Betydelsen av att etablera och bevara ett starkt varumärke av en plats eller stad, så kallad platsmarknadsföring, är av största intresse för en plats, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. En del i ledet av att etablera ett starkt varumärke består av att arbeta med kommunikation i olika format, till exempel genom visuell kommunikation vars syfte är att stärka den grafiska profilen inom bland annat reklam, webb, sociala medier, skyltning och illustrationer. En stad som på ett tydligt och konsekvent sätt stärker sitt varumärke genom visuell kommunikation är Barcelona stad som anlitar professionella illustratörer och grafiska formgivare vid utformningen av olika typer av visuell kommunikation, inte minst vid kampanjer. Med bakgrund i detta syftar denna studie till att undersöka hur Barcelona stad arbetar med visuell kommunikation för att stärka stadens varumärke. Mer specifikt utgår denna studie från kommunikationsmaterial från tre grafiska kampanjer inom områdena: evenemang, samhällsinformation och värderingar. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med ansvariga illustratörer och formgivare samt en analys av kommunikationsmaterialets innehåll och struktur, fastställer denna studie värdet av visuell kommunikation i relation till ett starkt varumärke. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att förbättra förståelsen för en kommunsplatsvarumärke ur interna intressenters perspektiv. Forskningsfrågorna är:1. Hur kan en kommuns platsimage beskrivas ur interna intressenters perspektiv? 2. Hur kan en kommuns platsidentitet beskrivas? 3. Hur väl överensstämmer en kommuns platsimage och platsidentitet ur de interna intressenternas perspektiv? Metod: En fallstudie med kvantitativ enkät som främsta datakälla, stöttad av litteratur och rapporter behandlat som kvalitativ data. Slutsats: Det visar sig att interna intressenters perspektiv på en kommuns platsvarumärke (även refererat till som platsimage ur interna intressenters perspektiv) inte nödvändigtvis reflekteras i kommunens platsidentitet, och att fler studier bör utföras för att förstå till fullo varför skillnaden finns.

Titel: “Sveriges bästa plats att bo på” - En fallstudie om kommunens positionering och utveckling av platsvarumärkesvärde. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Elvira Plötz och Linnea Selberg Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2024 – maj Syfte: Syftet med studien är att värdera hur en kommun genom strategiskt arbete utvecklar långsiktig varumärkespositionering och platsvarumärkesvärde. Studien baseras på ett forskningsgap och behandlar två forskningsfrågor. Hur uppfattar en kommun att de kan arbeta med platsvarumärket för att skapa en långsiktig positionering? Hur effektivt är arbetet med att utveckla platsvarumärket för kommunen? Metod: Studien har en kvalitativ metod, en abduktiv forskningsansats och är en fallstudie om platsvarumärket Piteå. Empiriska data har samlats in utifrån semistrukturerade intervjuer och officiella dokument, med ett målstyrt urval baserat på arbetsuppgifter och relevans. Data har transkriberats, bearbetats till kategorier och komprimerat för att teoretiseras. Resultat och slutsats: Forskningen visar att olika komponenter krävs för en långsiktig positionering. Utvecklingen av platsvarumärken bör ses som en effektiv investering, däremot finns det svårigheter med att mäta aktiviteters inverkan. En kombination mellan en varm och kall marknadsföringsstrategi är fördelaktigt. Examensarbetets bidrag: Kandidatuppsatsen bidrar med teoretisk förståelse att positioneringen baseras på platsvarumärkesvärde. Positioneringen blir en strategisk plan för bevarandet och utvecklingen av platsvarumärkesvärde. Vidare att politiken har en betydande roll för platsvarumärket. Kommunens huvudsyssla är varm marknadsföring, där kall marknadsföring är ett effektivt komplement för att nå potentiella invånare. Forskningen framhåller platsvarumärksarbetet likt en investering som genererar resurser. Det praktiska bidraget är att en gemensam positionering inom kommunen måste finnas för att skapa trovärdighet och effektivitet. Samt att det i nuläget inte går att mäta aktiviteters inverkan, utan att värdera olika aktiviteter ger direktiv till arbetet. Förslag till framtida forskning: Vi rekommenderar att studera möjligheter att mäta aktiviteters effekter på platsvarumärkesvärde samt påverkan kall och varm marknadsföring har på individer. / Title: “Sweden ́s best place to live in”- A case study on the municipality ́s positioning and development of place brand equity. Level: Student thesis, Bachelor Degree in Business Administration  Authors: Elvira Plötz and Linnea Selberg Supervisor: Lars-Johan Åge Date: 2024 – May  Aim: The purpose of the study is to evaluate how a municipality, through strategic work, develops long term brand positioning and place brand value. The study is based on a research gap and addresses two research questions.  How does a municipality perceive they can work with the place brand to create a long-term positioning? How effective is the work in developing a place brand for the municipality?  Method: The study has a quality method, an abductive research approach and is a case study of the place brand Piteå. Empirical data has been collected through semi- structured interviews and official documents, with a purposive sampling based on job roles and relevance. The data has been transcribed, processed into categories, and reduced for theorization.  Results and conclusions: The research shows that various components are required for long-term positioning. The development of place brands should be seen as an effective investment; however, there are difficulties in measuring the impact of activities. A combination of a warm and cool marketing strategy is beneficial.  Contribution of the thesis: The bachelor ́s thesis contributes to theoretical understanding by stating that positioning is based on place brand value. Positioning becomes a strategic plan for preserving and developing place brand value. Furthermore, politics plays a significant role in the place brand. The municipality ́s main activity is warm marketing, where cold marketing is an effective complement to reach potential residents. The research highlights place branding work as an investment that generates resources. The practical contribution is that a unified positioning within the municipality is necessary to create credibility and efficiency. Additionally, it is currently not possible to measure the impact of activities, but evaluating various activities provides guidance for the work.  Suggestions for future research: We recommend studying the possibilities of measuring the effects of activities on place brand value as well as the impact of cold and warm marketing on individuals.

Syfte Vårt syfte är att se hur musikfestivaler kan bidra till och påverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumärke.Forskningsfrågor vi har formulerat är följande: Hur kan en musikfestival påverka en ort? Hur kan en ort dra nytta av en musikfestival i sin platsmarknadsföring? Varför skapar sig orter ett platsvarumärke? Metod Vi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism då det området intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrågor. Därefter har vi har valt att utföra åtta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjälp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys. Slutligen kunde vi presentera våra slutsatser. Slutsatser Vi har efter slutfört arbete fått bekräftat att en musikfestival faktiskt påverkar en ort på olika vis. Den största påverkan vi uppmärksammat är den ekonomiska som bidrar till investeringar och utveckling av näringslivet på orten. Andra tydliga effekter är hur ortens invånare och samhället i stort påverkas. En musikfestival bidrar till en känsla av gemenskap bland invånarna och detta i sin tur bidrar till engagemang och stolthet runt festivalen. Orter väljer gärna att förknippas med festivaler i den mån det går i sin marknadsföring, dels befinner de sig på plats under festivaldagarna för att sprida information om orten bland festivalbesökarna. Dels väljer de att i sin egen marknadsföring använda sig av festivalens varumärke och värdeskapande associationer. Fördelen med att skapa ett platsvarumärke är att orten kan skapa en identitet som de sedan väljer att lyfta fram för att locka besökare och särskilja sig ifrån andra orter. / The purpose of this study is to examine the effects a music festival has on the cities where they take place. Before this study we thought there would be effects but we wanted to distinguish these effects. We were also interested to see how the cities could use the music festival to their advantage in a marketing perspective, and if they choose to so. We also wanted to see if this could help a city to create a place brand. To help us examine this we constructed the following three questions; How can a music festival affect a city? How can a city take advantage of a music festival in their marketing? Why do cities choose to create a place brand? We have conducted a qualitative research, where we started by doing research to narrow down our questions and purpose. After this we created an interview guide and then performed eight interviews. These interviews have been the foundation for our study and are combines with theory in an analysis chapter. From our collected information and analysis we were able to draw conclusions. We have confirmed that a music festival will actually have on cities in various ways. The biggest effect we observed is the economic effect that contributed to investments and business developments in the city. Other noticeable effects are how the local residents and the wider community were affected. A music festival creates a sense of community among residents and this in turn contributes to the dedication and pride surrounding the festival. Cities often choose to be associated with festivals as far as possible in their marketing, and one way to do that is to attend the festival to spread information about the city and municipality to the festival visitors. We also see that cities can choose to take advantage of the associations surrounding the festival and its brand to use it in their own marketing. The benefits from creating a place brand is that the place can create an identity by which they choose to highlight what is unique there to attract visitors and distinguish it from other cities.

Öland’s Business Office is on the verge of developing a strategy for the island’s future tourism. Before any work with developing Öland can be carried out, it is essential to gain an understanding of how the place is perceived today. The purpose of this essay is to study the island’s current image and make recommendations for how the place brand could be developed. The methods used are literature studies and qualitative group interviews. The participants have been inhabitants of Öland and returning visitors from the Kalmar region. The main theories used involve place branding and place marketing. Our analysis shows that Öland’s image is of mixed status. Öland summer time and Öland winter time are two contrasting places. An extended tourism season would be preferable. The essay concludes with a SWOT-analysis and a list of recommendations for how to develop Öland’s brand.

Allteftersom kommuner vill växa sig större och vara konkurrenskraftiga blir det allt vanligare att använda platsmarknadsföring, som strategi, för locka nya invånare som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Den globala konkurrensen har gjort att platser (t.ex. regioner eller kommuner) arbetar med platsmarknadsföring för att lyfta fram platsens attraktion. Hur platsmarknadsföring genomförs varierar mellan kommuner eftersom kommunerna har olika förutsättningar och strategier beroende på behov och önskemål. Det är sällan en plats kan attrahera samtliga målgrupper och det som platsmarknadsföring främst riktar sig mot är den kreativa klassen som anses vara den drivande kraften bakom den ekonomiska utvecklingen. Den kreativa klassen består av människor som arbetar bland annat med forskning, teknik, design, arkitektur, kultur etc.Denna studie är en kvalitativ fallstudie med fokus på hur Lunds och Malmö kommun använder platsmarknadsföring för att stärka stadens platsvarumärke i syfte att attrahera nya invånare. För att kunna besvara detta görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument från respektive kommun. Fyra övergripande teman har tagits fram: Platsvarumärke, platsmarknadsföring, målgrupper samt platsens attraktions-och konkurrenskraft. Inom varje tema finns nyckelord som används i de kommunala dokumenten. Resultaten visar att båda kommunerna arbetar med platsmarknadsföring för att bygga sitt platsvarumärke men med olika utgångspunkt. Lunds kommun arbetar med platsmarknadsföring för att förstärka sin bild som kunskapsstad medan Malmö kommun arbetar för att vända bilden från industristad till kunskapsstad.

Bakgrund - Varumärken fungerar som en bro mellan konsumenter och företag, skapar relationer, och sammanfattar det företaget står för i konsumentens sinne. Det är viktigt för företaget att varumärket säger rätt saker, och företaget måste vårda identiteten i varumärket. En del företag knyter an till en plats i varumärket för att dra nytta av det platsen står för, eller för att knyta an till dess kultur, dess historia och traditioner. Frågeställning - Hur använder olika företag plats för att bygga varumärket? Hur påverkar plats varumärkesidentiteten? Syfte - Arbetets syfte är att identifiera och skildra hur olika företag använder plats för att bygga ett varumärke samt hur en plats påverkar varumärkesidentiteten. Metod - Arbetet har utformats utifrån kvalitativ metod genom semistrukturerade videointervjuer med fyra skilda företag under vårterminen 2020. Företagen som valdes var Börjes i Tingsryd, Gekås Ullared, IKEA samt Cyan Racing. Samtliga valdes för att skapa variation i storlek och affärsmodeller. Som komplement till intervjuerna har företagens hemsidor samt artiklar relaterade till dem använts för att samla ytterligare empiriskt underlag. Slutsats - Samtliga fyra företag har likheter och skillnader i hur de använder plats för att skapa varumärket och dess identitet. Börjes i Tingsryd och IKEA använder den lokala småländska kulturen som grund i varumärket, samtidigt som både IKEA och Cyan Racing utgår från en egendefinierad “svenskhet” internationellt. För Gekås Ullared har platsen och företagets varumärke blivit synonymer med varandra som resultat av den turistattraktion företaget har blivit på orten. Hos tre av företagen är det de kulturella värdena för platsen man har velat komma åt, medan det för Gekås Ullared själva har skapat ett värde för platsen genom sin verksamhet på orten.

Idag är det få platser som inte är föremål för någon typ av varumärkesarbete. Marknadsföring och varumärkning av städer, regioner och länder ses som ett sätt att konkurrera om ekonomiska resurser utifrån, men också för att skapa relationer till de egna invånarna. Denna uppsats ämnar undersöka förhållningssättet hos nyckelintressenter för en kommuns platsvarumärkning och vilka strategier som lyfts fram för att kommunicera stadens bild. Detta görs genom en litteraturstudie, och en fallstudie. Litteraturstudien avser att redogöra för skillnader mellan olika begrepp och förstå vilka åtgärder som bidrar till bilden av en stad. Fallstudien utgår ifrån Stockholms stad och intervjuer med representanter från stadens nyckelintressenter för varumärkesprocessen. Sammanfattningsvis indikerar studien på att det kan finnas både likheter och skillnader i hur olika nyckelintressenter förhåller sig till roller och strategier. / Today, there are few places that are not subject to some form of branding efforts. Marketing and branding of cities, regions, and countries are seen as a way to compete for external economic resources, as well as to establish relationships with their own residents. This paper aims to investigate the attitudes of a municipality's key stakeholders toward its place branding process and to explore the strategies that can be employed to communicate the city's image. This is achieved through a literature review and a case study. The literature review seeks to elucidate differences between various concepts and to understand the actions that contribute to shaping a city's image. The case study focuses on the city of Stockholm, involving interviews with representatives from the city's key stakeholders in the branding process. In conclusion, the study suggests that there may be both similarities and differences in how different key stakeholders approach their roles and strategies.

Syftet med denna undersökning är att se hur tidigare bruksorter arbetar för en fortsatt utveckling efter en tid av avindustrialisering. För att undersöka detta gjordes en fallstudie med Åtvidaberg kommun som studieobjekt. Tanken var att finna vilka utmaningar och möjligheter som en sådan ort har i att få en fortsatt utveckling samt vilka metoder som kan användas. Det teoretiska ramverket för studien består av fyra begrepp: platsmarknadsföring, platsidentitet, platsvarumärke och platsbild. Dessa begrepp används för att förstå de metoder som användes i utvecklingen. Studien genomfördes huvudsakligen genom 6 intervjuer samt analys av kommunala plandokument. Det huvudsakliga resultatet från studien är att Åtvidaberg kommun förlitar sig mycket på den större grannkommunen för bland annat arbetstillfällen medan deras egna fokus läggs på att utveckla bostadsmöjligheter. Åtvidaberg kommun spelar an på deras goda läge genom att försöka skapa en platsbild som god pendlingsort. Vidare använder Åtvidaberg kommun sitt industriella kulturarv för att behålla sin egen platsidentitet genom att lyfta upp det i olika sammanhang däribland skolan och kulturverksamhet. / The purpose of this study is to see how former company towns work for continued development after a period of deindustrialization. To study this, a case study was conducted with Åtvidaberg municipality as the study object. The idea was to find what challenges and opportunities such a place has in achieving continued development and what methods can be used. The theoretical framework for the study consists of four concepts: place marketing, place identity, place brand and place image. These concepts are used to understand the methods used in development. The study was mainly carried out through 6 interviews and analysis of municipal planning documents. The main result from the study is that Åtvidaberg municipality relies heavily on the larger neighbouring municipality for, among other things, job opportunities, while their own focus is on developing housing opportunities. Åtvidaberg municipality plays on their good location by trying to create an image of the place as a good commuting location. Furthermore, Åtvidaberg municipality uses its industrial cultural heritage to maintain its own place identity by highlighting it in various contexts including the school and cultural activities.

Denna studie handlar om att undersöka hur olika aktörer i Region Värmland, som jobbar inom både den offentliga sektorn och det privata näringslivet, arbetar med att utveckla regionens plats varumärke. Fallstudiens syfte undersöks i relation till hållbar utveckling, typiska utmaningar som uppstår i det arbetet och hur de jobbar med varumärket i relation till platsutveckling och besöksnäring. För att få en djup och analytisk förståelse av aktörernas perspektiv och arbetssätt så har denna fallstudie genomfört nio stycken intervjuer. Åtta med aktörer från hälften av alla kommuner i Värmland och en med organisationen Visit Värmland. Akademisk litteratur och avhandlingar har använts som teoretiskt underlag för att stödja den kvalitativa informationen. Kommunernas information står som utgångspunkt för hur offentliga aktörer i Värmland jobbar. Medan intervjun med Visit Värmland fungerar som en större utgångspunkt för hur privata aktörer jobbar. Aktörerna redovisar intressanta punkter i undersökningen, några jobbar olika med att utveckla Värmlands varumärke  i relation till efterfrågan, engagemang och potential. De flesta jobbar tillsammans eller likadant när det kommer till hållbar utveckling. Typiska större typiska utmaningar i deras arbeten är likadana för både offentliga och privata.  Studiens resultat redovisar hur offentliga och privata aktörer jobbar i Värmland med att utveckla regionens plats varumärke, samt vad som skiljer kommunernas arbeten åt och vad för delar av arbetet de prioriterar i jämförelse med andra. Studien har också kommit fram till hur arbetet och typiska utmaningar skiljer sig mellan privata och offentliga aktörer som en intressant jämförelse i arbetssätt. Aktörerna samarbetar också aktivt med varandra inom olika projekt och arbeten för att uppnå bästa möjliga resultat. Tillsammans med att ett starkt kommunikationsnät finns etablerat mellan aktörerna i näringslivet runt om i Värmland. / This study is about investigating how different actors in Region Värmland, who work in both the public sector and private business, work to develop the region's place brand. The purpose of the case study is examined in relation to sustainable development, typical challenges that arise in that work and how they work with the brand in relation to place development and the hospitality industry. In order to gain a deep and analytical understanding of the actors' perspectives and working methods, this case study has conducted nine interviews. Eight with actors from half of all municipalities in Värmland and one with the organization Visit Värmland. Academic literature and dissertations have been used as a theoretical basis to support qualitative information. The municipalities' information is the starting point for how public actors in Värmland work. While the interview with Visit Värmland serves as a larger starting point for how private actors work. The actors report interesting points in the survey, some work differently to develop Värmland's brand in relation to demand, commitment and potential. Most people work together or in the same way when it comes to sustainable development. Typical major challenges in their works are the same for both public and private. The results of the study have helped to report how public and private actors work in Värmland to develop the region's place brand, as well as what distinguishes the municipalities' work and what parts of the work they prioritize in comparison to others. The study has also concluded how the work and typical challenges differ between private and public actors as an interesting comparison in working methods. The actors also actively collaborate with each other within various projects and works to achieve the best possible results. Together with the fact that a strong communication network has been established between the actors in the business world around Värmland.