Tornedalen. För att uppnå detta syfte intervjuades fyra utflyttade tornedalingar, varpå datamaterialet analyserades genom tematisk analys. I likhet med tidigare forskning som har visat att rötter är av stor vikt för människors identitet, visar den här studiens huvudslutsatser att rötter även är av stor vikt för tornedalingars identitet och förhållningssätt. Slutsatserna påvisar även att en flytt från Tornedalen i sig inte nödvändigtvis påverkar identiteten, men kan leda till att individer träder in i nya sociala sammanhang som i sin tur kan kopplas till identitetsförändring.

Detta är ett examensarbete som görs inom ämnet informationsdesign och rumslig gestaltning. Studien syftar till att undersöka orienterbarheten av en kreativ grundskola med profilinriktningarna dans, musik, teater och konst. I dagens likformiga skolmiljö med bristande vägvisning är det svårt att tolka sin position, riktning och överhuvudtaget se att det är en estetisk skola. Mer specifikt undersöker studien orienterbarheten till skolans profilområden för att stärka platsidentiteten, platstillhörigheten och förstagångsbesökarens förmåga att orientera och förstå platsen. Studien bygger på teorier inom wayshowing, orientering, kognition, perception och rumslig kommunikation och hur detta kan sammanfogas i ett gestaltningsförslag som väger in barnens perspektiv på vad deras profiler betyder för dem och hur det kan ta uttryck i den rumsliga gestaltningen. Studien tar ett deltagande designperspektiv och inkluderar barnens perspektiv i hela processen. Studien undersöker hur de tolkar dagens skolmiljö, deras orienteringsförmåga, vilka visuella element som stödjer förstagångsanvändarens mentala bild idag, samt i förståelsen för vad deras profil betyder för dem och hur det kan ta uttryck i korridorerna för att kommunicera och vägleda med platsidentiteten. Utifrån teoretisk grund och insamlad empiri presenteras ett gestaltningsförslag som utgår från Entréskolan i Örebro. Gestaltningsförslaget och processen som redovisas visar på hur barn kan inkluderas och involveras i en designprocess och låta deras idéer inspirera och komma till uttryck i de lokaler de spenderar stor del av sin tid i samtidigt som miljön får en starkare platsidentitet och orienterarbarhet. / This is a thesis project conducted within the field of information design, spatial design. The study aims to investigate the orientability of a creative primary school with specialized profiles in dance, music, theatre, and art. In today's homogeneous school environment with insufficient wayfinding, it is difficult to interpret one's position, direction, and even recognize the school as an aesthetic institution. More specifically, the study examines the navigability to the school's specialized profiles to enhance place identity, place attachment, and the ability of first-time visitors to orient themselves and understand the place. The study is based on theories in wayshowing, orientation, cognition, perception, and spatial communication and how these can be integrated into a design proposal that considers children's perspectives in what their profiles mean to them and how it can be expressed in the spatial design. The study takes a participatory design approach and includes children's perspectives throughout the process. This study examines how they interpret today’s school environment, their orientation ability, which visual elements support their mental image and seeks to understand their perception of their profile and how can be expressed in the corridors to communicate place identity. Based on the theoretical framework and collected empirical data, a design proposal is presented based on the Entréskolan in Örebro. The design proposal and process presented demonstrate how to involve and include children and let their ideas inspire and be expressed in the spaces they spend a large part of their time in, while also creating a stronger sense of place identity and orientability.