Syftet med studien var att undersöka självbiografiska positiva och negativa platsminnen relaterat till platsidentitet och de tio fenomenologiska dimensionerna. Autobiografiska minnen är minnen som refererar till viktiga livsperioder och utgör en del av vår identitet. Total 81 kvinnor och 28 män i åldern 39 – 76 år deltog i studien. Designen för analyserna av kvantitativa data var en mellanpersonsdesign, med en oberoende variabel Plats (positiv/negativ) och två beroende variabler platsidentitet (emotionell/kognitiv komponent) samt de tio fenomenologiska dimensioner i det självbiografiska minnet. Mätinstrumentet bestod av en enkät i tre delar som innehöll frågor baserat på tidigare forskning. Resultatet visade en effekt av Typ av Platsminne. Effekten var associerad med både den emotionella och kognitiva komponenten i platsidentiteten. Resultatet visade också en effekt av Typ av Plats på de tio fenomenologiska dimensionerna. Effekten var associerad med sex av dessa. Det kvalitativa resultatet visade att positiva platsminnen innehåller minnen från rurala miljöer medan negativa minnen i huvudsak var urbana miljöer. Resultatet visade även att en övervägande del av minnena i huvudsak innehöll barndomsminnen oavsett positiva eller negativa platsminnen. / The aim was to investigate positive and negative place-related autobiographical memories related to place-identity and phenomenological dimensions of the autobiographical memory. Autobiographical memories are memories that refer to important life periods, grounding our identity. 81 women and 28 men. Between-subject-design was used for quantitative data, with an independent variable of Place (positive / negative) and two dependent variables of Place-identity (emotional / cognitive component) as well as the ten phenomenological dimensions of the autobiographical memory. The measuring instrument consisted of a three-part questionnaire that contained questions based on previous research. Results showed an effect of Type of Place associated with both emotional and cognitive components of place identity. We also reported an effect of Type of Place on six of ten phenomenological dimensions. The qualitative results showed that positive memories contain memories from rural environments, while negative memories contain mainly urban environments. The results also showed that a majority of the memories contained mainly childhood associated memories, regardless of positive or negative place memories.

Studien har genomförts efter ett förslag från ÅWL Arkitekter och handlar om hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka känslan av trygghet. Studien behandlar ett torg i förorten Husby i norra delen av Stockholms stad där människor upplever otrygghet. Stadsdelen byggdes under det så kallade miljonprogrammet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer i den fysiska miljön som har inverkan på människors upplevelser. Målet är att ta fram förslag på hur platsen kan fungera som en mötesplats där invånare känner sig trygga, säkra och välkomna. För att uppnå syftet och målet har undersökningar gjorts via intervjuer och egna observationer. De åtgärder i den fysiska miljön som tycks ha störst inverkan på människors upp-levda trygghet, och som ligger till grund för förslagen, är belysning, mötesplatser, verksamheter och växtlighet. Trygghet är en komplex fråga som innehåller många olika aspekter. För att lösa trygghetsproblemen krävs många olika åtgärder på flera olika områden. Utformning av den fysiska miljön kan vara en bidragande faktor. / This study is conducted on behalf of ÅWL Arkitekter and is about how the configuration and design of the physical environment can influence the perceptions of security. The study is about a square in the suburb Husby, in northern part of Stockholm. Husby is characterized by insecurity. The district was built during the so called “million apartment program”. The purpose with the study is to examine which factors in the physical environment has an influence on people’s experience and perceptions. The goal is to present a design for the square in order to make it to a meeting place, which can contribute to inhabitants’ feelings of security and safety. The study is based on interviews and observations. The actions within the physical environment that has the greatest influence on people’s perceptions of security, seems to be lightning, meeting places, common activities and vegetation. The design and proposals is based on these conceptions. Security is a complex matter and it contains various aspects. It takes a lot of actions in several areas to solve issues regarding security. The design of the physical environment can be a contributory factor among others.

This study is a degree project in Information Design with a focus on Spatial Design. The aim has been to gain an understanding of the residents' relationship to the city of Fuengirola through methods and theories. This with the goal of developing a public environment that leads to an increased sense of place while respecting and informing about a culture that is de-prioritized in favor of fast-growing tourism. The work inspects, from a perspective of Critical Regionalism and Sense of Place, the meaning of an authentic cultural experience and how it can be communicated through a spatial design.   Methodical work has been carried out where interviews, photo studies, site analyses and an analysis of these have led to answers regarding which factors the residents of Fuengirola feel most attached to and which aspects have been lost over time. The results concluded that the attachment to place and the place identity that Fuengirola generates are based on interactions, traditions, and social gatherings, where the beach and tourism play a leading role. The sense of place is also strengthened through materials from a former room, as they still have a cultural importance today. The collected empirical evidence in combination with the theories has been the basis for a design proposal. The proposal involves a concept of different passages that reflects the activities and interactions that have characterized a room of the past and the factors that created an attachment to the place among the inhabitants. This degree project only visualizes part of a selected street to give an example of how these streets can potentially benefit an increased sense of place, place identity and connection to place in the city of Fuengirola. / Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet har varit att genom metoder och teorier få en förståelse för invånarnas relation till staden Fuengirola. Detta med målet att utveckla en offentlig miljö som leder till en ökad platskänsla samtidigt som den respekterar och informerar om en kultur som bortprioriteras till förmån för en snabbväxande turism. Arbetet inspekterar, ur ett perspektiv av Kritisk Regionalism och Sense of Place, innebörden av en autentisk kulturell upplevelse och hur den kan kommuniceras genom en rumslig utformning. Ett metodiskt arbete har bedrivits där intervjuer, fotostudier, platsanalyser samt en analys av dessa har lett till svar inom vilka faktorer som Fuengirolas invånare känner mest anknytning för samt vilka aspekter som förlorats genom tiden. Resultaten kommer fram till att den platsanknytningen samt den platsidentitet som Fuengirola genererar har sin grund i interaktioner, traditioner och sociala sammankomster, där strand och turism bär en ledande roll. Platskänslan stärks även genom material från ett dåtida rum, då de har fortfarande en kulturell vikt idag. Den insamlade empirin i kombination med teorierna har legat som grund för ett gestaltningsförslag. Förslaget innebär ett koncept av olika stråk som reflekterar de aktiviteter och interaktioner som har präglat ett dåtida rum och de faktorer som skapat en platsanknytning hos invånarna. Detta examensarbete visualiserar endast del av en utvald gata för att ge ett exempel på hur dessa stråk kan eventuellt gynna en ökad platskänsla, platsidentitet och platsanknytning i staden Fuengirola. / <p>En del bilder har inför publicering suddats ut på grund av upphovsrättsliga skäl. </p>

Forskningsproblem -  Hur kan kommunikationen av Luleås platsvarumärke utformas för att öka möjligheten att behålla flera studenter i kommunen efter avslutad examen för att öka kompetensförsörjningen? Metod - En litteratursammanställning genomfördes i syfte att undersöka tidigare skriven litteratur inom ämnet. Ett teoretiskt ramverk sammanställdes därefter och har fungerat som en grund för intervjuguiden men också för upplägget på empiri- och analyskapitlen. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med studenter från två olika utbildningskategorier vid Luleå tekniska universitet, civilekonomer och civilingenjörer.   Resultat - Studenter från utbildningskategorierna civilekonom och civilingenjör har en relativt gemensam syn på Luleå som en plats att bo och jobba på. Majoriteten av respondenterna  kan inte tänka sig bo kvar i Luleå efter avslutad examen. För att förmedla Luleås platsvarumärke till studenter föredrar majoriteten av båda utbildningskategorierna, civilekonom och civilingenjör, Instagram som den huvudsakliga kommunikationskanalen men även Facebook. Teoretiska implikationer - Denna studie har bidragit till kunskap om hur invånare ur ett intressentperspektiv kan användas för att öka förståelsen mellan kopplingen platsimage och avsedda målgrupper. Studien bidrar även med kunskap inom place branding och miljömässig hållbarhet.  Praktiska implikationer - Studiens resultat är användbart vid utformningen och utvecklingen av kommunikationen för Luleås platsvarumärke i syfte att öka möjligheten att behålla fler studenter i kommunen efter avslutad examen för att öka kompetensförsörjningen. Mer specifikt ett utökat samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Luleå kommun och Luleå näringsliv med fokus att skapa en gemensam, ärlig och kreativ platskommunikation av Luleå som stad. / Research problem - How can the communication of Luleå's place brand be designed to increase the possibility of retaining more students in the municipality after graduation in order to increase the supply of skills? Method - A literature review was carried out with the aim of examining previously written literature within the subject. A theoretical framework was then compiled and has served as a basis for the interview guide but also for the layout of the empirical and analysis chapters. The data collection was carried out in the form of semi-structured interviews with students from two different educational categories at Luleå University of Technology, students in business and economics and civil engineers. Results - Students from the education categories business and economics and engineering have a relatively common view of Luleå as a place to live and work. The majority of respondents cannot imagine staying in Luleå after completing their degree. To convey Luleå's place brand to students, the majority of both education categories, business and economics and civil engineers prefer Instagram as the main communication channel but also Facebook.  Theoretical implications - This study has contributed to knowledge about how residents from a stakeholder perspective can be used to increase understanding between the connection between place image and intended target groups. The study also contributes knowledge in place branding and environmental sustainability. Practical implications - The results of the study are useful in the design and development of the communication for Luleå's place brand in order to increase the possibility of retaining more students in the municipality after completing the degree in order to increase the supply of skills. More specifically, an expanded collaboration between Luleå University of Technology, Luleå municipality and Luleå business with a focus on creating a common, honest and creative place communication of Luleå as a city.

The purpose of this study is to understand the lack of inclusion of young adults from resource-poor areas when it comes to public cultural institutions, e.g., visits to art exhibitions, theaters and libraries. Previous research has shown that the Swedish culture is socioeconomically divided when it comes to the cultural participation (Lundquist 2017; Myndigheten för kulturanalys 2019; Magnusson &amp; Wärnlöf Bové 2019). There are still inequalities – not all residents have the same opportunity to participate in cultural contexts. With the help from six young adults from resource-poor areas in the city of Gothenburg, semi-structured interviews are held to evaluate the reasons of why the cultural participation is low. By applying key concepts from Pierre Bourdieu's (Bourdieu 1962 see Broady 1988) theory such as cultural capital and habitus, the findings suggests that there is a place-bound identity creation of the informants that not only creates their identity, but also limits them as individuals. Another key finding is that the multiethnic environment in these areas are also sociocultural conditions for participations in new contexts. Additionally, the informants cultural capital turned out to be low, yet different for every informant of why their cultural participation is low.